Print Friendly

Frank Bjerkholt; Gott resultat för regeringen Willoch

Av Redaktionen | 31 december 1982


1982


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

FRANK BJERKHOLT:
Gott resultat för regeringen Willoch
Svensk Tidskrifts medarbetare i Norge,
redaktör Frank Bjerkholt, har givit oss
en översikt över hur den nya
högerregeringen under Kaare Willoch
klarat sinaförsta åtta månader. Den har
haft svårigheter, därför att den är en
minoritetsregering, men den har två
stödpartier, som båda vill komma in i
regeringen efter någon tid och som
därför samarbetar i stortinget.
Ekonomin har också varit
bekymmersam. Den föregående
socialdemokratiska regeringen litade på
oljeinkomster, som uteblev, och Willoch
vill inte Leva på förskott. På andra
områden har regeringen hunnit uträtta
förvånande mycket. Inte minst gäller
detta inom skolan där den nye
kulturministern Lars Roar Langslet
begär att kunskaper skall förmedlas och
inte bara trivsel. Vi i Sverige har
åtskilligt att lärafrån Norge.
Efter omkring åtta månader på
tema kan den konservativa norska
ringen under ledning av
Kaare Willoch vara förhållandevis
med situationen. Den allmänna
nen har nu ett klart intryck av att
Hjllyre kan regera, även från en
tetsställning. Kanske är detta något
det viktigaste som kan sägas, när
skall försöka sig på en lägesrapport
Oslo. Hjllyre har allmänt godtagits
regeringsdugligt. Det är första
dan kriget som detta sker. Förra
det var en icke-socialistisk
1965-71, deltog Hjllyre som ett av
samarbetande partier, men även om
var det största partiet var det
med en konservativ statsminister.
minst kunde någon föreställa sig den
bane intellektuelle Willoch i den
ningen.
Det har alltså skett en påtaglig
ling. Mot slutet av 70-talet växte
till att bli ett folkligt parti med
30% av rösterna, alltså mer än de
samarbetspartierna Senterpartiet
Kristelig Folkeparti tillsammans.
skulle därför ha varit orimligt att
inte fått statsministerposten, då det
borgerlig majoritet i fjolårets val.
två andra partierna inte gick med i
ringen utan nöjde sig med att spela
som parlamentariska
skylldes detta på oenighet i
Kristelig Folkeparti krävde att den
regeringen skulle ändra lagen i mera
striktiv riktning, men detta ville
inte vara med på. Där hade
kvinnans avgörande roll vid en abort
git igenom. Senterpartiet ville inte
med i regeringen när Kristelig
stod utanför. Så blev då resultatet
minoritetsregering, som nahar måst kompromissa med
i många fall. Men regeringgivit ett klart intryck av att stå på
något som visar sig i att H~yre
gått särskilt mycket tillbaka i
inte bör fortsätta
o stödpartierna tycker i det
loppet inte om att vara utanför och
tendens att ställa större krav på
i stortinget – där majoritetsutarbetas – än om de hade varit
regeringen och förberett lagförslabö!jan. Samarbetet skulle troiibättre i en majoritetsrege- – fast det skall tillfogas att stödparvisat stor lojalitet. Därtill komatt det före nästa val otvivelaktigt
vara en styrka för den icke-sociamajoriteten, om den kan visa föratt bilda gemensam regering. Vi
därför vänta, att stödpartierna går
iregeringen om något år.
Kristetig Folkeparti finns en teni denna riktning. Stämningen har
mognat mot en mer realistisk uppdvs man inser att slaget om
är förlorat men att detta inte
hindra politisk aktivitet för övrigt.
i regeringen bör vara konseför ett politiskt parti, som tillhör
samarbetande majoritet. Kristetig
inser, att man i politiken säluppnår det maximala eller det idealisDet finns några som naturligt nog
om ”svek”, men det är ett fåtal. l
fall skall partiet ta ställning till denna
på nästa landsmöte.
287
Vad regeringen uträttat
Efter ett halvt år presenterade regeringen Willoch en lägesrapport, där man
hänvisade till 40 olika saker, som den
lovat att sätta igång. Mer än hälften hade
redan genomförts. Det har blåst en frisk
regeringsvind, som nog gjort Arbeiderpartiet litet nedstämt. Andra kan faktiskt
regera – också de konservativa.
Den mest iögonfallande regeringsnyheten var lagen om lokalradio och överföring av utländska TV-program per kabel. Plötsligt blev en helig ko, radio- och
TV-monopolet, tagen av daga. En serie
privata föreningar fick möjlighet att upprätta närradio och ingen tycks ha tagit
skada av det – tvärtom. Ett par kabelbolag började importera satellit-TV. Pluralismen Ianserades som princip av den dynamiske kulturministern Lars Roar
Langslet, och det märkliga hände, att
aldrig har en så radikal politisk förändring accepterats så fort av hela folket.
Plötsligt var det monopolprincipen som
var onormal. Också Arbeiderpartiet följde med av bara farten. Detta var en viktig seger för regeringen.
I skolpolitiken har regeringen infört
reformer, som kräver att skolan också
skall ge kunskaper – inte bara trivsel.
Utrikespolitiken har stramats till så att
det inte längre är något tvivel om Norges
plats och roll i NATO. Så har förslaget
om en nordisk kärnvapenfri zon – som
Arbeiderpartiet och dess regering gick in
för – lagts å sido och på is som orealistiskt och oförenligt med medlemskap i
NATO. Försvarsbudgeten har ökats.
288
Det ekonomiska läget
Regeringen Willoch tog över ansvaret
vid en tid, då de ekonomiska problemen
började bli märkbara också i Norge –
särskilt därför att tidigare regeringar
hade levt för högt på underskottsbudgeter, som skulle finansieras med beräknade oljeintäkter, i förväg uppslukade
genom lån. Men nedgång i oljepriserna
gjorde det långt mera problematiskt att
låta samhället leva på förskott, och i valstriden hävdade H~yre ständigt att norsk
ekonomi måste komma i balans. Norskt
näringsliv måste göras konkurrenskraftigt igen – utan oljesubsidier. För att
skapa tillväxt på nytt gick partiet in för
stora skattereduktioner – det lovades
sju miljarder i lägre skatter fram till 1985.
Kort tid efter att han tillträtt sin nya post
måste Willoch gå ut och meddela, att
detta nog inte lät sig göra – oljeintäkterna sviktade.
Detta väckte åtskillig uppståndelse
och verkade negativt på regeringens renomme. Hade den inte lovat ekonomisk
sanering och skattelättnader rent bortsett från oljan? Inom partiet fick Willoch
höra en hel del kritik för sitt handhavande av denna sak – och partiet under·
strök att löftet om skattelättnader stod
fast, även om talet sju miljarder inle
nämndes mera. I bearbetningen av det
statsbudget, som den föregående reg~~
ringen hade förberett, strök man en föni
slagen skatteskärpning och sparmöjlf>
heterna förbättrades starkt. Ändå tilJato
dosägs försvaret med extra 90 miljoner.:
Men på andra områden måste budgeti*
inskränkas, bl a inom den sociala
torn, något som stödpartierna hade s
att godta. I flera fall måste det bli
promisser. Det betyder, att rpo,~nn,.-.
har problem med att utarbeta nästa
budget. Den vet att stödpartierna
går på H~yres linje i skatte- och
politiken.
Just samarbetet mellan de tre Jllf’
tierna om budgeten kommer att bli •
viktig prövning av möjligheterna till•
majoritetsregering, som troligen är
förutsättning för vidare t”c:Ke-sCICiallsu•,J
styre i Norge också efter nästa val.
regeringen Willoch har otvivel:lkllll•
gjort en god början. statsministern
njuter allmän tillit och respekt som •
nykter och fast ledare vid statens roder.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner