Print Friendly

Folkkommunernas sammanbrott

Av Redaktionen | 31 december 1961


1961


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

FOLKKOMMUNERNAsSAMMANBROTT
MEDAN MÄNNisKORNA i stora delar
av världen vänder sina blickar mot
det dramatiska skeendet i Förenta
Nationerna och den alltmer katastrofala utvecklingen i Kongo kommer det nyheter från Kina om en
utveckling, som på längre sikt kan
få ännu större betydelse än kampen
kring Dag Hammarskjöld och inflytandet i Centralafrika. Av många
tecken att döma har Mao-Tse-Tungs
folkkommuner medfört en desorganisation av den kinesiska produktionsapparaten, i vars spår följt en
ekonomisk och ideologisk kris av
stor räckvidd och oöverskådliga
konsekvenser.
Systemet med folkkommuner innebär som bekant att det kinesiska
samhället helt organiserats i kollektivistiska former. I projektets ursprungliga utformning skulle människorna slitas ur tidigare familjeoch produktionsgemenskap för att
inordnas i nytillskapade kollektiv,
där deras liv och arbete skulle organiseras centralt och regleras in i
minsta detaj.. Systemet kan ur en
synpunkt beskrivas som en total
militarisering av ett helt folk. En
nära till hands liggande biologisk
parallell är myrstacken. Historiska
motsvarigheter finns det många.
Det kan räcka att peka på Inkasamhället.
Emellertid stötte en så radikal utformning av systemet på oöverstigliga svårigheter, och man måste
därför luckra upp de ursprungliga
planerna. Men även i den efter hand
förverkligade formen av det nya
systemet har det kinesiska samhället i grund förändrats.
Folkkommunerna utsattes redan
från början för en besk sovjetrysk
kritik. Moskva förklarade att reformen stred mot de leninistisktmarxistiska reglerna för samhällets
utveckling. Enligt dessa skall ett
samhälle, sedan proletariatets diktatur förverkligats, först utvecklas
under ett socialistiskt stadium och
därefter övergå till ett kommunistiskt. Folkkommunerna var från
sovjetrysk synpunkt ett uttryck för
ett ideologiskt kätteri. Kineserna
försökte hoppa över ett steg i den
nådens ordning, som den marxistiska läran anvisat. Det finns emellertid inte, förklarade Moskva med
skärpa, någon genväg till kommunismen.
På den punkten synes Moskva ha
fått rätt. Folkkommunerna har visat sig vara ett alldeles för tungrott
system. De har gjorts för små till
sin omfattning. Därmed har skapats ett alldeles ohanterligt antal
produktions-, administrations- och
försörjningsenheter, vars verksam- 58
het inte kunnat koordineras. Den
första förutsättningen för en effektiv planhushållning är att man nå-
gorlunda vet vad som händer och
att man kan dirigera utvecklingen
inom produktionsapparaten. Folkkommunerna har gjort detta omöjligt; och hela det kollektivistiska
samhällets organisation i Kina börjar bryta samman. Till denna administrativa katastrof har sällat sig
en serie olyckor, som hårt drabbat
det kinesiska folkhushållet. Landet
har slagits av översvämningar,
torka och insektshärjningar, som
medfört en försörjningskris utan
motstycke i modern tid. Hungersnöden är i stora områden i Kina
förfärande, och människorna omkommer i tallösa mängder.
Självfallet har denna ekonomiska
kris sina ideologiska återverkningar. Det kinesiska folkets stora
massa har aldrig velat ha folkkommunerna. Systemet har för dem inneburit en outhärdlig kränkning av
den sedan årtusenden fast rotade
familjeindividualismen. När nu systemet inte bara skapat sämre försörjning utan till och med en direkt hungerkris har en än så länge
passiv men förbittrad opposition
från folkets breda lager uppstått.
Hela det kommunistiska systemet
i Kina upplever en förtroendekris. I
den kinesiska pressen kan man
skönja karakteristiska tecken på
att regimen tvingats draga de bittra
slutsatserna av det inträffade. Folkkommunerna måste omprövas. situationen i Kina påminner i själva
verket ganska mycket om det läge
i Sovjetunionen, som på sin tid
tvingade Lenin att införa den s. k.
nya ekonomiska politiken (NEP).
Denna innebar i betydande omfattning ett återvändande till kapitalistiska produktionsformer. Huruvida
man i Kina tvingas gå så långt eller
om det blir tillräckligt att göra om
systemet genom att öka enheternas
storlek och liberalisera den ekonomiska verksamheten inom dessa, l
liksom att skära ner det otroligt in- j’
vecklade byråkratiska maskineri
man tvingats skapa, återstår att se. lDet återstår också att se, hur sammanbrottet för systemet kommer
att påverka Mao-Tse-Tungs ställ-.
ning. Lenin kunde överleva infö-
randet av NEP. Men kan Mao-TseTung överleva en katastrof för det
system, som han mot ryssarnas råd
och många egna experters varningar
infört i kraft av en personlig tolkning av den kommunistiska ideologin?
För Kinas ställning i världspolitiken kan detta inre ekonomiska
sammanbrott få vittgående följder.
För närvarande importerar Kina
stora mängder spannmål från Kanada och Australien. Men drager
försörjningskrisen ut på tiden,
finns det bara en försörjningsresurs
i fråga om spannmål som är tillräckligt stor för att motsvara de kinesiska behoven, nämligen USA:s
enorma överskottslager. Sovj etunionen kan inte hjälpa. Ryssarna
upplever sin egen jordbrukskris.
Chrustjovs jordbrukspolitik i Kasakstan har slagit fel. Mot experternas råd vidtog man inte tillräckliga skyddsåtgärder mot vinderosionen i de stora nyuppodlade områ-
dena. Den upplöjda jorden har börjat blåsa bort. Sovjetunionen har
fått uppleva en motsvarighet till
vad som på sin tid hände i den amerikanska mellersta västern, då »the
dust bowh uppkom. Visserligen har
Sovjetunionen sänt en raket till
Venus, men så länge östblocket inte
lyckats lösa sina svårigheter på
59
jordbruk,sområdet, är dock dylika
framgångar efemära.
Hittills har man i Moskva aktat
sig för att lägga sten på den kinesiska bördan, men man kan föreställa sig att skadeglädjen i Kreml
nu är stor. Kineserna får förmodligen under hand höra åtskilliga
variationer på temat att det inte
finns någon genväg till kommunismen. Det är inte heller svårt att
föreställa sig vad Mao-Tse-Tungs
medarbetare har att säga varandra.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner