Print Friendly

Filmens största uppgifter

Av Redaktionen | 31 december 1948


1948


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

FILMENS
STÖRSTA UPPGIFTER
Av major G. DYHLEN, Stockholm
Whoever controls the motion picture industry
controls the most powerful medium of influence
over the people.
Thomas Edison.
FILMEN har blivit en samhällsfaktor, som man ej längre kan
förbise. Den utveckling, som filmen genomlöpt, sedan den kom
till för ett femtiotal år sedan, har i stort sett pågått utan att allmänheten förstått, varthän den skulle leda. Men om man får döma
av de senaste årens inlägg i dagspressen eller av diskussioner och
mötesresolutioner, så verkar det nu som om åtminstone en del
samhällsmedlemmar fått ögonen öppnade för att filmen verkligen
är en samhällsfaktor – en faktor på både gott och ont.
Den senaste filmfrågan, som allmänt dryftats, är barnfilmsföreställningarna å biograferna och de olika filmtypernas mer eller
mindre skadliga inverkan på barn av olika åldrar. Denna filmfråga kan, vilket man får hoppas, rulla upp filmens alla problem.
Den film, som inledningsvis åsyftats, är givetvis den som visas
å biograferna. Begreppet film har hittills varit synonymt med
biograffilm. Men det finns olika slag av film, och en kort återblick på filmens utveckling kan därför vara på sin plats.
Filmen uppfanns av vetenskapsmännen, utnyttjades omedelbart
av affärsmännen, men förbisågs i många år av pedagoger och
uppfostrare. Den film, som blivit den förhärskande i samhället,
är underhållningsfilmen å biograferna och det är denna film som
i femtio år mer och mer påverkat människorna, särskilt det uppväxande släktet. Man uppskattar biografernas antal i världen till
omkring 100,000 och de besökas årligen av 10 miljarder åskådare.
I vårt land är biografernas antal närmare 2,000 och besöksfrekvensen ungefär 10 besök per år och invånare, i städerna givetvis större
än på landsbygden. I Stockholm t. ex. är besöksfrekvensen 20 besök per år och invånare. En nyligen i huvudstaden företagen
560
-.;;
Filmens största uppgifter
undersökning har givit vid handen att skolungdom, särskilt de
yngre årgångarna, brukar »gå på bio» 2 a 3 gånger i veckan.
Det är givet att i den omfattning, som det uppväxande släktet
numera får kontakt med biograffilmen-en kontakt som årligen
intensifieras- man ej längre kan förbise att filmen inverkar på
ungdomens fostran och på dess uppfattning om saker och ting.
Påverkan blir bra eller dålig ungefär i den proportion filmerna
äro bra eller dåliga ur uppfostringssynpunkt.
Edison har i allra högsta grad blivit sannspådd med sitt uttalande. Med all sannolikhet hänsyftade han nog på annan film än
den rena nöjesfilmen med sitt uttalande, som gjordes redan då
filmuppfinningen var ny.
De som näst biografmännen förstått att uttnyttja filmen äro
propaganda- och reklammännen. Filmpropagandan togs i bruk
under första världskriget och har sedan dess utvecklats enormt.
Från andra världskriget erinra vi oss säkerligen den i början av
kriget omfattande filmpropagandan från axelmakterna, vilken
allt eftersom de allierade vunno framgångar undanträngdes av
dessas skickligt genomförda filmkampanj. I vårt eget land erinras
vi vid varje politiskt val om filmen såsom propagandamedeL Valfilmerna få allt större och större roll i de olika partiernas propaganda före valen.
Efter propagandafilmen följde reklamfilmen. Vi känna denna
typ först från de s. k. industrifilmerna, vilka skildra tillverkningen
av olika firmors produkter. Denna filmtyp har mer och mer förändrats och utföres nu ofta såsom »goodwill-filmer», ibland skildrande ett industriföretags utveckling ur kulturhistorisk synpunkt,
ibland företagets sociala anordningar. De rent reklambetonade
filmerna återfinnas för närvarande såsom korta annonsfilmer inpassade före biografernas huvudprogram.
Biograffilmens egen reklam kan utläsas av dagspressen, som
dagligen innehåller inte blott biografernas annonser och filmrecensioner utan även talrika artiklar och notiser om filmbranschen
och dess »stjärnor».
Överhuvud taget har filmen ernått en omfattande publicitet,
vilket man bl. a. kan se av rubrikerna till artiklar om viktigare
områden än film men där film i ett eller annat underordnat sammanhang blott omnämnes. I rubriken användes dock ordet film
som »blickfångare». Man förstår rubrikredaktörerna, ty de veta
av erfarenhet att den stora allmänheten är filmminded. Vilket
slag av film, som får den största publiciteten, kan belysas av en
561
G. Dyklen
månads stickprov i en huvudstadstidning. Med artiklar och notiser
behandlas biograffilmen i 97 1/2 OJo av filmspaltutrymmet medan
2 1/2 OJo ägnades nyttofilmen. Siffrorna ge belägg för att biograffilmen även blivit en maktfaktor i samhället.
Det ovan sagda visar nöjesfilmens stora frammarsch och dess
dominerande ställning i samhället. För sina största uppgifter,
för undervisning och uppfostran har emellertid filmen ännu ej
blivit utnyttjad. Vad kan det bero på~
Utan tvekan kan man säga, att det beror på det dåliga intryck,
som biograffilmen vid sitt första framträdande gjorde på den
äldre och samhällsstyrande generationen. Detta intryck har bibehållits från generation till generation av samhällsstyrare. Intrycket har visserligen undan för undan förbättrats på grund
av biograffilmens i allmänhet förbättrade kvalitet. »Filmläget»
nu kan kanske definieras så, att den äldre generationen erkänner
att det verkligen finns goda biograffilmer men att den, fullt förklarligt, fortsätter att underkänna de undermåliga.
Ifrån denna den äldre generationens filmuppfattning till ett
erkännande av att filmen även kan göra nytta är emellertid steget
ännu långt. Filmen väntar alltjämt på att få sättas in för sina
största uppgifter i skolorna, inte blott för undervisning utan även
för uppfostran. Det målet når man emellertid ej genom att enbart
kritisera biograffilmen, genom tidningsinsändare eller genom mö-
tesresolutioner. Man når det bäst genom målmedvetet arbete för
nyttofilm.
De, som arbeta för nyttofilmen, äro emellertid ännu för få och
ha för små ekonomiska resurser för att kunna komma över det
tröga föret i portgången, en portgång i vilken pionjärerna för
nyttofilmen befunnit sig i ett kvarts sekel men vars slut man nu
möjligen tror sig skymta.
Erfarenheterna från U. S. A., som under andra världskriget i
ofantlig utsträckning använde och utvecklade filmen för såväl
militär som civil yrkesutbildning, blevo så positiva, att man tror
att film och ljusbild rent av kommer att revolutionera framtidens
undervisning. De olika delstaterna ha nu tillsatt kommitteer, som
försetts med rikliga anslag för att samla, studera och utveckla
de under kriget vunna erfarenheterna och överföra dem på den
allmänna undervisningen. Å ven från vårt land ha skolfilmsrepresentanter studerat den amerikanska skolfilmsverksamheten och de
ha också fått ett starkt intryck av filmens stora pedagogiska möjligheter på olika områden.
562
..
!
-..; _________
Filmens största uppgifter
I Amerika har man emellertid inte nöjt sig med att använda
filmen uteslutande för rena undervisningsändamåL Man har även
ägnat uppmärksamhet åt filmens möjligheter att fostra. »Educatiom innebär ju både undervisning och fostran. Härvid har man
framställt filmer, som avse att fostra barnen både såsom individ
och såsom samhällsmedlem. Inom industrin har man t. ex. för
ledareutbildningen framställt en hel serie filmer såsom: »Förmannen såsom arbetsledare»; »Rätta metoden att instruera»; »Hur en
ny arbetare installeras»; »Rätt man på rätt plats»; »Rätta metoden att tillrättavisa» o. s. v.
Genom att de amerikanska skolorna så aktivt intressera sig för
ovan antydda uppfostringsfilmer ha de, och då ofta med föräldrarnas medverkan, även kunnat utveckla en skolfilmsverksamhet,
som direkt motverkar de olämpliga barnfilmernas användning på
biograferna.
Vad barnfilmerna beträffar, d. v. s. filmer för de allra minsta,
behöver man icke göra speciella och dyrbara inspelningar. Filmer
om t. ex. djur och om barnen själva kunna utvecklas ytterligare.
För barn i skolåldern måste filmerna anpassas till undervisningen.
Här gäller det att uppställa en filmplan som, ju äldre eleverna
bli, desto mer förbereder dem för inträdet i samhället såsom arbetande samhällsmedlemmar. Inom ämnesområdena samhällskunskap och yrkesutbildning kan filmen sägas vara särskilt lämpad
för att förstärka åskådligheten. Undervisningen skall ju lära för
livet och ej för skolan, som det så vackert heter. Men utvecklingen
hittills på undervisningsområdet har nog tenderat mot alltför
mycket teoretiserande. Man får hoppas, att en blivande skolreform skall kunna ändra på detta förhållande.
Vad är det då som gör att film, som denna artikel vill framhålla,
kan skänka undervisningen ökad effektivitet och uppfostringsarbetet ökat stöd~
Filmens styrka är den att kunna åskådliggöra rörelsen. Hittills
har man endast med ord, skrivna eller uttalade, beskrivit rörelsen.
Och där man sökt ytterligare levandegöra det beskrivna med
bilder, har man fått nöja sig med »döda» bilder av en eller annan
fas av rörelsen. Filmen, den »levande» bilden, kan visa rörelsen
från början till slut.
Man brukar säga att filmen flyttar verkligheten in i skolsalen.
Man kan också säga att filmen kan bli den felande länken emellan
teori och tillämpning, bryggan mellan skolan och verkliga livet.
Filmen besitter kort sagt två värdefulla pedagogiska egenska- 563
~~
f
G. Dyklen
per, nämligen att förmå åskådarna att följa med det visade med
koncentrerad uppmärksamhet samt att väcka och vidmakthålla
intresset för ämnet.
När det gäller uppfostran borde det vara klart, att eftersom
dålig film kan verka nedrivande m uppfostringshänseende, kan
god film verka uppbyggande. Det gäller alltså att framställa
uppfostringsfilmer och låta dem ingå såsom ett led i ungdomsutbildningen. Filmerna kunna behandla sädana ämnen som t. ex.
ordning, hänsyn, hjälpsamhet, sparsamhet och liknande, varom
lärarna säkerligen tala men ej alltid ha möjlighet att åskådliggöra
med exempel.
Vad som hittills sagts om film kan kanske sammanfattas på
följande sätt:
En god underhållningsfilm är bättre än en medelmåttig teaterpjäs.
En god propagandafilm är bättre än en medelmättig talare.
En god undervisningsfilm är bättre än en medelmättig instruktör.
Men även en medelmåttig instruktör t. ex. kan med hjälp av
en god undervisningsfilm åstadkomma en givande lektion.
Och en film låter sig kopieras i mänga kopior, vilket ej är möjligt med en god instruktör.
Genom skolfilmen kan barnen dessutom redan från början få
klart för sig att det finns film ej endast för nöje utan även för
nytta, med andra ord, att det ifråga om film är samma förhållande
som med böcker. Härigenom gör skolfilmsverksamheten även en
insats för att höja den allmänna filmsmaken. Det är också här
som ett praktiskt samarbete med biografbranschen kan ordnas.
De ansvariga inom biografbranschen, speciellt filmproducenterna,
ha ingenting emot om filmsmaken kunde komma på en högre
nivå. Men med enbart ett klankande på biograffilmerna kommer
man ej långt.
Emellertid, man lär ej endast i skolan, »man lär så länge man
lever», som det heter. Och detta har aktualiserats av behovet och
kravet att fortbilda och ibland omskola redan i praktisk verksamhet varande personal.
Behovet av personalens fortbildning gör sig gällande inom de
flesta yrken, men försvåras för lärarnas vidkommande av den
ringa tillgången på lämpliga pedagogiska krafter. Här kan filmen
göra ytterligare en insats. Centralt framställda yrkesfilmer skulle
medföra två fördelar för näringslivet. För det första skulle fort- 564
..!
Filmens största uppgifter
bildningsinstruktörerna få ett effektivt undervisningsmedel till
hjälp och för det andra – och det är icke det minst viktiga –
skulle utbildningsmetoder och instruktioner bli enhetliga, vilket
innebure en lättnad när personal byter företag. Särskilt under
perioder av överrörlighet på arbetsmarknaden borde »standardfilmerna» inom de olika yrkena kunna bidra att eliminera olägenheterna med de täta ombytena av personal.
Få lärare betyder många elever per lärare; det blir ofta fråga
om massutbildning. Massutbildningens största svaghet är ju omöjligheten att hinna kontrollera om eleverna kunnat fatta det genomgångna. Men med filmens och ljusbildens hjälp har man möjlighet att åstadkomma god undervisning även för många, ty ljusbildens storlek och därmed tydlighet kan anpassas efter auditoriets
storlek.
Om svenskt näringsliv, som nu är fallet, lider brist på kunnig
arbetskraft, måste befintlig personal göras effektivare i sitt arbete
för att produktionen skall ernå önskad storlek. Denna effektivisering ernås bl. a. genom utbildning. Amerikanarna fann att film
och ljusbild hjälpte dem att ernå effektiv utbildning på kort tid
– filmen lärde bort mer på kortare tid än andra åskådningsmedel
och det man lärde per film satt längre kvar i minnet. Antalet
elever som bibringades t. ex. industriell undervisning per film var
i början av kriget 60,000 per månad för att efter ett år ha ökat
till 8,5 miljoner.
Fortbildningen sker förutom genom kurser med regelrätta lektioner även genom föredrag, demonstrationsbesök och exkursioner. Även här kan film (och ljusbild) användas för att effektivisera de tre sistnämnda formerna för undervisning. Men det gäller
då också att föredragshållare och demonstratörer förstå att utnyttja de nya hjälpmedlen. Svaga »vältalare» skulle vara synnerligen betjänta av hjälpmedlen ljusbild och film, naturligtvis under
förutsättning att hjälpmedlen användas rätt, något som också
måste inläras.
Ju fler tekniska undervisningshjälpmedel, som framställas, desto
angelägnare är det att de snarast tillföras undervisningen. Såsom
läget nu är förhåller det sig ofta så, att eleverna i tekniskt hänseende äro tidigare hemmastadda med hjälpmedlen än lärarna.
Utvecklingen rider snabbt nu för tiden och det vore säkerligen
av stort värde om bland utbildningens målsmän någon eller några
påtoge sig en forskares uppgift ifråga om nya åskådningsmedels
möjlighet att gagna ej blott undervisning utan även uppfostran.
565
G. Dyklen
Det praktiska arbetsprogrammet för filmens utnyttjande för sina
största uppgifter kan sammanfattas i tre punkter:
l. Filmens psykologiska och pedagogiska förutsättningar för
undervisning och uppfostran måste klarläggas.
2. De ämnen, där filmen bäst behövs, skola fastställas.
3. Visningsmöjligheterna behöva mångdubblas.
De, som ta initiativet till ovanstående program och genomföra
det, skapa förutsättningar för att filmen blir använd för sina
största uppgifter. De få i sin hand »the most powerful medium
of influence over the people».
566

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner