Print Friendly

Få segrare i Demokraternas debatt

Av Örjan Hultåker | 13 september 2019



Natten till fredag var det dags för den tredje debatten mellan Demokraternas presidentvalskandidater. Mer än ett år återstår till valet, men de som känt sig kallade har redan hunnit reduceras till jämna tio, och för första gången fick de därför plats på samma scen. Örjan Hultåker refererar nattens sändningar.

USA:S presidentval äger rum först i november om ett drygt år men som vanligt är upploppet långt för det av de ledande partierna som inte innehar presidentposten. I år är det Demokraterna, och de har många villiga kandidater i tävlan om västvärldens mäktigaste ämbete.

Natten till fredagen var det dags för den tredje TV-debatten mellan Demokraternas kandidater i Huston, Texas. Denna gång i TV-nätverket ABC där de tio toppkandidaterna för första gången alla fick delta i samma TV-debatt. Tidigare fanns det så många kandidater att de måste delas upp i olika debatter. Det var alltså första gången som de tre ledande kandidaterna samtidigt deltog i en TV-debatt.

Att kalla det hela för en debatt mellan tio toppkandidater är dock en överdrift. Några av dem har bara haft stöd av någon yrka procent i opinionsmätningarna, och endast topp tre har stöd av mer än tio procent av de registrerade väljarna.

På scenen fanns därför sju kandidater för vilka det var extremt viktigt att lyckas om de skall kunna attrahera finansiärer för att fortsätta sin kampanj.

Få lär ha blivit överraskade av de tio inledningsanförandena – med ett undantag. Andrew Yang som i opinionsmätningarna har pendlat mellan 1 och 2 procent. Yang annonserade i öppningsanförandet att hans kampanj skulle lotta ut tusen dollar i månaden under ett år som grundinkomst till tio familjer om de kontaktade kampanjen. Motivet var vanligt folk vet bättre än politiker hur man löser ekonomiska problem. Yang har ett förslag om medborgarlön – ”a universal basic income”.

Det var debattens största överraskning. Politikerna har lärt sig av spelbolagens psykologiska grundtema: att den mest effektiva belöningen är ett lotteri.

Efter Yangs anförande var det fler som drog efter andan och skrattade, även bland politikerna på podiet, men sedan var det ”back to basics”.

Sjukvårdsfrågan är den viktigast politiska frågan enligt undersökningar bland Demokraternas sympatisörer. En stor majoritet om 59 procent anser att den är extremt viktig. Ytterligare 30 procent av demokraterna anser att den är mycket viktig. Bland Republikanernas sympatisörer kommer sjukvårdsfrågan på fjärde plats med 40 procent som tycker att den är extremt viktig (SSRS research på uppdrag av CNN).

Utfrågarna från ABC network inledde sin utfrågning med sjukvårdsfrågan och koncentrerade sig inledningsvis på de tre ledande kandidaterna, förre vicepresidenten Joe Biden och senatorerna Elizabeth Warren och Bernie Sanders. Sjukvårdavsnittet utgjorde en bra sammanfattning av läget inför Demokraternas primärval.

Joe Biden söker och får rollen till höger inom Demokraterna, som innebär att han ligger närmare den politiska mitten än sina huvudmotståndare. Han försvarar sin tidigare chefs, president Barack Obama, sjukvårdsreform Obamacare, men vill utöka den.

Hans huvudmotståndare placerar sig långt till vänster i demokraternas startfält och väldigt långt till vänster jämfört med Republikanerna. Både Elizabeth Warren och Bernie Sanders tar avstånd från Obamacare som helt otillräcklig, och de vill ha en lag om generell sjukvård som alla vårdgivare måste anpassa sig till. Det är mycket kontroversiellt i USA, där valfrihet sitter i högsätet.

Sjukvårdsfrågan lyfte också fram skillnaden mellan kandidaterna när det gäller skattefrågan. Joe Biden angrep sina huvudmotståndare för att inte kunna finansiera sina sjukvårdsförslag.

Elizabeth Warren och Bernie Sanders framhöll att deras sjukvårdsförslag kunde finansieras med högre skatt på de rika medborgarna och med bolagsskatter. Deras förslag skulle göra det billigare för medelklassamerikanen och känns igen från Bernie Sanders primärvalskampanj för fyra år sedan när han stod mot Hillary Clinton. Ingen säger dock att en skandinavisk välfärdsmodell förutsätter höga skatter inte bara på de rika utan även på vanligt folk – ”middle class americans”.

När övriga kandidater sent omsider fick frågor under sjukvårdsavsnittet var det redan fastslaget var skiljelinjen gick, inte bara i sjukvårdspolitiken och ekonomin. Övriga kandidater försökte lyfta fram sina detaljer men ingen av dem verkade bära.

Utfrågarnas frågor om sjukvården och dess finansiering formulerades relativt neutralt för att utreda och klargöra. När de övergick till andra ämnen, till exempel brottsligheten och rasism, blev frågorna mer ifrågasättande gentemot kandidaterna.

Det gällde inte minst senator Kamala Harris. Hon ligger på fjärde plats i opinionsmätningarna och har tidigare varit åklagare och ”attorney general” i Kalifornien. Hon fick försvara påståenden om att hon nyligen hade bytt ståndpunkt i sina förslag om brottsbekämpning. Utfrågaren sade, ”You have said you changed on these and other things because you were, quote, swimming against the current and thankfully, the currents have changed. But when you had the power, why didn’t you try to affect change then?”

Joe Biden är den kandidat som i dagsläget har ledningen bland Demokraternas presidentkandidater och drar därför på sig mest kritik från övriga kandidater. Bland annat kritiseras Biden för att skryta med att han var vicepresident åt Obama i frågor där det förväntas ge pluspoäng (till exempel sjukvårdsfrågan) men ta avstånd från Obama och hans administration när han tror att det lönar sig.

Joe Bidens ledande position gjorde att han hade mest talartid av alla deltagare i debatten. Han talade i drygt 17 minuter, enligt FiveThirtyEight. Näst mest tid fick Elizabeth Warren med 16 minuter. Bernie Sanders och Kamala Harris och senator Cory Booker kom på delad tredje plats med 13 minuter.

Minst tid (knappt 8 minuter) fick Andrew Yang, kandidaten med lotteriet. Näst minst tid (9 minuter) fick tidigare kongressmannen från Texas Beto O’Rourke som i samband med ett fyllnadsval till senaten uppmärksammades som Demokraternas nya lysande stjärna i svensk press. O’Rourke har nu stöd av mellan 1 och 5 procent i opinionsmätningarna.

Undrar om de tidsskillnaderna indikerar något om fortsättningen på kampen mellan de demokratiska presidentkandidaterna?

Inför den tredje debatten i Huston, Texas, visade opinionsmätningarna på en klar ledning för Joe Biden. Ett genomsnitt av sex septembermätningar gav honom 26,8 procent, med en variation om 22 till 33 procent beroende på skillnader i metod (Källa RealClear Politics).

På andra plats kommer Bernie Sanders med ett genomsnitt om 17,3 procent. Hans opinionsstöd varierar mellan 15 och 21 procent i de sex septemberundersökningarna.

På tredje plats finns Elizabeth Warren med i genomsnitt 16,8 procent. Hennes stöd varierar mellan 11 och 26 procent. Hon når 26 procent, samma som Joe Biden, i en undersökning för Economist utförd av Yougov bland registrerade väljare. Det förklarar delvis skillnaden mot SSR research, publicerad av CNN, där Elizabeth Warren fick 18 procent bland alla vuxna över 18 år.

På fjärde plats ligger Kamala Harris med i genomsnitt 6,5 procent. Hennes utveckling i opinionsmätningarna är intressant och visar att TV-debatter kan göra skillnad.
Kamala Harris gjorde ett mycket bra intryck i den första TV-debatten i juni. Efter den ökade hon från 7,0 procent till 15,2 procent. Efter en dryg vecka började hennes opinionsstöd att minska och har sedan fortsatt att falla till i genomsnitt 6,5 procent.

Joe Bidens ledning är långt ifrån ointaglig. Den är inte överraskande eller ovanlig för en kandidat som tillhör Demokraternas etablissemang.

Vid samma tidpunkt för 12 år sedan när det återstod drygt ett år till det presidentval då Barack Obama valdes så låg den framtida presidenten klart efter Hillary Clinton i opinionsmätningarna. Hillary Clinton ledde då med 35-41 procent över Barack Obamas 21-27 procent, med John Edwards på tredje plats med 10-14 procent.
Barack Obama vann och de flesta har glömt John Edwards.

Nu är det en månad till nästa debatt som äger rum i Ohio mellan de demokratiska kandidaterna. Då flyttar debatten till rostbältet och en delstat som brukar vara avgörande för vilket parti som vinner presidentvalet. Då lär det vara färre än tio kvarvarande kandidater.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare för SKOP-analys

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Reflektioner om politik : Elva essäer om idéer och reformer

fplus

Läs mer här

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism