Print Friendly

Eva Christina Horwitz; Svensk export 1977

Av Redaktionen | 31 december 1977


1977


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

EVA CHRISTINA HORWITZ:
Svensk export 1977
Exportökningen kommer trots allt att kunna
bli större under 1977 än underfjolåret,
konstaterar polmag Eva Christina Horwitz
på Sveriges Industriförbunds ekonomiskpolitiska avdelning. Hon analyserar Sveriges
beroende av konjunkturen i övriga länder,
exportens struktur och de svårigheter som den
svenska exportindustrin har att brottas med.
Efter 1974 har lönekostnaderna ökat mycket
snabbare i Sverige än i övriga industriländer, vilket hindrar oss att tagafull del av det
internationella efteifrågeuppsvinget.
Faktorer att ta hänsyn till vid en bedömning
av utvecklingen av Sveriges export under
1977 är styrkan och strukturen av den internationella konjunkturuppgången, fördröjningsmönstret mellan en internationell efterfrågeökning och exportefterfrågan på
svenska produkter och slutligen inte minst
den svenska industrins nuvarande och kommande konkurrenssituation.
Det internationella konjunkturuppsving,
som började vid halvårsskiftet 1975, blev i inledningsfasen betydligt kral\igare än väntat.
För drygt ett år sedan talade man fortfarande om det kommande uppsvinget som till en
början skulle utmärkas av en förhållandevis
svag produktionsökning. I själva verket blev
tillväxttakten inom OECD-länderna mycket
kraftig redan mot slutet av 1975 och första
kvartalet 1976, något som inte framstod riktigt klart förrän mot sommaren 1976.
Diskussionen om det internationella läget
har därefter rört omfattningen av den avmattning, som först uppfattades som en naturlig och välkommen följd av de höga ökningstakter som noterades under början av
året. Mot slutet av 1976 såg det dock ut som
om avmattningen blivit långvarigare än väntat även för dem som pläderat för en moderat tillväxt under de närmaste åren med hänsyn till inflationsrisken.
Återhämtningen efter recessionen har så-
ledes skett efter ett mönster som något avviker från tidigare erfarenheter. Enligt ett
normalt förlopp skulle lageromslaget och
konsumtionsökningen följas av en tilltagande investeringsaktivitet, som i tiden borde ha
inträffat mot slutet av år 1976. Nu fick vi en
stark men rätt ensidigt inriktad konsumtionsuppgång och en viss – av inflationsförväntningar uppblåst – lagerökning i företagssektorn under början av samma år och
fortsatt svag investeringsutveckling. Sedan
lageruppbyggnadstendensen avstannat
takt med dämpade inflationstal och tidigare
uppskjutna konsumtionsplaner realiserats,
har utvecklingen kommit in i ett skede med
otillfredsställande tillväxt. Mot slutet av
1976 yrkar därför OECD på ytterligare stimulansåtgärder i de länder, vilkas utrikesbalans är sådan att den inte utgör något hinder.
Jag är benägen att tro att den bild OECD
nu målar upp är väl dyster. Den volymökning på lO procent för svensk export, som
man räknade med i Industriförbundets höstrapport, baserades på antagandet att avmattningen i DECD-ländernas produktionsökningstakt, som registrerats under sommaren
och hösten 1976, är temporär och att den
kommer att avlösas av ett förnyat uppsving
under loppet av 1977. I princip vidhölls denna uppfattning mot slutet av 1976, även om
det finns anledning att se något försiktigare
på exporttillväxten under 1977.
Det finns däremot ingen anledning att,
trots de många dystra rapporterna som influtit under hösten, tro att det internationella konjunkturuppsvinget skulle ha brutits i
förtid. Vad som fortfarande kan betraktas
som oroande är skillnaden mellan exportoch importförväntningarna i de flesta länder. För de flesta länder gäller att de 1977
väntar sig betydligt kraftigare ökning för exporten än för importen. En sådan utveckling
är naturligtvis fullt möjlig för ett enskilt land
eller en mindre grupp av länder. För
33
OECD-området som helhet är det praktiskt
taget en omöjlighet. Om man således gör en
prognos för handelns tillväxt under 1977 baserad på samtliga länders importförväntningar, kommer man fram till en siffra som
ligger drygt ett par procentenheter under
de samlade exportförvä·nningarna. Bedömningen av exportutsikterna 1977 grundas på
att det i denna kalkyl är importutvecklingen
som underskattats.
Den svenska exportens struktur
För att bedöma tillväxtmöjligheterna för
svensk export i detta skede av den internationella konjunkturutvecklingen måste man
ta hänsyn till den svenska exportens struktur. För att ge en överblick över exportens
sammansättning har jag här gjort en fördelning av totalexporten efter användningsområde.
Totalt exportvärde 1975- 76 fördelat på användningsområden :
Mdr kr Andel
1975 1975
%
Råvaror 18.4 26
Insatsvaror 11.5 16
Investeringsvaror 26.5 37
Byggmaterial 3.1 4
Konsumentvaror 12.3 17
Förändring
1976
%
(3 :kv)
8
12
18
l
o
En ökad efterfrågan på råvaror och insatsvaror sker normalt tidigt i konjunkturförloppet i samband med lageromslag och begyn- 34
nande produktionsökning. Först senare i
konjunkturförloppet ökar efterfrågan på investeringsvaror.
Även i den nuvarande konjunkturcykeln
har efterfrågan på svensk export skett i huvudsak enligt det etablerade mönstret. l konjunkturuppgångens inledningsfas ökade så-
ledes exporten av insatsvaror tidigt. Däremot har ökningen av råvaruefterfrågan i
hög grad gått svensk industri förbi.
Som helhet kan man påstå att exportutvecklingen 1976 av rå- och insatsvaror borde
ha utvecklats mer gynnsamt i konjunkturuppsvingets inledningsskede. Utvecklingen
för investeringsvaruexporten ligger mer i
linje med den internationella utvecklingen.
Uppgången på investeringsvarusidan visar
en fördröjning även internationellt, och därför har en ökning inte varit att vänta. Först
mot mitten av 1977 kan man räkna med att
en investeringsuppgång får större kraft,
som senare kan komma att påverka den
svenska exporten.
När totalexporten fördelas på marknader,
framstår än tydligare vårt beroende av investeringsverksamheten i omvärlden. Till våra
nordiska grannländer, som tar över en fjärdedel av svensk export, exporterar vi i huvudsak avancerade produkter. Investeringsvaror, konsumentprodukter och hushållskapitalvaror svarar för två tredjedelar av total
export till dessa länder. Till övriga Västeuropa sänder vi i högre grad oförädlade produkter. Råvaror och insatsvaror svarar för
två tredjedelar av denna export. Till övriga
delar av världen är det återigen mer avancerade produkter som exporteras, huvudsakligen investeringsvaror.
Avvikelser gentemot omvärlden
En relativt sett svagare utveckling för svensk
export under konjunkturuppsvingets inledning fas beror inte endast på att den sven ka
industrin förlorat i konkurrenskraft. Den
hör till det normala mönstret då svensk exportutveckling släpar efter den internationella efterfrågeökningen med en fördröjning på l/2 till l år, beroende på att många
av våra betydelsefulla marknader i sin tur
beror av utvecklingen i de större länderna.
Att det temporärt sker avvikelser mellan
den internationella utvecklingen och svensk
exportefterfrågan hör således till mönstret.
Men under 1974-75 års kraftiga internationella recession har utvecklingen i den svenska ekonomin avvikit markant även i andra
avseenden. Genom att uppvisa en stigande
sysselsättning och kraftigt ökade reallöner
har vi skiljt oss från den internationella bilden. Vi har haft ett högre efterfrågeläge i
Sverige jämfört med omvärlden vilket också
tenderar att dämpa exportansträngningarna.
Under en kortare period är det fullt möjligt att på detta sätt gå mot tendenserna i omvärlden. På lite längre sikt är vi emellertid
tvingade att an passa oss. 1976 och 1977 är
således anpassningsår. Då växer den svenska
ekonomin endast långsamt trots en fortsatt
återhämtning internationellt. Upprätthållen
sysselsättning i industrin och kraftigt bortfall
i slutlig efterfrågan gjorde att vi 1975-76
fick en kraftig lagerökning i motsats till utvecklingen i andra länder. Avvecklingen av
de rekordstora lagren medför att produktionsökningen blir begränsad, även om den
internationella efterfrågan ökar kraftigt.
35
Konkurrensläget uteslutande, kanske inte ens i första hand,
Den oro beträffande utvecklingen för en fråga för exportindustrin. Att förändvensk export som blivit allt starkare mot slutet av 1976 beror inte endast på den något
kraftigare avmattning i den internationella
tillväxten som skedde under loppet av 1976
utan är självklart en följd av utvecklingen i
det svenska kostnadsläget jämfört med omvärlden. Det är uppenbart att konkurrenskraften försämrats under 1975- 76 och att
den utvecklingen inte kan komma att korrigeras under loppet av 1977.
nder tioårsperioden fram till 1975 skedde en utjämning av kostnadsläget mellan
länderna. Ökningen i kostnader per arbetstimme inom industrin var t o m något högre
i Västeuropa än i Sverige. Samtidigt var arbetskostnadsökningen mycket lägre i USA
jämfört med läget i Europa. 1965 låg de
amerikanska timkostnaderna nära 70 procent över de svenska. 1974låg de ett par procentenheter under de svenska när hänsyn tagits till dollarns fall.
Den ur svensk synpunkt positiva utvecklingen bröts således 1974. I stort sett försvann hela den relativa konkurrenskraftsförbättring som uppnåtts under början av 70-
talet. 1976 kan man räkna med att löneläget
iSverige låg 25 procent över USA och en del
västeuropeiska industriländer bl a övriga
nordiska länder. Det ligger drygt 30 procent
över nivån i Tyskland och är mer än dubbelt
så högt som i Storbritannien och Japan.
Att i någon mån återställa dessa kostnadsrelationer är naturligtvis en förutsättning
för att vår export fullt ut skall kunna ta del
a\ det internationella efterfrågeuppsvinget.
Konkurrenskraftsfrågan är emellertid inte
ringar i det relativa kostnadsläget också
drabbar de företag som verkar på hemmamarknaden skall man inte bortse från i konkurrenskraftssammanhang.
Den totala arbetskraftskostnaden per arbetad timme 1976 (inkl indirekta lönekostnader) inom tillverkningsindustrin låg i
Sverige på 37.00 kr, i övriga Norden på
29.30 kr. Siffrorna, i svenska kronor, låg i
Västtyskland på 27.90, i Storbritannien på
14.70, i USA på 29.60 och i Japan på 16.60.
Exportutsikterna 1977
Mot bakgrund av ett fortsatt internationellt
konjunkturuppsving kan vi räkna med en
exportökning 1977 som blir kraftigare än
under 1976. Uppgången kommer att fortsätta, och den svenska exportökningen under
1977 kommer att baseras på ökade leveranser av rå- och insatsvaror som nu sker med
en större tidsfördröjning än tidigare. Under
senare delen av året bör det även ske ett
omslag i verkstadsindustrins exportefterfrå-
gan.
Företagens förväntningar rörande exporttillväxten 1977, som de redovisas i enkäter,
tyder inte på någon utpräglad pessimism beträffande exportutsikterna. Efter nedrevideringar av exporttillväxten 1976 under loppet av detta år har prognoserna för 1977 behållits förvånansvärt opåverkade. Enligt en
enkät mot slutet av 1975 skulle 1977 års exportvärde ligga 18 procent över 1976: en
icke obetydlig tillväxt för en industri vars
konkurrenskraft så påtagligt försämrats.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner