Print Friendly

flag_yellow_lowEU-val 2014
Företagens eller folkets EU?

Av Amanda Wollstad | 2 maj 2014

I tisdags anordnade Svensk Tidskrift tillsammans med Stiftelsen Sverige i Europa ett seminarium på temat EU – företagens eller medborgarnas projekt? Amanda Wollstad rapporterar från diskussionen.

Har företagen en annan syn på EU än medborgarna, och hur skiljer sig bilden i så fall åt? I tisdags höll Svensk Tidskrift tillsammans med Stiftelsen Sverige i Europa seminarium i Stockholm som en del i sin serie EU-val 2014. Temat var ”EU – företagens eller medborgarnas projekt?”.

Utgångspunkten är en ny studie som presenterades på seminariet, där SKOP frågat företrädare för svenska företag av olika storlek vad de tycker i ett antal EU-relaterade frågor. Undersökningen har kompletterats med siffror från SIFO och tillsammans ger underlaget en bild av uppfattningen både host företagare och allmänhet om EU och vilka frågor som är viktiga.

Skillnaderna är inte enorm, men den finns där. Något av de mest talande är hur man svarar på frågan om vilken av EUs fyra friheter som är den viktigaste, menar Örjan Hultåker från SKOP. 34 procent av allmänheten tycker att fri rörlighet för personer är viktigast, lika många svarar att alla friheter är lika viktiga. ”Alla” är dock det klart vanligaste svaret hos företagen, 57 procent av samtliga tillfrågade företag och 61 procent av företagen med femtio eller fler anställda tyckte att alla fyra var lika viktiga.

Det beror, tror Hultåker, på att allmänheten upplever friheten att kunna resa men inte alltid ser den direkta påverkan som fri marknad och fri handel har på deras liv, i form av låga priser och konkurrens. Fri rörlighet för varor, tjänster och kapital är mer abstrakt och det är en pedagogisk utmaning för EU-vänner och frihandelsförespråkare.

I många av undersökningens frågor har stora företag, med fler än femtio anställda, brutits ut och redovisas också för sig. Generellt skiljer sig deras uppfattningar mer från allmänhetens än vad gruppen ”alla företag” gör, vilket inte är så konstigt enligt Hultåker. Den absoluta majoriteten svenska företag är en- eller fåmansföretag och företagets bild bör alltså inte skilja sig nämnvärt från ägarens.

Generellt är stora företag mest positiva till EU, men en majoritet av allmänheten tror att de flesta EU-länder i slutändan har vunnit på sitt medlemskap. Detta trots att EU inte sällan målas ut som delansvarigt för de sydliga medlemsländernas ekonomiska bekymmer.

Den viktigaste frågan inför EU-valet är ‘ekonomi & handel’, enligt de stora företagen. Allmänheten rankar ‘miljö, klimat & energi’ högst, med ‘arbetslöshet, sysselsättning & arbete’ och ‘ekonomi & handel’ på delad andraplats. Men hälften vet inte vilken fråga de tycker är viktigast, i någon grupp. Och trots att 73 procent av allmänheten tycker att EU-valet är viktigt eller mycket viktigt uppger 74 procent att de inte kan namnet på någon av kandidaterna och 43 procent att de inte tror att de kommer rösta.

När Örjan Hultåker presenterat SKOP:s studie kommenterades denna av en panel bestående av Jens Hedström, VD Näringslivets Regelnämnd, NNR, Kenneth Kastman Krantz, generalsekreterare för Stiftelsen Sverige i Europa och Christina Wahlström grundare till vårdföretaget Mama Mia.

Få tycks inse kopplingen mellan arbetstillfällen, som ju stora delar diskuteras på den nationella politiska nivån, och handel, menar Jens Hedström. Allmänheten tycker jobben är viktiga men det är handel som skapar dem.

Kenneth Kastman Krantz berättar att han har varit engagerad i EU-frågorna i tjugo år och inför varje val är det samma sak – en folkupplysningskampanj som dör så fort vallokalerna stänger. Det måste till en livskraftig nationell diskussion, menar han, vad vill vi egentligen med EU? De som är förstagångsväljare i år är födda kring -94. De har rest och handlat fritt inom EU hela sina liv men de vet inte hur det var innan. De förstår inte hur viktiga de fyra friheterna är.

Hedström håller med. De långsamma, tröga processerna inom EU är demokratisk nödvändiga – men svåra att skapa nyheter kring. Folk, kanske speciellt unga, vill förändra världen nu – inte om 4-6 år.

Christina Wahlström tror det handlar om att konkretisera frågorna. Det är ont om bra specialistläkare i Sverige, 30-40 procent av Mama Mias läkare kommer från andra länder. Det är lättare att förstå än allmänna diskussioner om den tunga byråkratin.

Vi måste prata om det som faktiskt åstadkommits, menar Hedström. Det som vi ser effekterna av, inte det som det arbetas med nu och som kommer bli verklighet lagom till nästa val. Vad den inre marknaden betyder, också för tjänstesektorn. Om enklare regler för företag. Och om vikten av fler frihandelsavtal, inte bara med USA. Kinas ekonomi växer med 50 procent i år, Indiens med 30 procent. EU har en stor inre marknad men det finns fler där ute att handla med.

Kastman Krantz pratade nyligen med ett stort och välkänt svenskt företag som konstaterade att det numera var lättare att handla med Italien än med Norge. Det visar den positiva effekten av EU-medlemskapet – men också svårigheterna. Både EU och världen skulle tjäna på mindre gränser till tredje land.

Vilka frågor tycker då de tre är viktigast inför vårens val?

Ungdomsarbetslösheten, svarar Wahlström. Och att ändra attityden till vissa jobb. Alla arbeten är fina arbeten.

Inre marknad och fri rörlighet, menar Hedström.

Kastman Krantz håller med. De fyra friheterna är viktigast, och att konkretisera dem så fler förstår hur viktiga de faktiskt är.

Amanda Wollstad är ledarskribent på Kvällsposten och student i säkerhetspolitik vid försvarshögskolan.

Hela undersökningen finns att läsa här.

eu_sem_april_2014_1

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner