Print Friendly

Ett modernt Litauen

Av Maria Eriksson | 28 juni 2013

På måndag tar Litauen över som EU:s ordförandeland. I dag är Litauen en av EU:s snabbast växande ekonomier. I en intervju för Svensk Tidskrift berättar Litauens ambassadör i Stockholm Eitvydas Bajarunas om vilka frågor landet vill driva under det närmaste halvåret.

Modernt, kreativt och välkomnande. Så vill Litauen uppfattas när landet på måndag tar över ordförandeskapet för EU. Det gör man som det första baltiska landet någonsin.

– Det är mycket symboliskt.

Det säger Litauens ambassadör, Eitvydas Bajarunas, när jag träffar honom för att höra vilka frågor som Litauen kommer att prioritera det närmaste halvåret. Stoltheten går inte att ta miste på hos ett land som tack vare tuffa nedskärningar lyckats ta sig ur den ekonomiska krisen och för nästa år räknar med en tillväxt kring tre procent för tredje året i rad.

– För 20 år sedan befriades vi och nu kommer vi att leda EU.

Litauens geografiska läge är något som i stor utsträckning präglar de frågor man vill driva. En av de tre huvudsakliga prioriteringarna är att stärka det Östra partnerskapet, ett samarbete som 2009 startades mellan EU och bland andra Georgien, Moldavien och Ukraina.

– Det östra partnerskapet ligger oss mycket varmt om hjärtat. Litauen har goda erfarenheter av reformer och kan därför tjäna som ett exempel för länder som Georgien och Moldavien.

Prioritering nummer två handlar om att utöka samarbetet kring Östersjön. Nästa år är Grekland och Italien ordförandeländer vilket kommer att minska intresset för vad som händer uppe i norr, menar Litauen. Men det handlar inte om att bidra till splittring i unionen, utan om att skapa ytterligare en struktur, betonar Bajarunas. Dessutom kan samarbete kring transporter, innovationer, miljöfrågor och så vidare inspirera andra länder.

– Vi klarar oss mycket bra jämfört med andra regioner i Europa och kan tjäna som en förebild genom vårt samarbete.

Just att i olika sammanhang agera som en förebild är något som Bajarunas lyfter fram flera gånger. Även när det gäller den tredje prioriterade frågan – energi. I dagsläget är Litauen kraftigt beroende av rysk gas, vilket skapar sårbarhet på flera sätt och dessutom blir dyrbart eftersom Gazprom låter litauerna betala mer för gasen är andra kunder. Men inom ett par år planeras energisituationen se helt annorlunda ut. Dels genom en planerad anläggning för att ta emot flytande naturgas, vilket innebär att det blir möjligt för litauerna att köpa gas från andra länder än Ryssland. Dels byggs just nu en kabel till Sverige, vilket innebär att Litauen inom kort kommer att kunna handla el på den nordiska elbörsen, Nordpool. Därmed bidrar Litauen till att föra arbete mot EU:s inre marknad för energi framåt. Detta är något som behöver implementeras även på andra platser i Europa.

– Vi borde ha samma principer för energimarknaden som för andra marknader, vad gäller fri rörlighet. Ju mer sammanlänkade vi är, desto starkare är vi. Om Ryssland inte säljer gas till oss så kan vi då enkelt köpa från någon annan. Som det är nu köper vi gas på Gazproms villkor.

I vilken utsträckning de litauiska prioriteringarna får något genomslag återstår dock att se. Mycket kan hända under ett ordförandeskap som ställer saker på ända. Och vilket intresse finns det egentligen i krisdrabbade Sydeuropa för att diskutera Östersjöstrategier och samarbete österut?

– Vi måste förstås vara realistiska. Men låt oss åtminstone ägna en dag åt att diskutera detta.

Bajarunas syftar på det toppmöte om den Östra partnerskapet som ska hållas i Vilnius i slutet av november.

När Litauen på måndag tar över ordförandeskapet har antalet medlemsstater precis blivit 28, med nytillkomna Kroatien. Som av en händelse var Litauen det första land som 1992 erkände Kroatien, samma kväll som landet förklarat sig självständigt.

Om antalet länder är något fler är budgeten något mindre. Tremiljonerslandet Litauens budget för ordförandeskapet är hälften så stor som den deras föregångare på posten har. Det blir ett nordiskt ordförandeskap, med fokus på innehåll, snarare än tjusiga mottagningar, säger Eitvydas Bajarunas. Men desto mer symbolladdat.

Maria Eriksson är chefredaktör för Svensk Tidskrift.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism