Print Friendly

ETC – bidragstricksandet vid vägs ände?

Av Peter J Olsson | 1 december 2017


ETC lägger ner femton tidningar – att driva företag utan vinst var tydligen ett projekt med bäst före-datum. Peter J Olsson tittar närmre på en bidragsmaximerande koncern vid vägs ände.

Femton tidningar till slaktbänken, det var beskedet i veckan. Vänsterentreprenören Johan Ehrenberg fock meddela att ETC-koncernen lägger ner ETC Bergslagen, ETC Jönköping, ETC Malmö, ETC Norrköping, ETC Stockholm, ETC Sundsvall, ETC Umeå, ETC Uppsala, ETC Västerås, ETC Växjö, ETC Örebro, Göteborgs Fria, Landets Fria, Stockholms Fria och Sesam. Tjugo heltidstjänster varslas, hur många som förlorar jobbet är oklart.

Ehrenberg, som är lika känd för att kritisera kapitalismen som för sitt sätt att dra nytta av samhällsstöd, kanske kan slingra sig genom detta ekonomiska bakslag. Han har tidigare visat sig bra på att röja upp usla balansräkningar genom att låta företaget gå i konkurs.

2005 satte han till exempel två bolag i konkurs, ETC Produktion och Nuevo AB. Den sammanlagda bristen i bolagen var 12,6 miljoner. Strax efteråt köpte han tillbaka bolagen via en annan del av koncernen – för en låg summa och utan skulderna. Simsalabim!

Men det är presstödssystemet som mjölkats mest och att femton tidningar nu läggs ner beror på att man inte längre uppfyllde kraven på antalet prenumeranter. Hela koncernen får under 2017 ett presstöd på 35 miljoner och upplagan var 2016 sammanlagt 32100 exemplar. Det gör ett bidrag från skattebetalarna på 1088 kronor till varje läsare. Man kan i och för sig säga att presstödet uppgift till dels kanske är att stödja små åsiktsriktningar – men inte hur små som helst. Centerpartiet har historiskt också dragit stor nytta av stödets utformning – liksom nu radikalnationalistiska Nya Tider, som får 811 kronor per prenumerant.

Tilläggas bör att upplägget med många lokala ETC också är en del av bidragsmaximeringen.

ETC startades 1976 – fram till 1978 under namnet Partisano – som ett organ med trotskistisk inriktning. Grundarna låg nära det som nu heter Socialistiska partiet, om det inte har självdött. Men tidningen har alltså klarat sig i 35 år och lever nog ett tag till trots det aktuella bakslaget. Vilket är egentligen lite anmärkningsvärt. Ty grundaren har trots den avancerade koncernbildningen med ett stort antal bolag – bland annat i skatteplaneringssyfte – offentligt tagit avstånd från vinst.

Han skrev så sent som 2014 en ledare i ETC med rubriken ”Nej, företag behöver inte alls gå med vinst¨. Där argumenterade han för att billiga lån var allt som behövdes. ”Vinsten fungerar alltså som en fästing på företagen. En parasit.” ETC förklarades dessutom vara ett icke vinstdrivande företag där all vinst pumpades in i bra projekt, ”nya tidningar eller nya solceller”.

För ETC-koncernens myllrande bolagskonglomerat innefattade inte bara alla dessa lokala ETC-tidningar utan också till exempel två elbolag. Och så sent som i år förklarade man att ETC Bygg skulle uppföra hyreshus med billiga lägenheter. Hur det går med den saken är svårt att säga i nuläget. Att Johan Ehrenberg kommer att fortsätta att maximera bidrag och minimera sin skatt – för det handlar om det även om han kallar det att inte gå med vinst – kan man nog förutse. Han är en av landets främsta bidragsentreprenörer.

När Ehrenberg hyllas för sina företag, som lever på samhället istället för att bidra till det, samtidigt som drevet går mot Leif Östling, som skapat jobb åt tiotusentals och personligen betalat niosiffriga belopp i skatt, så säger det en del om samhällsklimatet.

Att tidningen ETC skulle kunna stå betydligt stabilare om man faktiskt tillåtit sig att gå med vinst och bygga upp reserver är däremot tydligt. 32100 prenumeranter är inte fy skam – en landsortstidning med den upplagan brukar allt gå ihop utan presstöd.

Peter J Olsson är borgerlig skribent och Chefsstrateg (M) i Region Skåne

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner