Print Friendly

Estland och eurokrisen: Många vettiga människor i ett litet land

Av Bo Ture Larsson | 27 januari 2012

2008, när ekonomin krympte och arbetslösheten exploderade lånade sig Estland inte ur krisen som de flesta andra, utan stramade åt. I fjol blev tillväxten 8 procent, statsskulden är under 10 procent av BNP och arbetslösheten sjunker. Då är det bittert att alltjämt fattiga ester förväntas låna till dem som slösat på tvärs mot EU:s regler. Det skriver Bo Ture Larsson.

Därför att där bor så många vettiga människor.”

På Facebook har president Toomas Hendrik Ilves inbjudit besökarna att lista hundra skäl för att hans Estland är bäst att leva i. Själv svarade han som ovan när han 23 januari föreläste på Utrikespolitiska institutet i Stockholm, om de globala förändringarna och eurokrisen.

Fakta ger Ilves rätt, för ser man till hur Estland fungerat sedan det 2008 började talas om finanskris och lite senare om skuldkris så tycks där finnas ovanligt mycket vettigt folk.

När ekonomin krympte och arbetslösheten exploderade lånade sig Estland inte ur krisen som de flesta andra, utan stramade åt. Välfärden beskars, skatterna höjdes.

Den första januari 2011 övergick Estland till euron. I mars var det val till riksdagen, riigikogu. Den sittande koalitionen omvaldes. Trots att den genomfört drastiska åtstramningsåtgärder, skulle man ha sagt på andra håll. Men inte i Estland:

– Väljarna, är inte dumma. De såg att vi kommit igenom krisen, säger president Ilves.

Tillväxten blev i fjol 8 procent. Statsskulden är under 10 procent av BNP. Arbetslösheten sjunker. Synd då att dessa kloka ester blir färre. Genom utvandring och lågt födelsetal (i snitt föds bara 1,4 barn per kvinna) minskar Estlands befolkning rekordartat, mer än i de baltiska grannländerna och lika snabbt som i Ryssland och Ukraina.

Nu finns 1,3 miljoner invånare i Estland. Man får hoppas att esterna inte försvinner som förebild. Ty det handlar inte bara om materiella ting, utan även om demokratin.

Från södra Europas krisländer tycker sig president Ilves höra närapå hot från politikerna om att den åtstramning de ordinerats utifrån hotar demokratin: folket gör uppror, onda krafter tar över, om vi måste göra rätt för oss.

Men Estland visar att det går. Esterna må ha egenheter som ger bättre förståelse för vad som står på spel, men deras politiker är inte nödvändigtvis bättre än kollegerna söderöver. Även i Estland förekommer politiskt råkurr och korruption. Även Estland har överkonsumerat. Men man har valt att ta konsekvenserna.

Då är det bittert att alltjämt fattiga ester förväntas låna till dem som slösat på tvärs mot EU:s regler. En överväldigande majoritet var också emot att Estland skulle bidra till EU:s stabilitetsfond EFSF. Men riksdagen sade ja, av solidaritet.

– Det kan gå en gång, kanske två gånger, säger Ilves, men inte i längden.
Populismen, folkets missnöje utnyttjat av politikens mörkmän, hotar demokratin i Europa, heter det. Men Ilves jämför populismen i norra Europa med när 1500-talets renlevande kalvinister gjorde uppror mot katolska kyrkan. De som sköter sig och följer reglerna säger ifrån till dem som inte vill göra det.

Dock: Ilves förefaller inte hysa några illusioner om att de stora syndarna ska ta lärdom av hans land. För Estland må visa upp flera bra siffror, men det har ett stort fel: det är så litet. (SNB)

Bo Ture Larsson är utrikesredaktör i Svenska Nyhetsbyrån (SNB).

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner