Print Friendly

Ersätt kolet med skiffergas

Av Anders Ydstedt | 2 december 2011

Äldre, smutsig kolkraft skulle kunna ersättas med skiffergas som utvinns med ny teknik. I USA svarar skiffergasen idag för 30 procent av den totala gasutvinningen. Frågan är om Europa världens mest ”dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi” tänker ta chansen, undrar Anders Ydstedt.

Är USA nere för räkning? Eller ska det ännu en gång bli entreprenörskap och förmågan att omsätta ny teknik i affärer som lyfter amerikansk ekonomi? Åtminstone på energiområdet så pågår det just nu en ny revolution i USA som ger lägre energipriser, ökad konkurrenskraft, nya jobb och en bättre miljö. Europa har precis samma möjlighet, men frågan är om världens mest ”dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi” tänker ta chansen?

New York Times-krönikören David Brooks, även känd som krönikör i DN, skrev nyligen om den nya tekniken för att utvinna mer naturgas, en artikel som för övrigt ännu ej publicerats i DN. Tekniken kommer från oljeindustrin och går ut på att spränga och skapa sprickor samt använda vätska för att pressa fram mer naturgas. Gasen, som tas fram med den nya tekniken, kallas skiffergas (shale gas) och tekniken kallas fracking (svenskt ord saknas). År 2000 svarade skiffergas enbart för en procent av gasutvinningen, men har idag växt till 30 procent. Tillväxten har varit så stor att många nyare amerikanska anläggningar som tar emot flytande naturgas, LNG, idag används för export istället. Med den nya tekniken har man hittat gas, inte bara i oljestater som Texas, utan även i Pennsylvania, West Virginia och Ohio där det både finns boende och industri som behöver tillgång till energi.

David Brooks räknar upp vinsterna med skiffergas. Först och främst är tillgångarna enorma; USAs reserver lär räcka minst 100 år. Naturgas är också det renaste fossila bränslet och kan ersätta kolkraft, samt kanske även bensin och diesel i transportsektorn. Den kanske mest attraktiva aspekten idag är att skiffergas redan skapat en halv miljon nya jobb – och fler lär det bli. Naturgas är även en viktig insatsråvara till industrin och nya tillgångar har enligt Brooks gjort att företag valt att lokalisera sig i USA. Amerikansk stål- och kemiindustri kan återfå förlorad konkurrenskraft. Detsamma gäller för livsmedelsproduktionen, eftersom naturgas är insatsråvara till konstgödning.

Samtidigt finns det problem och utmaningar med den nya tekniken. Det går åt mycket vatten för att pressa fram vätska och ibland används kemikalier. Några hävdar att fracking t o m kan ge upphov till mindre, konstgjorda jordbävningar. Klart är att misstag har gjorts och att en del företag misskött sig. Brooks konstaterar att det finns problem, men också att USA inte får missa denna nya möjlighet. Det behövs en konstruktiv debatt om behovet av nya regleringar för att hantera den nya tekniken.

Hur är då läget för skiffergas i Europa? Vi konstatera att det finns nästan lika mycket skiffergas i Europa som i USA. Economist skriver (26 november) att det finns 18 triljoner kubikmeter skiffergas i Europa att jämföra med 24 triljoner i USA. Precis som i USA skulle naturgas kunna ersätta kolkraft och eftersom det redan finns gaskraftverk som inte körs på full kapacitet kan en växling från kol till gas ske delvis utan investeringar i Europa.

Frågan om hur olika gasledningar ska dras har varit en politiskt inflammerad fråga i Europa, t o m i Sverige. Eftersom skiffergas sannolikt finns i områden med tung industri och hög befolkningstäthet minskar både behovet av transiteringar och av import. Det mesta talar också för att ny billigare gas skulle kunna ge fler jobb och ökad konkurrenskraft för europeisk industri.

Skiffergasen har stött på en del hinder i Europa. Exploateringskostnaderna är högre i Europa än i USA, eftersom vi inte har en lika stor oljeindustri. Enligt Deutsche Bank fanns bara 100 riggar för gasborrning i Europa år 2008, att jämföra med 1600 i USA. Detta är en av anledningarna till att det kostar mer än tre gånger så mycket att borra i Europa än i USA. Tillgångarna till skiffergas lär också kräva djupare borrhål i Europa. Till detta kommer att regelbördan är tuffare i Europa, i Frankrike är tekniken t o m förbjuden.

Ett stort problem som provborrningarna i Skåne visade på, är äganderätten till gasfyndigheter. För en amerikansk markägare är nya borrtorn detsamma som dollartecken. I Sverige ger vare sig prospektering eller fynd några substantiella vinster till markägaren. Detta gjorde att markägare sällade sig till de gamla vanliga protestgrupperna som förstås kom till liv i denna fråga.

I princip finns det ingen som förespråkar den nya tekniken. Skiffergas skildras därför nästan uteslutande som hotfull i media.

Det finns dock några europeiska undantag. I Polen, som idag importerar sin naturgas, ser man mycket positivt på skiffergas och regeringen har utfärdat 20 s k exploateringslicenser. Polens premiärminister, Donald Tusk, räknar med kommersiell gasutvinning redan från 2014.

Nya jobb, billigare energi, minskat importberoende och lägre utsläpp borde vara en attraktiv karamell för EU. Självklart kombinerat med regelverk och tillsyn för att begränsa risker med ny teknik.

Den viktigaste skillnaden mellan gasmarknaden i USA och Europa är priset. I USA kostar gasen nu mindre än hälften mot i Europa. Här finns nog både det största incitamentet för europeisk skiffergas, men också det största motståndet. Skall Europa bli en ”dynamisk och konkurrenskraftig ekonomi” måste vi acceptera att överge äldre, dyrare och sämre teknik när det kommer ny och bättre. Vinsten blir flerdubbel om vi kan ersätta smutsig teknik, t ex tysk stenkol, som bygger på subventioner, med ny.

Anders Ydstedt är webredaktör för Svensk Tidskrift, entreprenör och författare.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner