Print Friendly

Erik Langby; Lokalpolitik istället för kommunalpolitik

Av Redaktionen | 31 december 1997


1997


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

PROGR RBETE ERIK LANGBY:
Lokalpolitik istället för
kommunalpolitik
F
örslaget till lokalpolitiskt ideprogram för
moderaterna är nu utsänt på remiss. Det
uppdrag som vi i
gruppen fick var att författa ett kommunalt ideprogram. Ganska snart
insåg vi emellertid att det istället
borde bli ett lokalpolitiskt ideprogram. Det intressanta, enligt vår
uppfattning, är att försöka beskriva
det lokala samhället – och då utifrån
ett medborgarperspektiv. Vad som i
framtiden skall vara kommunalt,
landstingskommunalt (om detta
överhuvudtaget skall finnas kvar)
eller statligt inom det offentliga är av
underordnat intresse.
Vår målsättning har varit att måla
upp en vision om hur det borde
kunna se ut i det svenska samhället
om två decennier. Det är inte så
ERIK LANGBY är ordförande i
kommunstyrelsen Nacka och
ordförande i Moderaternas arbetsgrupp
för ett lokalpolitiskt ideprogram.
48
vanligt att vi moderater vågar oss på
att måla upp visioner. Risken att
framstå som flummig verkar ofta
avhållande. Dessutom har det inte
alltid varit så lätt att klä våra ideer i
bilder. Bilder blir lätt låsande. Vi har
ju inte ambitionen att ”tala om hur
folk skall ha det”. Hur illa tyckte inte
vi moderater om den vision som det
socialdemokratiska kvinnoförbundet
målade upp på sin tid i ”Kvarteret
framtiden”, där man skulle födas 1
Unga Örnar och dö i Fonus?
Människorna – inte systemet
I detta fall kände vi dock ett behov
att dels flytta fram tidshorisonten
ordentligt, dels beskriva våra ideer
utifrån ett medborgarsperspektiv.
Medborgarperspektivet syftar till att
det är människorna som skall lyftas
fram, inte politikerna och systemen.
Genom att välja en vision om hur
det borde kunna vara år 2017 har vi
också klargjort att vi inte skrivit en
uppslagsbok för moderata nämndspolitiker. Vi har försökt skissa på
SVE NS K TI DS KR.IFT
målet, men vägen dit måste arbetas
fram utifrån de lokala förutsättningarna. Vår förhoppning är att programmet skall bli en inspirationskälla
och bidra till att skapa en bild av ett
bättre Sverige.
Vilka människor och vilka situationer har vi då valt att ta med i vår
vision om hur det skulle kunna vara?
Jo, det är en brokig skara. Där finns
Rasmus (43 år), i avsnittet En hjälpande hand. I detta avsnitt beskrivs att
det alltid måste finnas ett socialt
skyddsnät, men att detta skyddsnät
inte rar vara utformat så att det inte
lönar sig att anstränga sig.
I Två hippies på något äldre dagar
möter vi Kaj (78 år) och Birgitta (76
år). Detta avsnitt handlar bland annat
om rätten att kunna påverka sin tillvaro under ålderdomen, om bostadspolitik, om kommunen som
”välfårds-mäklare” samt om servicecheckar.
Magnus (48 år) i Att välja väg möter
krav på motprestation för att ra ut
socialbidrag. Berättelsen om honom
handlar om möjligheten att förverkliga sina drönunar och att våga ta
chansen till ett nytt liv.
Avnittet om Lina (18 år) har rubriken Att växa och lära och handlar
bland annat om rätten att kunna på-
verka sin egen och barnens utbildning. Där talar vi även om behovet
av mångfald och hur tekniken kan
utnyttjas till att utveckla sina kunskaper.
I Från välfärdsstat till välfärdssamhälle möter vi Mariyam (62 år) och
hennes familj från Mellersta Östern.
Hur kan vi minska krånglet kring
invandringen och förbättra invandramas möjligheter att finna en plats i
det svenska samhället, är frågor som
vi diskuterar i detta avsnitt.
Den principiella frågan vad lönearbete egentligen är tas upp i avsnittet
Arbetslöshet – vad är det? Där far vi
träffa Anna (57 år).
Begränsade ansvarsområden
Det lokala samhället far ett ansikte i
avsnittet om Josefin (27). Där talar vi
om att politikernas ansvarsområden
måste begränsas som samt om att de
politiska besluten måste förankras
bättre.
Den sista bilden, slutligen, tecknas
i Naturen är en viktig del av framtidert.
Detta avsnitt handlar om miljövänlig
produktion, vikten av en levande
landsbygd samt behovet av minskad
byråkrati och färre bidrag. Huvudpersonerna är Malte (65 år) och
Britta (63 år).
Hur har vi resonerat när vi försökt
teckna våra bilder? Det finns mycket
som är bra i Sverige. Men det finns
också mycket som är dåligt. Arbetslösheten är oacceptabelt hög. Den
sociala tryggheten urholkas samtidigt
som skatterna ökar. Människors välfärd kläms åt från två håll.
Tyvärr kommer det att bli ännu
sämre om utvecklingen fortsätter i
sanuna riktning som i dag. Skall vi
släppa alla ambitioner och låta
välfärdsstaten förfalla samtidigt som
var och en far klara sig bäst han eller
hon kan? Eller ska vi ha ett
välfärdssamhälle där samhällets olika
sf<irer – det offentliga, gemenskapema och marknaden – sanwerkar för
att skapa en ordning där det stora
flertalet kan leva på sin egen lön, där
det finns utrynune och möjligheter
för människor att förverkliga sina
”livsprojekt” i egenskap av företagare, anställd eller på annat sätt, och
där det finns stöd för dem som
verkligen behöver det?
Enligt vår uppfattning i programgruppen är välfärdssamhället det enda
acceptabla alternativet. Vilka konsekvenser far det för vår syn på den
lokala politiken? Mycket av det som
går under beteckningen ”välfärdsstaten” handlar om saker som utförs
av kommunerna, eller åtminstone
med kornnmnalt huvudansvar. Det
gäller till exempel utbildning och
äldreomsorg. Konununalpolitik är ett
dåligt ord för att beskriva våra ideer.
Det handlar snarare om förslag till
förändringar av lagar i syfte att skapa
förutsättningar för en mer lokal
politik. Vi vill att ett välfärdssamhälle
skall kunna växa fram på det lokala
SVENSK TIDSKR.IFT
planet. I det lokala välfärdssamhället
är det offentligas båda grenar, stat och
konmmn, endast en av flera sfärer
som bidrar till en bra tillvaro för
n’länniskorna.
I det lokala välfärdssamhället finns
en tydlig ansvarsfördelning mellan de
tre sfärerna politik, marknad och
civila gemenskaper. Det offentliga
står genom statsmakten för ekonomiskt stöd till människor som behöver det. Det ekonomiska stödet
omfattar bland annat en allmän
hälsoförsäkring, en nationell skolpeng och stöd till människor som
inte kan leva pa egna inkomster.
Kommunernas roll i välfärdssamhällets offentliga sfär är att vara ett
slags yttersta garant inom några
områden i samhället. Detta behöver
inte betyda att konununerna själva
spelar en särskilt aktiv roll i produktionen av gänster.
Ingen kommunal inkomstskatt
Den mest angelägna sociala frågan för
låg- och medelinkomsttagare i dag är
att sänka skatten på arbete. På sikt
finns det också anledning att fundera
över om inte den kommunala inkomstbeskattningen bör ersättas av
andra alternativ. Många verksamheter skulle kunna finansieras med
öronmärkta avgifter, som garanterar
att pengarna verkligen går till ett visst
angeläget ändamål och inte till något
annat.
Framtiden ligger i våra egna händer.Välfardssamhället är ingen nödlösning. Det är till och med en bättre
lösning än välfardsstaten.
49

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner