Print Friendly

Erik Bengtzboe om begreppet borgerlig

Av Mathias Bred | 30 november 2012

Erik Bengtzboe är ordförande för Moderata ungdomsförbundet och vägrar att kalla sig borgerlig. Det meddelade han i debattartikel i Dagens Nyheter den 26 november. Artikeln väckte många reaktioner, både påhejande och avståndstagande. Här intervjuas han om varför han inte kallar sig borgerlig, av Mathias Bred.

Varför är det viktigt att ta avstånd ifrån stämpeln borgerlig?

– Om vi vill komma vidare med Nya Moderaterna, och med alliansen, måste vi få in nya människor i politiken. Begreppet borgerlig är en barriär eftersom det är många människor som delar våra idéer men som inte ser sig själva som borgerliga.

Historiskt sett har Socialdemokraterna använt begreppet borgerlig för att bunta ihop de liberala partierna och samtidigt anklaga dem för att egentligen vara ett klassintresse. Centerpartiet och Folkpartiet undvek länge att kalla sig borgerliga. På senare tid verkar dock allianspartierna ha accepterat ordet, och därmed gjort öknamnet till sitt eget varumärke. Kan det inte finnas en idé med att ha en enande beteckning?

– Alliansens utmaning är att engagera fler människor. Som identitet är borgerlig för snävt för att kunna beskriva en växande och öppen rörelse. Ordet beskriver inte heller en verklighet som finns i dagens samhälle. Borgare och arbetare är en förlegad uppdelning. Man kan inte bygga politik från idéer om hur samhället såg ut för hundra år sedan. Då hamnar man där Socialdemokraterna är.

Begreppet borgerlig har även letat sig in i idédebatten. Tidigare liberala tidskriften Neo har bytt beteckning till borgerlig. Tidningen Östgöta Correspondenten betecknar sig som oberoende borgerlig. Opinionsbildare som PJ Anders Linder och Per Dahl efterlyser vad de kallar en borgerlig idédebatt. Bengtzboe poängterar att han inte är emot själva debatten.

– Jag tycker att det är bra att det förs en idédebatt om vart Moderaterna och alliansen ska gå härnäst. Men jag tycker det är fel att poängtera ett begrepp som utesluter många människor. Idéerna riskerar att hamna i bakgrunden för identiteten.

Bengtzboe vill att Moderaterna fortsatt ska bygga på både det liberala och det konservativa idéarvet. Men är det möjligt att tala om dessa ideologier utanför ett borgerligt sammanhang, det var väl där de uppstod?

– Jag skulle nog mena att både liberalismen och konservatismen som åskådningar är äldre än den borgerliga identiteten. Det var kanske där de kom att växa, men det gäller i sådana fall alla ideologier. Det var i den borgerliga miljön som dåtidens politiska debatt pågick. Även Socialdemokratin är i det perspektivet borgerlig. Jag vill ändå mena att ideologierna fanns före borgerligheten, och inte är beroende av en sådan identitet.

En avslutande fråga är naturligtvis om Bengtzboe själv är borgerlig, vid sidan av den politiska identiteten. Har hans förfäder ägt produktionsmedel?

– Nej, mina släktingar har varit bönder. Självägande, men det kan man nog inte riktigt kalla för produktionsmedel. Så jag är inte borgerlig på något sätt. (SNB)

Mathias Bred är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner