Print Friendly

Erik Alm; Varning för Vpk

Av Redaktionen | 31 december 1980


1980


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

ERIK ALM:
Varning för Vpk
Vänsterpartiet kommunisterna är ett
odemokratiskt parti understrykerfil kand
Erik Alm. Han presenterar Vpk:s politiska
mål och taktik.en att nå dessa. Ledande
J!olitiker harfelaktigt förutsatt att
tfterkrigsgenerationen vetat att
kommunisterna alltid varitfiender till
demokrati ochfrihet. Nu är det dags för de
demokratiska partierna att sluta ignorera det
kommunistiska hotet.
Vpk har framgångar för tillfället. I kampanjen för linje 3 samarbetade partiet för första
gången organisatoriskt med demokratiska
partier (c och kds). Många, särskilt de ungdomar som ej känner partiets historia, ser
Vpk som ett demokratiskt parti bland de
andra. Demokratins försvarare har uppenbarligen slumrat till och missat gränsdragningen mot Vpk. Vi får aldrig glömma att
detta är ett odemokratiskt parti, vars yttersta
syfte är att göra Sverige till en kommunistisk
diktatur.
Vpk brukar förneka att det är odemokratiskt. Det finns dock många tecken som pekar på att man måste misstro dess demokratiska bekännelser. Vpk anser sig vara broderparti till de kommunistiska partier som
är grundvalen för öststaternas diktaturer.
Allra mest känner det sig som broderparti
till det parti som beordrade den sovjetiska
erövringen av Afghanistan.
Av Vpk-riksdagsmannen Jörn Svenssons
bok ”Du skall ta ledningen och makten”, vilken är ett försök att visa den ”demokratiska
vägen till kommunismen”, framgår, trots
försök att dölja det, att Sveriges konstitution,
om Vpk tar makten, skall vara sådan att det
inte skall vara möjligt för en folkmajoritet att
avskaffa den av partiet införda socialismen.
Vpk har inte tagit avstånd från sitt odemokratiska förflutna. Tvärtom glamoriserar
man det, och eventuell kritik går ut på att
tidigare generationers kommunister använde fel taktik och därför misslyckades att
genomföra den kommunistiska revolutionen. Likaså kritiserar man t ex socialdemokraterna för att de på tiotalet under Brantings ledning förhindrade den revolution
lL
184
som skulle ha gjort Sverige till en del av
Sovjetunionen.
Vpk har heller inte tagit avstånd från dem
-som t ex C-H Hermansson· – som hyllade
Stalin när man mördade 20 miljoner ryssar
och andra Sovjetmedborgare. Inte heller tar
det avstånd från dagens kommunistiska diktaturer som öststaterna, Vietnam eller Kuba.
För Vpk finns ej skillnaden mellan diktatur
och demokrati. För Vpk finns bara skillnaden mellan kommunistiska och icke-kommunistiska stater.
Mål och medel
Det politiska målet är alltså att bli lika framgångsrikt som sina östliga broderpartier.
Detta mål kan uppnås på flera sätt:
!)Genom invasion av vänligt sinnade
trupper. Man kan jämföra hur Baltikum
blev kommunistiskt under andra världskriget eller hur Karmal fick makten i
Afghanistan ijulas.
2) Den demokratiska vägen. Den är
dock svår, eftersom det är svårt att lura
mer än 50 % av befolkningen att frivilligt
rösta bort demokratin. Vpk har dock en
.fördel framför andra partier. Partier, som
efter att på demokratisk väg tagit makten,
tänker sätta den på spel i nya val, kan inte
avge vilka)öften som helst. De skulle då bli
genomskådade och förlora nästa val, när
de inte k1,mnathålla sina löften. Ypk behö-
.ver inte bekymra sig om detta, då partiet
efter en eventuell valvinst inte på något
sätt .tänker riskera att förlora sin makt.
Man k:an jämföra med hur broderparskaffade de fria valen efter att ha tagit
makten.
Res.ultatet blir att Vpk hejdlöst kan bjuda över de andra partierna när det gäller
förmåner till väljarna och lika hejdlöst bjuda under när det gäller krav på väljarna.
Vpk kräver tex fortfarande att man på
fem år skall införa sex timmars arbetsdag
med oförändrad reallön, samtidigt som
partiet motarbetar allt som kan tänkas öka
nationalprodukten.
3) Maktövertagande genom en statskupp. Den klassiska modellen är Hitlers
maktövertagande. Liknande metoder använde Vpks bröder i öststaterna där de
med hot om våld och med Sovjets armeer
bakom sig tilltvingade sig makten på formellt demokratisk väg för att sedan orne·
delbart avskaffa demokratin.
4) Genom en folklig revolution. Det är
dock svårt att få med sig tillräckligt med
folk för att genomföra en bred folklig re·
volution. l praktiken blir därför den kom·
munistiska revolutionen en kupp, genom·
förd av en liten grupp yrkesrevolutionärer, som t ex Lenins bolsjeviker 1917.
Taktik
Vpks taktik i dag är att föra missnöjespolitik.
Denna har flera syften. Missnöjet syftar till
att förhindra kortsiktigt impopulära åtgär·
der som skulle kunna förbättra landets ekonomi. Har partiet framgång skadas ekonomin och missnöjet ökas. Misslyckas partiet
behålls missnöjesorsaken. Ett typiskt exem·
pel på denna taktik är kravet på obegränsad
,tierna bakom järnridån systematiskt av- strejkrätt. Vpk satsar också på att skapa missnöje med sådant som håller samhället samman. Partiet har sålunda siktat in sig på familjen, på ordningen i skolan och på samhällets åtgärder mot dem som ej följer samhällets lagar. Även här behålls missnöjesorsaken om man misslyckas, medan nya och allvarligare missnöjesorsaker uppstår om man
!vekas.
Att Vpk försöker skapa missnöje med
försvarsutgifterna är självklart. De skall ju
bia förhindra ett kommunistiskt maktövertagande enligt modell 1).
Missnöjespolitiken har också ett annat
mål: att försämra förtroendet för de demohatiskt valda politikerna. För att man skall
kunna störta den demokratiskt valda statsmakten krävs ett utbrett missnöje med demokratin och de demokratiskt valda.
En utbredd Vpk-taktik är här att inte diskutera sakfrågorna utan att i stället misstänkliggöra motståndarnas personliga bakgrund. Ett typiskt exempel är hur Brit
Rundberg i Stockholms Stadshus i stället för
au argumentera med moderaterna påstår
att de är storfinansens redskap.
Till slut syftar naturligtvis missnöjespolitiken också till att skaffa aktiva till partiet.
Åven om revolutionen, enligt den leninistiska teori som Vpk bekänner sig till,
inte skall vara någon bred folklig rörelse
utan ett verk av ett litet hårt centraliserat
elitistiskt kommunistiskt parti, krävs ett nå-
gorlunda brett stöd för att man skall lyckas.
Kärnkraftsfrågan passar Vpks strategi
perfekt. Den är utmärkt att skapa missnöje
omkring. Om man inte håller så hårt på
sanningen går det utmärkt att skrämma folk
med kärnkraftens alla fasor. Människor är
185
alltid rädda för det okända. Iden bakom nejkampanjen var att om den misslyckas, bibehålles missnöjesorsaken, kärnkraftverken.
Vinner linje 3 däremot, drabbas Sverige av
mycket allvarliga ekonomiska problem, med
svåra sociala konvulsioner som följd . Vpks
revolutionära situation närmar sig.
Vpk utnyt~ade också kärnkraftsfrågan till
att sprida politikerförakt och därmed underminera den tro på demokratin som är största
hindret för revolutionen.
Avgrunden mellan Vpk och socialdemokraterna är lika stor som skillnaden mellan
demokrati och diktatur, mellan frihet och
förtryck. Den är mycket större än skillnaden
mellan de demokratiska partierna. Kampen
för demokratin är inte vunnen . Den måste
föras ständigt. Mer än lO % av landets ungdom röstade i höstas på det odemokratiska
Vpk. De ledande politikerna och den generation som var med på Stalins tid vet att
kommunister är och alltid har varit fiender
till demokrati och frihet. De har felaktigt
tagit för givet att denna kunskap vidarebefordrats till ungdomen. Likaså har man ansett Vpks dagspolitik så hopplöst orealistisk
att man inte har brytt sig om att i den politiska debatten påvisa alla dess galenskaper.
Resultatet har blivit att en hel generation
inte är medveten om vilka oerhörda samhällsskador ett genomförande av Vpks dagspolitik skulle leda till eller vilka odemokratiska vargar som döljs bakom kommunistledningens demokratiska få rakläder.
Det är dags för de demokratiska partierna
att sluta ignorera det kommunistiska hotet
och att på allvar ta upp kampen för att bevara den svenska demokratin och friheten .

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner