En mediemissbrukares bekännelse
För fyrtio år sedan förutspåddes att det inte skulle gå att utvinna mer guld 2001 och att all olja skulle vara slut senast 2022. Men dagens perspektiv gör att förutsägelserna i Limits to growth om världens förestående kollaps ter sig skrattretande. Det skriver Janerik Larsson.
Som en kvalificerad missbrukare av media drabbas jag ibland av påtaglig trötthet som delvis beror på min oförmåga att sluta följa något som är djupt ointressant. Som nu detta med Davos. Efter timmar med BBC-rapporter, oändliga blogginlägg om allt möjligt strunt och givetvis de stora seriösa anglosaxiska mediernas detaljerade rapporter och analyser sjönk jag ihop imponerad över att så mycket pretentiöst nonsens kan ägnas så mycket mediatid.
Å andra sidan var jag i USA under GOP-primärvalen i Iowa och New Hampshire och kunde då konstatera att det var möjligt att ägna 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan åt spekulationer, analyser och rapporter om vad en massa nu snart helt bortglömda amerikanska politiker sa.
Men de republikanska primärvalen handlar ändå till slut om vem som eventuellt ska bli USAs president i januari 2013. Davos är bara ett groteskt jippo utan någon som helst konsekvens för någonting.
Fast det är ju ändå ett tillfälle för en massa män (just det) att känna sig ädla, kloka och viktiga så det är väl åtminstone kul för dem.
Efter Davosöverkonsumtionen var det skönt att i måndagsposten få senaste numret av Bloomberg Businessweek. Sedan Bloomberg övertog den då döende tidskriften Businessweek (som bl a ägnade massor av utrymme åt pretentiöst spekulerande av Davos typ) har tidskriften blivit en vass och spännande rapportör om ekonomisk verklighet. Jan Stenbeck sa en gång att teknik alltid slår politik – vilket säkert är sant – och BBW ägnar mycket spännande utrymme åt det som blir morgondagens tekniska och ekonomiska verklighet.
Varje nummer av BBW har en avdelning kallad Opening Remarks som nästan alltid är vass och läsvärd. I senaste numret skriver Charles Kenny om MIT-rapporten Limits to Growth från 1972. För fyrtio år sedan förutspåddes att det inte skulle gå att utvinna mer guld 2001 och att all olja skulle vara slut senast 2022.
Peak oil har ju varit populärt på många år sedan dess, men som Kenny konstaterar har det under åren 2007 till 2009 upptäckts nya oljereserver som motsvarar 1,6 barrels för varje barrel som faktiskt producerats. I USA diskuteras nu ett perspektiv där landet blir oberoende av energiimport från andra kontinenter.
Kenny går igenom många fler spådomar om att ”snart är det slut med xyz” och konstaterar att förutsägelserna i Limits to growth om världens förestående kollaps i dagens perspektiv ter sig skrattretande. I stället väcker nya råvaruupptäckter i länder som Ghana (olja) och Mongoliet (koppar) ett perspektiv av ökad tillväxt.
I BBW-artikeln jublar författaren inte bara över detta utan pekar på miljöproblem t ex förknippade med oljesandfyndigheterna i Kanada. På den ljusa sidan noteras också att servicenäringarnas växande roll i världsekonomin innebär att världen behöver relativt sett mindre energi för samma välstånd.
När jag läste BBW-artikeln funderade jag över hur många veckor som under de senaste decennierna på Davosmötena ägnats åt att fundera över limits to growth…
Janerik Larsson är seniorkonsult på Prime PR.