En förebild för Nato: Estland visar vägen

Estland har lyckats locka till sig en av Natos nya institutioner, Cyber Defence Center. Dessutom har esterna skapat ett slags IT-hemvärn med hundratalet nördar som gör en insats på fritiden. Mats Johansson rapporterar från de säkerhetspolitiska diskussionerna vid den årliga Lennart Meri-konferensen i Tallinn och från ett Estland som på mer än ett område är en förebild.

TALLINN. ”Vi kan säga att det finns ett starkt samband, men vi kan inte bevisa orsaken.”

Estlands president Toomas Hendrik Ilves är så tydlig han kan vara, givet omständigheterna, när han analyserar det hittills mest uppmärksammade fallet av cyberkrig i vår närhet, IT-attacken på Estland 2007. I en artikel i ett specialnummer av tidningen Diplomaatia (maj 2012) lägger han ut texten om det fall av aggression som näst efter den ryska invasionen av Georgien 2008 demonstrerar att vi befinner oss i ett nytt säkerhetsläge kring Östersjön.

President Ilves noterar att angreppet följde ett numera känt mönster från Ryssland, inte bara bland hackers utan också hos den organiserade brottslighet som omsatt sina kunskaper i ekonomisk krigföring, på uppdrag mot betalning. Det unika för fem år sedan var att åtgärderna riktades mot ett lands centrala institutioner, följde på verbal krigföring från Kreml och kulminerade på den ryska segerdagen den 9 maj, den som vi andra kallar Europadagen.

Ilves påminner om Clausewitz definition av kriget som politik med andra medel. Han drar sig inte för att se attacken som en förövning till det ryska angreppet på Georgien året därefter, då rysk elektronisk krigföring med framgång riktades mot georgiska kommunikationer.

Inte nog med det. Här talar en visionär som kan sätta in hoten i ett större sammanhang, hela västvärldens företag är utsatta för attack: ”Intellektuell egendom kan stjälas på några minuter. Detta är industriellt pirateri och ett verkligt säkerhetshot, inte bara en oro hos Hollywoods filmbolag.”

President ”Tom”, som han populärt kallas av deltagare på den årliga Lennart Meri-konferensen i Tallinn, uppkallad efter Estlands förste president efter befrielsen, är en ovanlig statsman i dessa tider, en som säger vad han menar och menar vad han säger. Här ska inte återges vad som förekom i samtalen utanför protokollet vid denna exklusiva samling av hundratals av världens ledande säkerhetsexperter, men det är uppenbart att Estlands statschef trivs med det fria tankeutbytet mellan intellektuella i dagarna tre, utan nödvändigheten av diplomatisk hänsyn.

Han kan göra det med självförtroendet hos en statsledning som lyckats dra till sig en av Natos nya institutioner, Cyber Defence Centre. Den oansenliga byggnaden kanske inte utanpå ser ut som den fria världens bastion mot förtryckarna, och föga kan berättas om den hemliga verksamheten, men ingen besökare kan undgå symbolvärdet av lokaliseringen i förhållande till Moskva. De utländska officerarna tillför ett internationellt inslag som i likhet med gatubilden i stort markerar att Estland för länge sedan lämnade östepoken bakom sig, för en annan värld i en annan tid.

Som komplement till centret har esterna skapat ett slags IT-hemvärn, Cyber Defence League, som med hundratalet volontärer av nördar på fritiden gör en patriotisk insats på ett allt viktigare konfliktområde. Här kan Estland inspirera hela det Nato som efter toppmötet i Chicago den 20-21 maj ska utveckla sina tillämpningar av begreppet kollektiv säkerhet efter att Afghanistan lämnats åt sitt öde 2014.

En av de ljumma majkvällarna i Tallinn bjuder presidenten på invigning av det nya hamnhangarmuseet. En gång stor marinbas med fartygsvarv får de snart hundra år gamla hangarerna nu i renoverad tappning tjäna som kombination av kulturhus och minnesmärke för sjöfartsnationen. Den från sovjettiden återvunna ubåten Lembit utgör huvudattraktion, ett brittiskt lyxbygge från 1936 som nu förevisas i restaurerat toppskick.

Som sig bör i denna sångarnation, som också vet att vårda det nationella minnet av ett stormigt förflutet, sker öppnandet med en totalinstallation i ljud, ljus och dans under ledning av operamaestron Tönu Kaljuste. En värdigare inramning åt en helg i det nya Estland kunde svårligen tänkas, tjugo år efter befrielsen. Inte långt därifrån i Tallinns hamn deltar svensk marin i en Nato-operation för minröjning.

Estland rankas av Freedom House som etta i världen för IT-frihet. Trots närheten till de ryska oligarkerna och bolag som Gazprom tillhör man topp-30 i rankingen mot korruption hos Transparency International. Landet är också ett av de blott fem medlemsländer som fullt ut betalar sin andel av Nato-medlemskapet. Man har klarat flera ekonomiska kriser med bibehållen politisk stabilitet och tillväxt. Man har en president som tillhör världens ledande statsmän.

Det känns tryggt att Sverige i österled, vid frihetens gräns, försvaras av ett sådant land.

Mats Johansson är ordförande i den utrikespolitiska tankesmedjan Frivärld och riksdagsledamot (m) i utrikesutskottet.

Foto: Soppakanuuna. Bilden finns tillgänglig under licensen CC BY-SA 3.0