Print Friendly

Elisabeth Precht; Medkännande konservatism – Sveriges skolpolitiker kan lära av Texas

Av Redaktionen | 31 december 1999


1999


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

bl a och föga förvånande har upprört
Bonniers, kommer dock inte att vara
en inspirationskälla. Och det oavsett
förhållandet att intresset i Bosnien
för närvarande mera är inriktat på
att lösgöra medierna ur de nationella politiska partiernas grepp och
mindre på oro för en snedvridning
av marknaden. Med bidragsberoende, inkompetenta domstolar och en
icke existerande upphovsrätt har
medier som vill fungera på marknaden i Bosnien andra problem att
tänka på. (Men företag med finansiell uthållighet som Bonniers är välkomna att investera, om klimatet
hemma blir för kärvt.)
slutligen: i olika sammanhang
hänvisas i Sverige vanligen till medierna som den tredje statsmakten. I
Bosnien, som strävar efter att finna
lösningar som fjärmar landet från
det kommunistiska arvet, betecknas
medierna genomgående som fjärde
statsmakten. Verkställande, lagstiftande och dömande makt är de tre
makter som demokratier regelmässigt, konstitutionellt och formellt,
omhuldar. Svenskar, journalister och
andra hemmablinda, med ambitioner utanför gränserna gör klokt i att
inse detta.
Det skulle göra svenska politiker,
journalister och medier gott att inse
att mycket i vår svenska invanda
medie-, IT- och telestruktur, tryckfrihetsförordningens vördnadsbjudande ställning och avreglering till
Medl<ännande l<onservatism –
Sveriges sl<olpolitil<er l<an lära
av Texas
av Elisabeth Precht
A
USTIN, TEXAS. Utbildning är enligt majoriteten av de amerikanska
väljarna en av de viktigaste framtidsfrågorna;
skolan berör alla. Drygt 50 miljoner
amerikanska barn och ungdomar går
i skolan under innevarande läsår,
d v s en sjättedel av hela landets
befolkning. Inte undra på att Texas
guvernör George W Bush ligger bra
till i kapplöpningen om att bli det
republikanska partiets presidentkandidat till valet år 2000. Eller att
hans första nationella anförande (2
september) om hur hela landets
skolsystem kan förbättras, fick osedvanligt stor uppmärksamhet i amerikanska medier.
Som guvernör har Bush hjälpt till
att höja standarden på de offentliga
skolorna i Texas. Och det var löften
om förbättrad offentlig utbildningsamt skattesänkningar- som hjälpte Bush fram till guvernörspalatset i
Austin.
DÅLIG RANKING
Skolorna i de amerikanska sydstaterna, inklusive Texas, återfanns
under många år långt ner på rankinglistan över utbildningskvalitet
En ekonomi som nästan uteslutande byggde på lantbruk – och för
Texas del småningom olja – var en
av orsakerna till att man inte lyckades hålla jämna steg med övriga landet. Länge fördes en politisk debatt
om behovet av högre utbildning när
de utexaminerade ungdomarna ändå
bara skulle syssla med jordbruk och
djuruppfödning.
I dagens politiska kamp om
trovärdighet är Bushs nationella
kampanj inte sen att utnyttja skolpolitiska framgångar i Texas: ”Vi har
trots, inte alltid tål jämförelser i en
internationell och föränderlig värld.
På det sättet kan Bosnien i sin allt
annat än avundsvärda situation faktiskt tjäna som ett raster mot vilket
det svenska, på gott och ont, framträder tydligare och klarare. Självgodheten blir då inte längre lika
självklar. Fast det skall sägas: överlag har vi en präktighetsfaktor som
många i och utanför EU kan avundas oss.
Så det så.
Krister Thelin (kthelin@imcbih.org)
är hovrättslagman i skånska hovrätten och
chef för Bosniens oberoende mediakommission.
fler än 7 000 offentliga skolor…
Sedan 1994 har antalet elever från
minoritetsgrupper som klarar våra
standardtester ökat från 38 procent
till 69”, förklarar George W Bush så
ofta han kan.
Det totala antalet elever som klarar av läsprovet har också ökat från
77 procent 1994 till87 procent 1998.
Just läsfärdighet är en av George W
Bushs käpphästar på det skolpolitiska området. ”Att lära elever läsa är
det bästa sättet att höja deras betyg i
matematik och naturvetenskapliga
ämnen, att klara av disciplinproblem, samt att fostra eleverna till
medkänsla och ansvarstagande”, hävdar Bush. På förslag av honom fattade man 1996 en rad beslut i Texas
om stärkta läsinsatser främst i de
lägre klasserna. Alla barn i Texas
testas numera i läsning och matematik i tredje, femte och åttonde
klass. Klarar de inte dessa standardprov flyttas de inte upp till nästa
klass. Det beslutade delstatskongressen under våren. Så kallad ”social
promotion” är därmed avskaffad.
SKATT ÖRONMÄRKT FÖR SKOLA
I ett skolsystem utan centralläroplan
är tester ett måste för att bl a kunna
c
{/)
)>
O::J
s::
V)
::r
lSvensk Tidskrift 11999, nr si Ii]
jämföra elevers kunskaper delstater
emellan. Testerna används också för
att gradera skolor och skoldistrikt,
något som är viktigt för amerikanerna då de flyttar till en ny ort. Har
man råd bosätter man sig i ett ”bra”
skoldistrikt (fastighetsskatten är till
stor del öronmärkt för skolan, vilket
oftast innebär hög fastighetsskatt där
skolorna är bra).
Det finns självfallet grupper som
är kritiska till standardprov. De
menar att eleverna endast lär för
dessa tester och missar annan viktig
materia. En grupp – läs religiös
höger- anser dessutom att standardproven otillbörligt centraliserar
makten.
Den främste demokratiske kandidaten, nuvarande vice president Al
Gore, gör sitt bästa för att förvandla sig själv till en fullfjädrad utbildningspolitiker. Efter att han under
senare år mest har pratat om hur IT
bör utnyttjas i undervisningen, lade
han redan tidigt i sin valkampanj
fram förslag till hur den amerikanska utbildningen kan förbättras. En
grundpelare är propån att ge delstaEl] lSvensk Tidskrift 11999, nr si
terna federala pengar så att alla 3-4-
åringar kan erbjudas förskoleplats.
Gore har också anammat Bill Clintons övertygelse om att små klasser- 18-20 elever- är avgörande för ett
bra resultat, samt att lärares prestation regelbundet utvärderas för att
dessa skall få fortsätta att undervisa.
Däremot är han motståndare till
skolpeng som tillåter elever att med
skattemedel betala för privat utbildning.
SKOLPENG HET FRÅGA
Det senare är den hetaste skolpolitiska frågan i USA. George W Bush har
indirekt sagt sig vara för skolpeng –
ifall den offentliga skolan inte klarar
av att ge eleverna en vettig utbildning. Han har tidigare i Texas, utan
resultat, föreslagit ett pilotprojekt
med skolpeng för barn i skolor med
dåliga testresultat. Delstatspolitiker,
även vissa inflytelserika partikamrater, var emot hans begränsade plan,
varför han inte framhärdade i frågan.
Bush undvek dessutom nogsamt att
nämna skolpeng vid dess rätta men
politiskt laddade namn (voucher).
SCllOOL
Hans förslag går ut på att de nästan
åtta miljarder dollar som idag delas
ut av federala myndigheter till skolor med fattiga elever skall omvandlas till skolpeng ifall en skola inte
uppfyller vissa bestämda krav. Elevernas baskunskaper skall testas.
Testerna väljs och utvärderas på
delstatsnivå. Uppfyller eleverna inte
uppställda mål får skolan en varning
och har då tre år på sig att förbättra
resultaten. Sker inte detta dras det
finansiella stödet in och föräldrarna
får disponera en viss summa för att
välja en annan skola- som även kan
vara en privatskola.
Bushs begränsade skolpeng har
rönt kritik från bl a utbildningsminister Richard W Riley som menar
att skolpeng underminerar den
offentliga skolan, där c:a 90 procent
av barnen får sin utbildning. USA:s
största lärarorganisation National
Education Association (NEA) är
också kritisk till förslaget: ”Guvernör
Bush säger sig vilja satsa pengar på
sådant som fungerar i skolan, men
han är villig att slösa miljontals skattedollar på en skolpeng som inte fungerar. Låt oss istället satsa på moderna skolor, små klasser och välutbildade lärare, reformer som skulle förbättra elevernas prestationer.” NEA
menar att deras förslag kostar betydligt mindre än en skolpeng.
George W Bush är i flera avseenden inte den konservative politiker
som många amerikaner förväntat
sig. En sådan skall, menar vissa, inte
arbeta för att förbättra den offentliga utbildningen. Detta har under
lång tid varit förbehållet demokrater. Som republikan har Bush dock
en från demokraterna avvikande syn
på hur problemen ska lösas: ”Frustrationen över den offentliga skolan leder lätt till att politikerna i
Washington tar över rodret… eller
att man skrotar den offentliga skolan”, förklarar han och tillägger att
ingendera är vettiga vägar att gå.
”Vissa menar att det inte är rättvist
att tvinga missgynnade elever att
leva upp till höga krav. Men jag
menar att det är diskriminerande att
inte göra det – en vadderad trångsynthet som följer av låga krav.”
Som guvernör i Texas står Bush
bakom den största ekonomiska satsningen någonsin på offentlig utbildning. Det är till stor del frågan om
en omfördelning av pengar inom
gällande ekonomiska ramar- inklusive ett stort budgetöverskott- som
nu bl a satsas på skolan och sänkt
fastighetsskatt.
AVSKAFFAR LAGAR OCH REGLER
Fastställda krav på elever och skolor
är A och O i Bushs skolpolitik Krav
på att eleverna skall kunna bemästra
engelska, matematik, naturvetenskap
och historia/geografi/samhällskunskap (social studies), har fastställts
på delstatsnivå. Samtidigt har 200
lagar och regler avskaffats för att ge
de lokala skoldistrikten större frihet
att verka inom angivna ramar. På
nationell nivå föreslår Bush förändringar i det s k Head-start-programmet, som med federala medel betalar
förskola för fler än 800 000 fattiga
barn. Ansvaret för programmet flyttas från social- till utbildningsdepartementet. Head-start skall på så sätt
bli mer utbildningsinriktat och
mindre en fråga om barnpassning.
Det råder ingen tvekan om att
många av de hundratals federala
utbildningsprogrammen är ineffektiva. Var och en som har sett hur
mycket tid som går åt till att fylla i
papper för att bevisa att specifika
krav uppfylls, kan vittna om detta.
Enligt beräkningar från Bushs kampanjledning stjäl det 50 miljoner
arbetstimmar varje år- vilket motsvarar 25 000 heltidsanställda – för
att sköta den byråkrati som dessa
program medför. Här kastar han ett
saftigt ben till den konservativa
falangen inom det republikanska
partiet: regeringen och politikerna i
Washington skall inte lägga sig i allt
statlig tel<nil<fetischism
av Martin Borgs
D
EN SATSNING på statligt bredband som
aviserats av Björn
Rosengren har mött
stark kritik. Det är
inte konstigt. De monument som
statliga ingenjörer försökt bygga på
senare tid ligger alla i ruiner. I epicentrum finns Teracom- ett okänt
statligt företag. Under regeringens
överinseende har företaget förorsakat två av 90-talets största fiaskonsatsningarna på marksänd digital TV
och digital radio. Dess ingenjörer har
tillåtits bränna statliga miljarder för
att tillfredsställa sin egen teknikfetischism.
satsningen på marksänd digitalför mycket vad man gör på delstatsoch lokalnivå. ”Den federala regeringen… måste vara klok nog att ge
mer makt och frihet till delstaterna
och lokala skoldistrikt, och samtidigt vara stark nog att i gengäld
kräva bevis på prestation”, förklarade Bush i september.
Bush är en pragmatiker som har
lärt sig arbeta över partigränserna,
vilket är populärt i tider av partipolitikerförakt ”Lär sig eleverna även
engelska i en fungerande tvåspråkig
undervisning, bör vi stödja denna”,
förklarar Bush stick i stäv med att
man efter lång och hetsig debatt har
avskaffat tvåspråkig undervisning i
Kalifornien, ett steg som applåderades av många republikaner. ”Viktigt
är inte hur man når ett mål, utan de
gemensamma kraven och målen i
sig. Kraven innebär att man ska
kunna läsa och skriva på engelska.
Målet är att detta leder fram till att
alla elever har samma möjligheter”,
säger George W Bush som menar sig
stå för konservatism med medkänsla (compassionate conservatism).
”Det är konservativt att ställa krav
på utbildningen, att kräva baskunskaper och lokal kontroll över skolan. Medkänsla innebär att man försäkrar sig om att inte ett enda barn
blir på efterkälken.”
Elisabeth Precht (eprecht@austin.
rr.com) är frilansjournalist i Texas.
TV har plågats av ständiga förseningar. När sändningarna till sist
startade den l april i år (om än kraftigt decimerade) var dock optimismen stor. Enligt prognoserna skulle
10.000 markboxar säljas varje
månad. På Teracoms hemsida svarar
företaget på frågan om hur många
svenskar som hittills skaffat marksänd digital tv: ”Vi kan inte ge några
siffror över hur många boxar som
har sålts (det vet bara de som tillverkar boxarna). Men första leveransen av Nokias markboxar sålde
s:(O
o..
Q)
-i
m
‘”t
Q)
n
o
3
lSvensk Tidskrift 11999, nr si E!J

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner