Print Friendly

Elisabet Holm; Nya attacker mot privatläkarna

Av Redaktionen | 31 december 1984


1984


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

ELISABET HOLM:
Nya attacker mot privatläkarna
Antalet heltidsarbetande privatläkare
ökar och fritidspraktikernas antal har
nästanfördubblats de senaste åren. För
att stoppa utvecklingen föreslår nu socialdemokraterna ändrade ersättningar
till dessa läkare från sjukförsäkringen.
Trots allt vackert tal om frihet fortsätter
i stället kontrollen och styrningen att
växa.
Elisabet Holm, som nu är moderat
oppositionsråd i Örebro läns
landsting, var under åren 1979-
1981 hälsovårdsminister i den borgerliga regeringen.
I motiveringen till den nya hälso- och
sjukvårdslagen utvecklas ingående värdet av sjukvård i privat regi. Lagstiftaren
såg förekomsten av såväl privatpraktiserande läkare som privata sjukhem som
en värdefull del av sjukvården. Det vore
därför logiskt att man såg med tillfredsställelse att antalet heltidsarbetande privatläkare tycks öka igen och att antalet
verksamma fritidspraktiker nästan fördubblats de senaste åren.
Så tycks dock inte vara fallet. Såväl
hälsovårdsminister Gertrud Sigurdsen
som socialdemokratiska landstingspolitikei: är klart irriterade över denna utveckling. Socialdemokrater kan inte acceptera att enskilda initiativ ställs till förfogande inte bara för människor som söker
sjukvård utan också inom andra samhällsområden, t ex inom barnomsorgen.
Socialdemokraterna kan inte tillåta att
vård och omsorg drivs med vinst. Men
man underlåter då omsorgsfullt att definiera begreppet vinst. Det blir enklare så
i den slagordsbetonade debatten. Att privat verksamhet kan drivas billigare än
offentlig är inte detsamma som att den
ger enskilda personer vinst, såvida man
inte därmed menar en skälig inkomst
som motsvarar den offentliganställde lä-
karens eller förskollärarens lön.
Patientens rätt till fritt val av läkare
bortser man från. Trots allt tal om ökad
frihet dominerar hos socialdemokraterna
en obruten önskan att styra och kontrollera.
Ersättningen till privatpraktiker ändras
Kan man inte med hälso- och sjukvårdslagens hjälp sätta stopp för privatläkare
så söker man nu göra det via ersättning- 182
en från sjukförsäkringen. Socialdepartementet och landstingsförbundet har nu
kommit överens om en schabloniserad
ersättning från sjukförsäkringen till
landstingen som skall samordnas med
försäkringsersättningen till privatpraktiserande läkare. Man anför ekonomiska
skäl för detta, men utan svårighet kan
man spåra en underförstådd önskan att
inskränka privatpraktiserande läkares
anslutning till försäkringen.
Mycket lättvindigt bortser man från
att sjukförsäkringen är en försäkring och
inte en skatt. Avgiften tas visserligen ut
på skattsedeln och är obligatorisk, men
det är dock varje enskild människas rättighet att använda denna försäkring som
han själv anser bäst. Före 1970 betalade
patienten hela arvodet till läkaren mot
ett kvitto som berättigade till återbäring
hos försäkringskassan. Det nuvarande
systemet med en fastställd patientavgift
och direkt utbetalning tillläkaren av försäkringsersättningen är ett enklare förfaringssätt, som dock inte på något vis
ändrar grundprincipen i systemet. Att
som socialdemokrater och centerpartister gör tala om offentligt betald vård hos
privatläkare vittnar endast om att man
inte har denna grundprincip klar för sig.
Den prestationsrelaterade ersättningen till landstinget och till privatpraktiserande läkare skall dessutom utgå efter ett
schablonbidrag beräknat efter antalet invånare i länet. Landstingen skall teckna
samverkansavtal med privatpraktiserande läkare. Detta avtal skall vara förutsättning för att dessa läkare skall få del
av försäkringsersättning.
De heltidspraktiker som i dag finns garanteras ett sådant samverkansavtal som
ger dem rätt att bedriva privatpraktik i
oförändrad omfattning fram till ordiniiii
pensionerings tidpunkt. Den rätten skal
enligt planerna inte kunna överlåtas. Ii
tersom huvuddelen av de i dag vert.
samma privatpraktikerna närmar
pensionsåldern skapar man med
regler en effektiv metod att kringga
stämmelserna i hälso- och sjukvårdsit
gen. Formellt hindrar man inte privatli:
kare att arbeta, men deras patienter
inte kunna använda sin sju
när de konsulterar privatläkare.
Det man åstadkommer är en total
ning till sjukvården samtidigt som
helt bortser från patientens önskan
valfrihet. Endast den som kan betala
karens hela arvode utan utnyttjande
sin sjukförsäkring kan fritt välja sin
re . Då har man verkligen skapat en
vård för de rika och gett dem en
het att köpa sig vård för pengar.
fantastiskt hyckleri inrymmer inte
socialdemokratiska propagandan!
Med all respekt för centerns
bygdspolitik måste man ändå
va att kampen förs med
tiska argument.
Lägger man därtill att avsikten är
ersättningen till privatpraktiserande
kare skall avräknas från landsti
försäkringsersättning är det lätt att
att i socialdemokratiskt styrda
kommer intresset att teckna
avtal med privatpraktiserande läkare
vara synnerligen svalt. Några sk
praktiker kommer det alls icke att
plats för.
Glesbygdens problem
Det är beklagligt att centern i landstingsförbundets styrelse så reservationslöst
accepterar dessa tankegångar. Centern
föreställer sig att man genom dessa förändringar skall få läkare till glesbygden.
Detta skulle man möjligen få om man
väsentligt höjde försäkringsersättningen
till de privatpraktiker som är villiga att
etablera sig i glesbygdsområden. Det är
en förändring man borde pröva istället
för denna fullständiga socialisering som
man nu är i färd med att införa. Dock bör
man ha klart för sig att troligen helt andra faktorer styr läkar- och tandläkaretablering. Även om det finns arbete för en
läkare är det inte så säkert att en rnakal
make kan få arbete inom sitt yrke på en
mindre ort. Även skolförhållanden spelaren viktig roll. l Norrland kan avståndet till en gymnasieskola vara mycket
183
långt. Det är inte enbart för sitt eget
nöjes skull som tandläkare hellre stannar
kvar i storstaden och försörjer sig som
taxichaufförer i stället för att flytta till
Norrlands glesbygder. Med all respekt
för centerns glesbygdspolitik måste man
ändå kräva att kampen förs med realistiska argument.
Moderaterna i landstingsförbundet sä-
ger bestämt nej till de planerade förändringarna. Moderaterna hävdar att ett
nytt försäkringssystem skall vara knutet
till patienten och ge patienten rätt till
eget val av god sjukvård. Även med bättre försäkringsersättning innebär en ökad
andel privatpraktiker en påtaglig tillgång
för samhället. l ett samhällsekonomiskt
perspektiv får man helt orimliga konsekvenser om man motarbetar en utveckling mot fler försäkringsanknutna privatpraktiserande läkare och tandläkare.
Pärmar för inbindning av årgång 1983
kan rekvireras från Svensk Tidskrifts
expedition, te! 08-67 59 55, eller genom insättning av kronor 35:- på
postgiro 7 27 44-6.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner