Print Friendly

EGENMAKT ETT STEG I RATT RIKTNING

Av Redaktionen | 31 december 1996


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

EGENMAKT
ETT STEG I RATT RIKTNING
STAFFAN STRÖMBÄCK
När egenmaktsförespråkama inom socialdemokratema blir till moderatemas främsta
måltavla vittnar det om en allvarlig perspektivlöshet från partiledningens sida.
befinner oss i
Sverige idag liksom
vid det forra
sekelskiftet en
inte därfOr att friskolor alltid är
mycket bättre än de kommunala utan
just därfor att friskolor ger foräldrar
möjlighet till ett större inflytande
niskor som idag uppfattar moderaterna som det bästa partiet for den
lilla människan, skulle under
socialdemokratins skördetid överbrytningstid. Allt över sina barns utbildning- friskolor huvud taget inte ha funderat på att
fler människor ifrågasätter samhällets
uppbyggnad. Det är framför allt de
stora offentliga organisationerna och
systemen som kritiseras för byråkrati,
resursslöseri men framför allt att de
bygger på antagandet att alla
människor vill ha identiska lösningar
på likartade problem. Konsekvensen
blir att den enskilda människans
möjliggör olika lösningar på samma
problem och medger att den enskilda
människans åsikter far genomslag i
faktiska beslut.
Lilla människan
Denna utveckling är inte något
specifikt svenskt fenomen. Den
internationella idedebatt som har
rösta på moderaterna.
Inom socialdemokratin har man
också, åtminstone mom partiledningen, genomfört analyser där
man har dragit liknande slutsatser.
Vad som just nu pågår inom
socialdemokratin är att man försöker
ta konsekvenserna i form av beslut
om en ändrad politik och ett av de
önskemål och behov försvinner i förts under åren efter murens fall, viktigaste slagorden denna
regelverk och författningssamlingar.
Moderater har under många år varnat
för denna utveckling och har därför i
dag en mycket stor trovärdighet i
debatten om hur samhället bör
utvecklas. Ett exempel på detta är
debatten om friskolorna som
socialdemokraterna förlorade stort,
STAFFAN STRÖMBÄCK är moderat
kommunalpolitiker i Ekerö.
22
understryker att ideer som skall ha
långsiktig bärkraft måste bygga på
respekt för den enskilda människans
värde, värdighet och åsikter. Francis
Fukuyamas tankar om människans
”thymos” och Christopher Lasch’
positiva populism är två av de mest
omtalade.
Här kan VI finna en av
huvudorsakerna
samlingspartiets
till moderata
framgångar de
förändring är ”egenmakt”. Egenmakt
beskriver en politik som ger
möjlighet för enskilda medborgare
att uppnå ett större inflytande än i
dagens monolitiska offentliga system,
samtidigt som man undviker en
direkt konfrontation med en av
socialdemokratins viktigaste väljargrupper – de offentliganställda.
Egenmakt är en möjlighet för
medborgare att uppnå större
senaste decennierna. Många män- inflytande. Ett annat och ofta bättre
SVENSK TIDSKRIFT
alternativ är att överfora ansvar till
det civila samhället; ibland i forn1 av
privatiseringar, i andra fall genom att
civila nätverk får ett större ansvar.
Att, som en del moderata debattörer,
påstå att egenmaktsanhängarna inom
socialdemokratin bara vill upprätthålla status quo kan möjligen gå hem
på ett torgmöte men är en felaktig
beskrivning. För att kunna avgöra
om egenmakt är bra eller dålig i ett
moderat perspektiv måste VI
bestämma oss fcir om ansvarsöverfeicing till det civila samhället är ett
mål i sig, eller om målet är något
annat.
Jag anser att målet är den enskilda
människans frihet och möjlighet att
fonna sitt eget liv.
Hot och möjligheter
Eftersom egenmakt är ett steg i rätt
riktning bör vi som moderater ställa
oss positiva. Den risk som vi tar
genom att acceptera egenmaktsiden
är att cementera de stora, offentliga
systemen. Jag tror att den risken är
mycket liten. Detta är inte ett hot
mot valfrihetsreformerna utan en
möjlighet fcir många fler människor
att komma till insikt om, att det ofta
finns andra sätt att driva
verksamheten på, än i offentlig regi.
Av de brukare/ fciräldrar som en gång
har fått chansen att vara med och
fatta beslut kommer säkert många att
starta eget så fort möjligheten finns.
Om VI frånsade oss denna
möjlighet att påskynda forändringen
av de stora, offentliga systemen vore
vi väl inte så kloka. Och kämpar vi
emot egenmaktsanhängarna konm1er
vi dessutom att få ändlösa debatter på
temat ”vårat medborgarinflytande är
bättre än erat” som knappast
kommer att samla några större
väljarskaror, framfor allt inte bland de
offentliganställda.
” Jag tror att det är inom
detta område som vi moderater
under de närmaste åren Ilar
möjlighet att slutgilt(l{t ta
ifrån vänstern initiativet i den
ideologiska debatte11. Om vi
moderater bara lyckas
bemästra vår institzktiz1a misstänksamhet mot o_[{entl(~?a löstzin.~tar och acceptera egenmakt
som en annan beskrivnin,l{ av
det moderata be,{!reppet ”aktivt medborgarskap” finns det
näml(~ten inte nå.~ot ideologiskt utrymme kvar för socialdemokratin. ‘ ‘
Jag tror att det är inom detta
område som vi moderater under de
närmaste åren har möjlighet att
slutgiltigt ta ifrån vänstern initiativet i
den ideologiska debatten. Om vi
moderater bara lyckas bemästra vår
instinktiva misstänksamhet mot
offentliga lösningar och acceptera
egenmakt som en annan beskrivning
av det moderata begreppet ”aktivt
medborgarskap” finns det nämligen
inte något ideologiskt utrymme kvar
fcir socialdemokratin. Socialdemokraterna har då att välja mellan att
antingen forsvara en offentlig sektor
som, allt eftersom tiden går, fcirlorar
legitimitet eller att ta skeden i vacker
SV EN S K TIO S KRIFT
hand och acceptera det moderata
ideologiska ledarskapet. Detta inser
de kloka socialdemokratiska
”fcirnyarna” men om VI Inom
moderaterna inte inser detta, finns
det en uppenbar risk att initiativet i
den ideologiska debatten återgår till
socialdemokratin.
De kommer att
moderater SOnl
framställa
hjärtlösa
marknadsliberaler som bara är
intresserade av pengasystem och
ekonomi men som inte vill låta de
enskilda människorna komma till
tals. Och de kommer säkert att
kunna fcira ut detta budskap på ett
ganska övertygande sätt. Då är vi
tillbaka i sanm1a omöjliga situation
som vi hade under större delen av
1900-talet då högern visserligen fcir
det mesta stod fcir den riktiga
politiken, ett exempel är ATPfrågan, men det moraliska och
ideologiska övertaget fanns hos
vänstern.
Partsinlagor från adeln
Den främsta orsaken till detta var
naturligtvis att högern forknippades
med det gamla, dåliga samhället och
hela tiden tvingades högern forsvara
sina ståndpunkter med att det inte
rörde sig om partsinlagor från adeln
eller storfciretagen. Tack vare att
socialdemokratin av många
uppfattades som garanten fcir den lilla
människans möjligheter att komma
till tals, visserligen via sina valda
representanter men dock, var det i
stort sett omöjligt fcir högern att
framstå som ett reellt alternativ fcir de
23
många människorna i samhället.
Dessutom hade socialdemokratin
formågarr att, till skillnad från
kommunisterna, inse att det inte
skulle gå att forändra samhället i total
konfrontation med betydelsefulla
maktcentrum i samhället – till
exempel storforetagen – utan att
forändringen måste genomforas i
ordnade former, därav
Saltsjöbadsavtalen.
Moderaterna är idag ett större parti
än vad många ens vågade drömma
om for bara några ra år sedan. Men
om vi ska kunna nå längre, inte nöja
oss med att vara det ledande
borgerliga partiet utan sikta på 40
procent och däröver måste vi ha ett
budskap som ger även de offentligt
anställda forhoppningar om en
framtid, vi kan inte bara hugga på all
offentlig verksamhet som rör sig.
Rökridå
Och då måste vi noga fundera över
vad som är mål och vad som är
medel. Min bild av målet är klar:
individens frihet och möjlighet att
forma sitt eget liv.
24
Beträffande medlet så anser jag att att genomfora forändringen
privatisering och en överforing av
makt från det offentliga till det civila
är det bästa sättet att nå målet. Den
centrala frågan i detta sarrunanhang är
om egenmakt, t ex i form av lokala
skolstyrelser, är en rökridå från
socialdemokratin for att bibehålla
den offentliga sektorns dominans
eller om detta är socialdemokratins
slutliga ideologiska kapitulation i
frågan om de stora lösningarna och
systemen. Jag tror det senare. Och i
så fall är det ett stort partistrategiskt
misstag att inte ta emot
kapitulationen.
Viktig egenmakt
Nu har moderata samlingspartiet
alltså flera avseenden samma
guldläge som socialdemokratin hade
strax efter det forra sekelskiftet:
En motståndare som är forknippad
med det gamla, dåliga samhället och
som saknar framtidstro.
Ett klart övertag i den ideologiska
debatten – vi vet vad vi vill och har
trovärdighet i vårt budskap.
Det vi i dag saknar är en strategi for
SVENSK TIDSKR.IFT
ordnade fom1er, i samverkan med de
befintliga offentliga organisationerna
och dess anställda men fortfarande på
ett sådant sätt att vi inte tappar målet
ur sikte.
ldeerna om egennukt bör vara en
viktig del av denna strategi. Att
acceptera egenn1akt som en annan
beskrivning av det aktiva
medborgarskapet som redan finns i
det moderata idegodset erbjuder
många fOrdelar:
Ett steg på väg mot målet om
individens frihet.
Ett säkerställt övertag 1 den
ideologiska debatten.
En möjlighet for offentliganställda
att rösta på moderaterna utan att
riskera sin egen anställning och en
grund for överenskommelser med en
fornyad socialdemokrati, överenskommelser som kan leda till en
snabbare forändring av de offentliga
verksamheterna. Och slutligen, en
möjlighet for moderaterna att bli det
statsbärande partiet. Låt oss utnyttja
denna möjlighet. Låt inte det bästa
bli det godas fiende.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner