Print Friendly

Ebbe Beck-Friis; Behövs investeringar

Av Redaktionen | 31 december 1982


1982


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

DBE BECK-FRIIS:
Behövs investeringar?
· genjör Ebbe Beck-Friis tar upp
om nödvändigheten av
teringar. Han analyserar orsakerna
hresultaten av företagens
teringar. Näringslivets
möjligheter måste ökas om
lösheten skall kunna bekämpas.
villkorenför sparande i bank och
·rbättre, kommer också näringslivet
fQ det kapital som behövs för att en
lfGnsion skall kunna äga rum.
Varför investerades det så intensivt och
med framgång under 50- och 60-talen?
Varför bötjade det gå snett under 70-
talet? Vi vet idag att de stora investeringar, som gjordes eller planerades att göras
då, inte alltid var så lyckade; varvsbyggen för fartyg upp till en miljon ton, jättestålverk m m.
storföretag föredrar att förvärva företag utomlands i stället för att investera i
sysselsättning inom Sverige.
Får vi bara igång investeringarna så
minskar arbetslösheten.
Dessa sätt att tänka och uttrycka sig
möter man ofta i debatten Sverige ut ur
krisen. Frågan är om det verkligen föreligger något direkt samband mellan investeringar och sysselsättning.
Påtagliga positiva effekter på sysselsättningen har de investeringar, som
görs i form av nyföretagande och utökning av igång varande företag. Vill man
få fram ökande investeringar i detta hänseende, bör man se till företagaodets och
företagens situation.
Att starta nya företag eller expandera
igång varande, dvs investera, innebär
risktagning och för denna måste beslutsfattaren kunna räkna med kompensation
i form av att den förväntade avkastningen skall vara högre än normal bankränta
eller annan alternativ kapitalplacering.
Dessutom måste skattesituationen vara
sådan, att vinsten till rimlig del kommer
risktagaren eller investeraren tillgodo.
Samhället kompenserar inte företagaren
vid felinvesteringar.
Det som gjorde att 50- och 60-talen, nu
så här efteråt, av oss bedöms som lyckade, kan förklaras av ett antal samverkande faktorer, som gjorde företagandet
betydligt lättare:
148
– det rådde genomgående negativ realränta och man profiterade på småspararnas okunnighet om denna realitet
– staten konkurrerade inte om sparmedlen med några större volymer räntestegrande obligationer
– under 70-talet stiftades i genomsnitt
var tionde dag någon lag eller föreskrift, som försvårade företagandet,
samtidigt som skatteskärpning utan
like tidigare ägde rum.
En ytterligare bidragande förklaring
till att investeringarna nu, kanske med
rätta, ligger lågt, är att den tekniska utvecklingen går så snabbt, att man inte
vet, vad som lönar sig att investera i.
Den normala konsekvensen av en investering är höjd produktivitet, dvs lägre
sysselsättning per producerad enhet. l
den modernaste franska fabriken för tillverkning av färgteveapparater går det
t ex åt knappt en arbetstimme sammanlagt per producerad enhet.
Ett brobygge bör för att vara motiverat, ge större antal sparade chaufförstimmar än det antal timmar arbete som
går åt för att bygga bron. För Iandet innebär brobygget totalt lägre transportkostnader.
De viktigaste skälen till beslut om investeringar är att få ner produktionskostnaderna samt att utveckla nykonstruktioner och marknadsföring för att kunna
försvara sin marknad. Skulle Volvo eller
LM Ericsson avbryta utvecklaodet av ny
teknik, dvs investeringarna i teknisk utveckling, skulle konkurrenterna snart
med ny teknik och nya modeller ta hand
om både export- och hemmamarknader.
Konkurrensens tryck och erfarenheten
av existerande teknik ger ständigt impulser till produktutveckling, som i sig
tvingar fram investeringar.
Slutsatser
De slutsatser man kommer fram till
– investeringar innebär allmän
misk aktivitet men är inte
strument för sysselsättning
– pressa inte näringsliv och s
investera, det kan innebära
störing och riskerar t o m att
sättningen minskar
– är man främst intresserad av
sysst;:lsättningen, bör man se
ringslivets villkor
– det är nödvändigt att det
matet i landet är sådant, att
och enskilda investerar så att
nadsläget sänks och därmed
derna försvaras
– företagens uppgift är i första
överleva, dvs försvara sina
nader och helst också skapa
så att deras framtid tryggas
– när företag genom köp förvärvar
ra företag, inom eller utom
det ett led i deras
Svenska företags etableringar
lands leder genomgående till
port från Sverige och kan inte
tas som något man gör i stället
skapa sysselsättning inom
Ett köp av ett företag i Sverige
ver inte heller betyda ökad
ning
– när man inom näringslivet
igång tillverkning av en ny
ser man i första hand efter
finns något företag till salu
man skulle kunna samarbeta
att investeringen blir så liten
ligt i relation till den
vill uppnå
– större delen av svenska
dominerande försäljning
-)
ett stort antal utländska multinaföretag har betydande tilli Sverige. Det finns alltså en
vi är bra och konkurrenskraftioch det gäller att stimulera detta
ir speciellt viktigt att storföretasituation inte försvåras: de 25
företagen står för 75% av exoch enskilda placerar sparvinstmedel i från samhällelig synperverterade ändamål, är det
placeraren som gör fel. Orsaken
.,.,,,….. , ..u beskattning av produk- 149
tiva investeringar
– speciellt sorgligt skulle det vara, om
en alltför stor andel av de svenska
storföretagen, genom skattediskriminering av den svenska spararen, kom i
utländska händer.
Vill vi bekämpa arbetslösheten, måste
den ekonorr.isk-politiska situationen i
landet göras sådan att näringslivets
vinstmöjligheter ökas.
Behandlar man sparandet i bank och
aktier litet korrektare, kommer näringslivet att få det kapital som behövs och
önskvärd expansion att äga rum.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner