Print Friendly

Demokrati kräver en mångfald av information

Av Margareta Cederfelt | 8 februari 2013

Allt färre läser i dag dagspress i tryckt format. Digitaliseringen blir alltmer utbredd och efterfrågan på prenumerationer av svenska dagstidningar minskar. Detta kan tyckas vara en oroande utveckling. Men att hålla fast vid gamla strukturer är till liten hjälp, skriver Margareta Cederfelt.

Informerade medborgare är en förutsättning för en välfungerande demokrati. Om den saken råder föga oenighet. Det är däremot inte politikers roll att avgöra vilken som är den sanna verklighetsbilden, eller vilka nyhetskanaler som är mer högkvalitativa än andra. Inte heller ska vi döma ungdomars nyhetskonsumtion utifrån gamla premisser om att den tryckta dagstidningen alltid är överordnad annan nyhetsrapportering. Uppgiften är snarare att följa utvecklingen och skapa möjligheter och motivation för alla att tillgodogöra sig information. Däri ligger utmaningen.

Allt färre läser i dag dagspress i tryckt format. Medan digitaliseringen blir alltmer utbredd minskar successivt efterfrågan på prenumerationer av svenska dagstidningar. Detta kan tyckas vara en oroande utveckling som talar för minskat demokratiskt underlag och delaktighet. Att hålla fast vid gamla strukturer är däremot till liten hjälp. Det är förvisso sant att läsningen i Sverige minskar enligt den senaste litteraturutredningen. En fjärdedel av unga pojkar har lässvårigheter, något som givetvis är problematiskt. Lösningen ligger däremot inte i att pressa tillbaka det nya medielandskap som växer fram, utan snarare att hjälpa ungdomar att navigera i informationssamhället utifrån de nya förutsättningarna. Ett problem i sammanhanget är det generationsskifte som skiljer den icke-digitala generationen från den digitala. Tidigare kunskap om informationsinhämtning börjar bli utdaterad, och kunskaper om digital mediekonsumtion utvecklas inte i samma takt som tekniken går framåt.

För vissa ter sig utvecklingen av en mångfacetterad medierapportering som ett hot mot demokratin. Särskilt till följd av rädslan att mediekonsumenterna inte kan skilja på särintressen och objektiv nyhetsrapportering. Hanterat på rätt sätt är paradoxalt nog just samma utveckling det som kan stärka demokratin i samhället. Om medborgare får rätt kunskaper att tillgodogöra sig mångfalden av information med kritiska ögon finns potential för ett demokratiskt jättekliv framåt. Sanningar om samhället behöver regelbundet utmanas, vilket också den ökade mångfalden av information möjliggör. En utveckling som bygger på att återinföra en bred skarv mellan konsument och producent i mediesamhället är inte eftersträvansvärt. Potentialen i en nyanserad nyhetsbild erbjuder tvärtom en möjlighet till utveckling av demokrati och samhälle.

Det är inte informationen i sig som är problemet, utan motivationen och kunskapen att ta del av den som måste stärkas. Dagspressutvecklingen måste följa människors vanor och preferenser, något som framför allt innebär att dagspressens digitalisering måste underlättas och förenklas. Tanken om att den tryckta dagstidningen återigen bör överordnas andra medier utgår från en reaktionär hållning. Arbetet bör fokusera på att förse ungdomar i tidig ålder med kritiska ögon och öron så att de bekvämt kan utnyttja mångfalden av information och nyheter till sin fördel. På så sätt kan det som uppfattas vara ett hot mot demokratin i stället bli vår demokratiska urkälla.

margareta_cederfelt2Margareta Cederfelt är riksdagsledamot (M) och ersättare i Presstödsnämnden.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner