Print Friendly

Danne Nordling; För och emot löntagarfonder

Av Redaktionen | 31 december 1982


1982


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

DANNE NORDLING:
För och emot löntagarfonder
Debatten om de sk löntagarfonderna handlar
ofta om kritik mot LO-SAP:s motiveringar
får att löntagarfonder bör inforas. För att
motståndarnas synpunkter skall vinnaforstå-
e/se hos den breda allmänheten borde också
offensiva motargument foras fram, menar
Danne Nordting som här redovisar en argumentationsanalys av fonddebatten.
Argumentationsanalys är en teknik
strukturera debatten i en fråga för att
bättre skall kunna utröna om
är relevanta och om de är hållbara
ohållbara. Först gäller det att formul
huvudtes som på ett ofta tillspetsat
anger vad debatten handlar om. Ja~
mulerar huvudtesen på följande sätt:
Det bör infriras fackligt eller politiskt
fonder som skall äga en väsentlig del av de
ka företagen.
Därefter gäller det att hitta argu
i debatten för respektive mot denna
vudtes. Nästa steg är att finna
fOr och emot de nyss nämnda
grann kan man konstatera lå:nga a
tationskedjor fOr vart och ett av
gumenten för och emot huvudtesen.
skall kortfatta:’t beröra sex argument
och sex argument mot huvudtesen.
Argument för:
l Ger förmögenhetsutjämning
2 Fördelningspolitiskt bra
3 Bryter privat makt
4 Ger kapitalbildning
5 stabilisering
6 Socialism
Argument mot:
l Förvärrar krisen
2 Sänkt standard
3 Ej marknadsekonomi
4 Maktkoncentration
5 Byråkrati
6 Risk fOr börskrasch
av anledningarna till att löntagarhar uppfattats som snårig
obegriplig är att den handlat
detaljer i fondernas konstrukegentligen inte alls om huvudar- . Ibland har man nästan fått inbör vara kollektiva” viiatt man hoppat över frågan
fonder egentligen skulle vara
LO och SAP så småningom fårde
motiveringar för fonderna, kaskritikerna över dessa argument
allehanda motargument i stället för
trera sig på de direkta huvudarInte att undra på att den breda
som ej hade följt fonddebatf<irstod särskilt mycket av fondlitaridarmts resonemang. I denna demåste motståndarna ju först fårklara
LO/SAP ville och sedan förklara att
hade fel. Denna defensiva debatt
redovisa efter genomgången av de
huvudargumenten mot löntagarförvärrar den ekokrisen. Här följer några av arsom stöder denna tes:
kostnader. En höjning av arbetsgivarmed l procent samtidigt som
pålagor införs (t ex proms) försämUIUretllt~erJs internationella konkurrensi ett läge då avgifterna egentligen
87
borde sänkas för att öka konkurrenskraften.
Hämmar investeringarna. En kapning av
vinsterna med 20 procent av avkastningen
över 15 eller 20 procent på det egna kapitalet hämmar de bästa företagens möjligheter att expandera och investera. Dessa
arbetar ofta på exportmarknaderna varav
följer att underskottet i utrikeshandeln blir
större än vad det annars hade blivit.
Ökad löneglidning. Vinstkapningen är en
sorts straffskatt som tillsammans med bolagsskatten på 58 procent i en del fall, där
företagen utnyttjat sina avskrivningsmöjligheter, leder till att två tredjedelar av
vinsten skall betalas i skatt eller levereras
till en fond i Stockholm. Detta kan upplevas som så meningslöst att företaget hellre
ökar lönerna.
Förloradframtidstro. Det finns en risk för att
företag flyttar utomlands tillsammans med’
många duktiga företagare om fonder införs. Andra företag upphör kanske att investera eftersom de tappar tron på framtiden. Redan debatten om fonderna har fått
vissa sådana effekter.
Subventioner till dåliga företag . Inrättandet av
24 länsfonder riskerar att leda till att vi får
24 subventionskassor av typ Ӂslings
akutmottagning”. Den fondstyrelse som
hellre satsar pengarna på ett profitabelt
projekt utanför länet i stället för att ”rädda sysselsättningen” inom länet kommer
knappast att bli omvald av väljarna i
länet.
2 Sänkt levnadsstandard. Oberoende av
hur fonderna tekniskt konstrueras kan
88
man hävda att ett fondsystem som får ett
dominerande inflytande över företagen
riskerar att leda till att den ekonomiska
kvaliten på de beslut som fattas i näringslivet försämras. Och ofta sägs detta vara
avsikten med löntagarfonderna. Effektiviteten i produktionen är inte längre så viktig.
Det nya uppdraget är ju enligt Anna
Hedborg och PO Edin på LO att förbättra
arbetsmiljön och andra arbetsförhållanden i stället för att sträva efter vinst.
Sänkt standard är egentligen en helt naturlig konsekvens. Vad vore det för vits
med löntagarfonder och ”ekonomisk demokrati” om inte de nya ägarna fattade
annorlunda beslut i näringslivet än dagens
ägare och företagare?
Oavsett om fonderna kommer att styras
av landstingsmän eller fackföreningsfolk
kommer knappast de fondägda företagen
att tillåtas konkurrera ut varandra. Inte
heller kommer fonderna att stillatigande
finna sig i att ny import allvarligt skulle få
hota dessa företags existens. De praktiska
erfarenheterna som finns av sådan politisk
styrning av företag visar att rationaliseringar och nyföretagandc hämmas. Dc expansiva investeringar som ett politiskt
styrt näringsliv tenderar att satsa på har
karaktären av ”skrytprojekt” av typ Concorde eller Stålverk 80, vilka drivs fram
oberoende av om de är företagsekonomiskt
lönsamma.
3 Risk för att marknadsekonomin går
under. Det ursprungliga syftet med löntagarfonder var att införa någon sorts socia- !ism. Detta erkände RudolfMeidner
1975. Gunnar Nilsson talade om en ‘
gul socialism”. Det nu aktuella
innebär att börsföretagens akticm
kan övertas på 6-7 år. Därefter kan
stort antal mindre och medelstora
lag köpas upp. Eftersom fondsys
nya pengar varje år kommer på
lång sikt alla privata aktiebolag att
köpas upp.
Även om många nu säger att
med fonderna inte är att avskaffa
nadsekonomin finns det inte något i
gets konstruktion som motverkar
att den fria företagsamheten går
Förslagsställarna har inte på något
kunnat visa att riskerna för detta är
mala. När det t ex gäller kärnkraften
ras det däremot en utförlig bevisn·
hur små riskerna är och ändå är m_…,,n,.,
inte nöjda.
Vem vill ha ett socialistiskt system
ringsliv utan konkurrens?
nas inflytande skulle försämras. Dc
bara få köpa sådant som politikc
stämde att man skulle producera. ””‘IIIIJ•IlOIJ•
mentintresset skulle tillvaratas av
centerna och löntagarintresset av
varna! Det skulle uppstå behov a\’
fackföreningsrÖrf’!se som solidaritet
len.
4 Risk för verklig m<tktkonc1ent111
Avsikten är att först ta över alla
tag och aktiebolag med mer än
ställda. När detta skett, riskerar de
och medelstora företagen att
till de
storföretagen. För att få leveeller köpa från dessa företag kan
bli, att de mindre fåretagen skall
aktier till fondsystemet. Vi vet att
LO-kongressen 1976 tyckte, att
med färre än 50 anställda
övertas av fondsystemet.
tidningar och bokfårlag skulle
köpas upp denna väg. Redan dessskulle misshagliga tidningar och
kunna råka ut får störningar i leveav trycksvärta, papper och teking från den fondägda delen
skulle våga kritisera någonting i
som samtidigt var den nästan
? Fondsocialism skulle
pluralismens undergång och en
maktkoncentration som är oförenett fritt samhällsskick.
för byråkrati. ”Ekonomisk demoinnebär att näringslivet skall styras
majoritetsbeslut i politiska fårsamoch inte av marknadskrafterna (dvs
och efterfrågan). För att samordna
och åstadkomma det som SAP
”planmässig hushållning” måste en
administration byggas upp. Ett
IIUIJ~S01eparteme:nt med underställda
det allvarligaste är ändå att bei denna byråkrati blir mycoch ineffektivare än i ett fritt
Om det blir nödvändigt att
priserna kommer detta att leda till
89
brist på vissa varor och köbildning. Administrativt reglerad produktion kan också
leda till stora överskott på varor som konsumenterna inte vill köpa. Detta är välkända fenomen i öststatsekonomierna.
6 Risk för börskrasch. Löntagarfonderna kommer att köpa aktier på börsen
vilket i och får sig tenderar att höja kurserna. Det finns dock två skäl till att aktieutdelningen på de nuvarande ägarnas kvarvarande aktier så småningom kommer att
minska.
När löntagarfonderna fått ett dominerande inflytande över ett företag är det
oekonomiskt att lämna utdelning till sig
själv om detta samtidigt skulle leda till att
bolagsskatt skall betalas och de gamla
ägarna skulle få pengar. Visserligen skall
fonderna lämna en genomsnittlig utdelning till ATP-systemet, men om många
företag inställer sin utdelning betyder detta inte så mycket.
Även om man skulle vilja ge utdelning
till de gamla ägarna kan detta bli omöjligt
om fåretagen sköts så dåligt att de inte går
med vinst. Se hur fackföreningsrörelsen
har skött BPA!
Minskad eller utebliven utdelning utgör
en stor risk får en börskrasch. Då skulle de
som satsat sitt sparande i produktionen
förlora mycket pengar medan de som satsat på fastigheter, guld, diamanter och
mattor m m skulle kunna registrera en värdeökning på sitt improduktiva kapital. Är
detta rättvist?
90
Argument för
I det följande redovisas mycket kort sex
argument får huvudtesen och vissa motargument mot dessa.
l Löntagarfonder utjämnar förmögenhetsfördelningen.
Motargument: Löntagarfonder ger ej några
förmögenheter till de anställda löntagarna. Det pågår redan en ”naturlig”
spridning av förmögenheterna i samhället.
Löntagarfonder skulle tvärtom koncentrera förmögenheterna till de fackliga organisationerna.
2 Löntagarfonder behövs för att minska aktieägarnas vinster vid en vinstökning för företagen.
Motargument: De större aktieägarna skulle
inte få någon positiv real avkastning på
sina aktier efter skatt ens vid en mycket
kraftig vinstuppgång. Om inflationen är
lO procent får en aktieägare med l miljon
kronor en fårlust på 17 600 kronor
(-l ,8%) även om avkastningen i form av
värdestegring och utdelning blir 16 procent – dvs 6 procent realt.
3 Löntagarfonder behövs för att inte
högst tre personer skall kunna bestämma på bolagsstämman i 90 procent av
börsföretagen.
Motargument: Detta argument är inte relevant. Även om det behövs 100 eller 10000
personer på bolagsstämmorna får att tillsätta styrelsen får fåretagen skulle LO och
SAP inte vara nöjda. Det är inte den ”privata maktkoncentrationen” som man
egentligen vill avskaffa utan
nomin med konkurrerande företag
beroende av ägare som ställer
hetskrav. Ägandespridning kan aldrig
da jobben i olönsamma företag.
4 Löntagarfonderna behövs för au
retagen skall få pengar till sin ·
ringsökning.
Motargument: Det finns ingen ‘
brist”. Kapitalbildningen hämmas i
av bristen på lönsamma investPrmmjekt. Vinstnivån får produktiva
ringar ligger på bara halva ban
Om vinsterna får öka till normal
investeringarna klaras om fåretagen
emittera får 2 miljarder kronor nya
per år enligt långtidsutredningen.
kan klaras genom det nya skatteton~t• .A
randet.
5 Löntagarfondernas
hövs för att vinsterna skall
och inte försvinna i löneökningar.
Motargument: Löntagarfonder ~n•mrr•-•
att bidra till en stabilisering av
vecklingen av följande fyra skäl:
a) LO kan aldrig garantera vilken
löneökning som blir resultatet så
har en fri arbetsmarknad.
b) Det kan rimligtvis inte ligga i
löntagarnas intresse att medvetet
en återgång till en rimlig vinstnivå
som det skulle innebära att man
den gren man själv sitter på.
c) Löntagarfondsutredningens
pertstudier visar att lönegli
CX·
be·
av fårändringar i lönsamriskerar att leda till
Se huvudargumentet
-‘””‘”..t.~r är ett bättre sätt att
…,.~.iiJll1jJ:u än en traditionell tosom väljarna aldrig
att acceptera.
:Detta argument är bara reledem som anser att socialism har
Det är möjligt att argumenatt visa sig hållbart. Men detsist och slutligen på hur stort
blir från dem som inte önskar
genom löntagarfonder.
det finns hållbara argument får
-rllnn•~”‘ (vilket synes mindre san- 91
nolikt) betyder detta inte att löntagarfonder bör införas. Om det även finns hållbara argument mot fonderna måste en avvägning ske. Här skall ges ett exempel:
Antag att löntagarfonder verkligen var
ett effektivt sätt att hålla tillbaka löneökningarna i nästa avtalsrörelse. Skall vi då
använda detta medel om det samtidigt
riskerar att innebära att vi avskaffar marknadsekonomin? Kan man inte hitta andra
medel att uppfylla detta mål?
Även om vi inte skulle kunna finna andra vägar att gå får att uppfylla de mål som
argumenten 1-5 får fonderna innebär,
kan priset for dessa mål ändå anses vara
for högt. Det finns en majoritet bland väljarna som inte vill ha socialism. Löntagarfonder skulle då innebära att vi kastade ut
barnet med badvattnet.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner