Print Friendly

Danne Nordling; En marxist skriver om frihet

Av Redaktionen | 31 december 2004


2004


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

c::
w
::.::::
u
:O
co
hyrdes in och gjorde ohederlig
drängtjänst mot bättre vetande –
men för att erhålla enorma arvoden.
-den falska bilden av betydelsen
av att tilldela toppledarna enorma
löner, optioner, bonusar och en närmast absurt gynnsam livsstil där de i
stort sett slapp ha några privata
utgifter. Den tidigare GE-chefen Jack
Welshs villkor som pensionär avslöjades när han skilde sig från sin fru
och det ledde till att hans stjärna
rasade – samtidigt som hans företagsbygge efteråt visade sig ha varit
mycket mindre grandiost än vad
hans PR-apparat påstått.
– Lowenstein är mycket kritisk
mot nya finansiella instrument som
derivat som han menar möjliggjorde
en del av skurkstrecken. Å andra
sidan var den största av alla skandaler i dollar räknat, Worldcom, helt
”konventionell” och kunde lika
gärna ha hänt 1901 som 2001.
-kulten av ständigt högre aktievärderingar, tron att denna kurva
ständigt skulle fortsätta uppåt skapade den kultur som Lowenstein
angriper. Han menar att den lagstiftning som nu håller på att
genomföras i USA, den så kallade
Sarbanes-Oxley-lagen kommer att
hjälpa till att skapa ett sundare klimat samtidigt som han understryker följande:
”It is a chief lesson of the scandals that the culture of community,
more than any laws, provides the
moral determinant for its behavior.”
Om man tillåter lögner, även
marginella lögner med syfte att höja
en akties värde så finns risken att
man till slut hamnar i en ny bubbelkultur, menar författaren.
Boken är alltså tveklöst läsvärd,
men jag har några frågetecken i marginalen:
-Dels är den politiska kritiken i
boken helt fokuserad på Bush-administrationen trots att det var under
Clinton som bubblan utvecklades.
Clinton nämns knappt i boken.
FILOSOFI
En marxist sl<river om frihet
AvDanne Nordling
Kanske är det symptomatiskt att när den marxistiske ideoch lärdomshistorikern Sven-Eric Liedman ger sig in på
liberalismens mest grundläggande begrepp, friheten,
lyckas han helt undvika Nozick.
D
ET ÄR ETT tidens
tecken att en gammal
vänstersocialist och
marxist som professor
Sven-Eric Liedman
skriver en bok om frihet. Han utgav
redan på 1960-talet texter från Marx’
ungdomsskrifter och så sent som
förra året texter av Marx i urval. År
1999 kom han med en bok om solidaritet där han försökte få rätsida på
de fem olika betydelser detta ord kan
omfatta med en antydan till att vänstern skulle kunna vinna framgångar
under detta baner. Detta lyckades nu
inte särskilt väl.
I sin nya bok avstår Liedman helt
från det standardiserade marxistiska
språkbruket såsom överklass, små-
borgare och mellanskikt. Nu är det
inte marxisten utan idehistorikern
Liedman som framträder. Någon
avbön från 1968 års trossatser har
han dock inte gjort. Men frihetens
~~ lSvenskTidskrift lzoo4, nr 3-41
-Dels tycker jag inte att Lowenstein berör en av de verkligt viktiga
frågorna i sammanhanget: ägarnas
och ägandets roll. Här finns ett
område som är värt sin egen bok –
eller flera. Bubbelkulturen drevs av
en i praktiken ägadös kultur- de
jättelika börsintroduktionerna skapade inte transaprens utan dess
motsats.
-Dels tecknar Lowenstein en alltför okritisk bild av läget före bubblan, av den tid då ett företags aktievärde ansågs helt ointressant.
Men, sammantaget, det är sällan
reportageböcker om komplexa ekonomiska kriser är så välskrivna och
journalistiskt effektiva som denna.
Janerik Larsson Uanerik.larsson@
kreab.com) är konsult på Kreab.
BOKFAKTA
Roger Lowenstein. Origins of the CrashThe Great Bubble and Its Undoing. The Penguin Press 2003
ideer har naturligtvis svårt att
inordna sig i en marxists tankescheman. Därför gör han så gott han kan
men framställningen vill ändå inte
lyfta. En marxist borde gå in för att
förklara varför frihet är någonting
intrinsikalt dåligt och inte förfalla
till halvmesyrer.
Boken består av tre delar. Den
första handlar om frihetsbegreppet
som sådant med betoningen på positiv och negativ frihet. Den andra tar
upp den ekonomiska friheten och
ägandet som en förutsättning för frihet. I den tredje delen behandlar
Liedman hur friheten känns i individuell och kollektiv bemärkelse.
Isaiah Berlins negativa och positiva frihet har i dagens språkbruk
kommit att betyda social och materiell frihet. Liedman lutar åt den
senare tolkningen som också något
missvisande brukar kallas ”positiv”
frihet. Men han måste erkänna att
frihet från tvång är ett oavvisligt
värde. Hur kan Liedman svika oss
alla redan på det teoretiska planet?
Vänstermänniskorna måste harmas i
hjärterötterna. Men vi liberaler, som
sett fram emot en stimulerande
batalj med en av de sista 68-orna, får
snopet konstatera att Liedman lämnar walk over.
En orsak är kanske att Marx
aldrig formulerade någon socialismens teori. Verklig frihet var för
Marx fritt arbete och fri tid, skriver
Liedman. Någon utveckling av sin
tämligen banala syn, som formulerades i en av ungdomsskrifterna och
aldrig fick något genomslag förrän
på 1960-talet, kom Marx aldrig med.
Därför är Marx i stort sett frånvarande i Liedmans bok. Läromästaren har inget att tillföra till ämnet.
Men borde det inte finnas andra
vänsterideologer som kan motivera
varför ”egentlig” frihet skulle bestå
i jämlik utjämning och allas tillgång
till samhällets materiella förmåner?
Tydligen inte – eller också förbigår
idehistorikern avsiktligt dessa med
tystnad. Liedman nämner endast en,
och det är paradoxalt nog USA:s 31:a
president Franklin D Roosevelt.
Denne lanserade som bekant i ett tal
1941 de fyra grundläggande ”friheterna”: yttrandefrihet, religionsfrihet, frihet från nöd och frihet från
fruktan. Som varje hederlig liberal
avvisar Liedman de två senare ”friheterna” som vilseledande. Dessutom refererar han till F A Hayek,
som ”blev en galjonsfigur för nyliberalismen”, vilken i verket ‘Frihetens grundvalar’ tog avstånd från
Rooswelts tal. Intressantare hade
varit om Liedman istället hade kunnat utveckla den socialistiska aspekten på dessa ideer.
En lätt antydan finns också att J S
Mill skulle ha varit anhängare till den
positiva frihetens ide (åtminstone
enligt Berlin) genom att Mill förordade utbildningens värde för fria
människor. Jag skulle emellertid tolka
detta som en nödvändig satsning på
en kollektiv nyttighet vars syfte är
samhällsbevarande. Det är inte en
lukrativ yrkesutbildning som staten
skall betala utan bildning som förutsättning att kunna navigera i det fria
samhället. Utan denna riskerar det
fria samhället att stjälpas överända
och ersättas av ett ofritt system. Utigår gränslinjen mellan den optimala
frihet som S O Hansson inte kunde
se och den övernitiska, paternalistiska stat som alltid riskerar att bli
frihetens fiende. Men det kanske är
för mycket begärt av en gammal
marxist som tänker i banor av
”monopolkapital”, ”klasskamp” och
c:o
Q:
n
;:>;;
m
;o
litaristen Mill betraktade sig
som socialist mot slutet av
sin levnad vilket gör det
”Liedman lämnar walk over.”
mycket möjligt att han också kom att
omfatta mer distinkta aspekter av
den positiva frihetens begrepp.
Åtminstone är det så många socialliberaler ser saken idag.
Det hade onekligen varit på sin
plats för idehistorikern Liedman att
konstatera att det inte finns någon
teoretisk grund för socialliberalernas och socialdemokraternas långtgående tolkningar av det positiva frihetsbegreppet. Nu sträcker han sig
enbart så långt som att nämna den
riktning som drivs av Philip Petitt
under beteckningen ‘republikanism’.
Samhället är fullt av förtryck som
inte har staten till upphov, hävdar
Liedman och menar att liberalismen
är blind för alla de dominansförhållanden som också kan inskränka
människornas frihet. Invändningen
mot detta är given men diskuteras
inte i boken. En annan socialistisk
skribent som behandlat denna
aspekt av friheten, S O Hansson,
kommer resolut fram till att frihet
var en omöjlig ide, eftersom den
enes frihet att disponera över något
utestängde den andres frihet att disponera över detsamma.
Det är synd att Liedman inte
utvecklar tanken om icke-dominans
utan istället förlorar sig i randanmärkningar om Habermas och Halldenius’ feminism. skulle liberalismen verkligen vara blind för utpressning, maffiavälde, beskyddarverksamhet, diskriminering, monopolbildning och konkurrensbegränsningar? En problematisering av
sådana fenomen hade varit intressant
eftersom någonstans i dessa trakter
liknande. Och naturligtvis kan Liedman än mindre anföra något från
Marx själv som skulle kunna tillföra
debatten konstruktiva infallsvinklar.
Bokens andra del inleds med
Manchesterliberalismen och Richard
Cobden. Denne beskrivs som idealist och inte som en kallhamrad förespråkare för ett cyniskt egenintresse,
vilket är brukligt från socialliberalt
håll. Lidmans kritik riktas istället
mot president Bushs protektionism.
Han övergår därefter till att behandla
John Locke och hans egendomsbegrepp där den första ägodelen är den
egna kroppen. Förvånansvärt nog
nämner Liedman inte ett ord om
Robert Nozick- varken i detta naturliga sammanhang eller i hela boken.
Rimligtvis måste Nozick stå för de
ideer som Liedman kommit att avsky
mest av alla. Då hade man väntat sig
att han själv hade kunnat avvisa dem
med marxismens mest skarpsinniga
argument, som vi nu får konstatera
tydligen inte existerar. Alternativt
skulle Liedman på samma sätt som
Lena Halldenius gör i sin bok ‘Liberalism’ kunnat låta Rawls ”duellera”
med Nozick och på ett välregisserat
sätt få ta kål på Nozick. Men icke.
Läsaren får sväva i okunnighet om
var Liedman anser att Nozick platsar
i frihetsdiskussionen.
En för dagens publik mer okänd
liberal förgrundsgestalt, Ludwig von
Mises, får däremot uppmärksamhet.
Mises som var Hayeks lärare kom
1927 ut med en liten bok betitlad
‘Liberalismus’. I denna bok återfinner Liedman hela den idag förhärskande synen på ekonomi och polilSvenskTidskrift lzoo4, nr 3-41 Il
0:::
U.J
:::.:::
u
:Q
co
tik. Frihet och kapitalism hänger
ihop, säger Mises i polemik mot
Mill. Någon liberal socialism är inte
möjlig. Detta torde de flesta idag
instämma i efter realsocialismens
fall. Man kan inte organisera en
socialistisk ekonomi utan att införa
oacceptabelt tvång. Och man kan
inte i längden driva ekonomin med
hjälp avtvång-till slut levererar den
inte. När så börjar ske raseras de
socialistiska institutionerna och systemet bryter samman.
Liedman förordar själv något
som ibland kallas ‘liberal socialism’
och har den nyligen bortgångne
statsvetaren Norberta Bobbio som
upphovsman. Trots vissa försök att
förklara Bobbios dunkla teser lyckas
Liedman inte konkretisera hur ett
sådant contradietio in adjekto skulle
kunna se ut. Det handlar tydligen
om betoning av fördelningspolitisk
rättvisa och ekonomisk demokrati.
En sådan tulipanaros borde inte förtjäna att nämnas i en bok om frihet
om man inte samtidigt gör ett försök att beskriva fenomenet mera
handfast. Sådant ligger dock inte
naturligt till för Liedman. På sin tid
(1982) beklagade han att striden om
löntagarfonderna tenderade att
undanskymma andra radikalare
alternativ. Vilka de var gav han inte
upplysning om.
För vem har Liedman skrivit
denna bok och vem tror Bonniers
skall köpa den? Den nu ålderstigna
”nya vänstern” får inte lära sig vad
motståndarna säger om frihet om
den överhuvudtaget har ork att ta till
sig nya tankar. Den unga vänstern
VETENSKAP
Anpassning till döds?
Av Waldemar Ingdahl
Kan man vinna debatten om klimatförändringarnas
betydelse och behovet av Kyotoprotokollet bara med
fakta eller behöver vi diskutera värderingarna också?
I
SV ERIGE RÅDER en bred konsensus bland politiker, forskare, media och vissa delar
av näringslivet att_vi nu upplever en stor khmatförändring, som skapats av mänsklig aktivitet och som måste åtgärdas med
politiska medel genom en stor
omställning av samhället. Det verkar
ofta i samhällsdebatten som att diskussionen om klimatfrågan är avslutad i och med Kyotoprotokollets
undertecknande (fast USA, av någon
sällan utredd och förmodat självisk
anledning, inte vill vara med).
Denna samstämmighet väcker
frågor. Är det verkligen så okontroversiellt och enkelt att härleda en
specifik politik ur naturvetenskapliga rön? Hur säkra är dessa rön,
med tanke på att klimatet och ekologin är system som styrs av ett
mycket komplext antal faktorer?
Debatten är mer levande utomlands. Boken Adapt or Die: The science, politics and economics of elimate change är en utmärkt introduktion för den liberale läsaren. Där
tar man upp frågan om Kyotoprotokollet och vilka dess implikationer
har varit. Klimatfrågan blev efter det
kalla kriget en av de vikigaste politiska frågorna. Kanske för att den
sågs som ett av de sista områdena
där omfattande politisk expansion
var möjlig?
IIISvensk Tidskrift .l2004, nr 3-41
kommer att känna sig lurad på pengarna. Den unga högern konsulterar
knappast marxistiska idehistoriker för
att lära sig något om frihetens teorier.
Boken förefaller skriven för Lidmans
gelikar- mediavänstern, som har sina
uppfattningar klara men som behö-
ver kunna slänga sig med några aktuella namn. Att då inte ha med Nozick
riskerar dock att läsarna plötsligt får
stå där med sin obildning. Men del
är uppenbarligen dags för vänstern
att läsa på om frihet.
Danne Nordling (danne.nordling@skattebetalarna.se) är utredningschef
på skattebetalarnas förening.
BOKFAKTA
Sven-Eric Liedman. Tankens lätthet, tingens
tyngd- om frihet. Albert Bonniers.
Under de senaste åren har särskilt
en fråga blivit ordentligt utredd men
fortfarande varit svår att få någon
vetenskaplig konsensus om: frågan
om koldioxidutsläppen. Påverkar de
klimatet eller inte? Och på vilket
sätt? Hur stor roll spelar naturens
egna processer, som till exempel solfläckarnas aktivitet? Där är de flesta
experter väldigt osäkra på om det
globala klimat påverkas negativt eller
inte, i vilken grad påverkan sker och
vilka effekterna blir på lång sikt.
Bokens redaktör, Kendra Okonski, samlar en intressant grupp skribenter från olika discipliner som
redogör för de potentiella konsekvenserna av global uppvärmning
för mänskligheten och miljön. Man
värderar de strategier och policys
som använts för att bemöta klimatförändringar, man redogör för de
konsekvenser klimatpolitiken kan ha
för företag och handeln samt analyserar klimatpolitikens ekonomiska
principer och rättfärdiganden.
Bokens syfte är inte att vara en
stridsskrift mot tanken på en global
uppvärmning, utan att åstadkomma

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism