Print Friendly

Dan Hanqvist; Gud, Mammon och kronofogden

Av Redaktionen | 31 december 2003


2003


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

DAN HANQVIST OM
Gud, Mammon och kronofogden
N
og är det konstigt att vissa religiösa samfund skall ha rätt ta enskilda
människors pengar utan att ens behöva visa att man har rätt till dem. Den
som anser sig orättvist behandlad kan bara söka rättelse i efterhand, när
fogden redan gjort sitt. Ännu konstigare är att endast folkpartiet och miljöpartiet vill
stärka den enskildes rätt.
Sedan 2000 finns det (som ett resultat av stat-kyrkareformen) här i landet ett system som ger vissa privata
föreningar- registrerade trossamfund- en processuell ställning som övertrumfar den som stat och kommun har vad gäller uppbörd av skatter och den som
alla andra privata rättssubjekt har för de betalningsanspråk som de riktar mot enskilda.
OM STAT ELLER KOMMUN har anspråk på skatt kan
den enskilde få anspråket prövat vid förvaltningsdomstol inom ramen för taxeringsprocessen.
Om stat eller kommun, eller något privat rättssubjekt
(annat än ett registrerat trossamfund som beviljats
uppbördshjälp vad gäller föreningsavgifter) har
anspråk på betalning av civilrättslig natur (såsom till
exempel medlemsavgifter), måste man först få en
domstol att fastställa anspråket innan kravet kan drivas in. Inom den vanliga förenklade processen (den
”summariska” processen hos kronofogden, snarare
än rättegång vid tingsrätten) hänvisas den vars krav
bestrids till tingsrätten för prövning av anspråket
innan det kan verkställas genom fogdens försorg.
Innan man får betalt måste man alltså visa att man
har rätt att få betalt. Om, däremot, ett registrerat trossamfund som har beviljats uppbördshjälp av regeringen gör anspråk på betalning från en enskild, och
den enskilde bestrider anspråket (till exempel därför
att den enskilde inte är medlem i det registrerade trossamfundet), går anspråket ändå omedelbart till indrivning från den enskildes lön. skattemyndigheten gör
inte först någon prövning av anspråket eller ställer
några frågor till det registrerade trossamfundet. Det
räcker med att det registrerade trossamfundet påstår
att den enskilde är betalningsskyldig. Den enskilde
kan inte få uppbörden prövad vid förvaltningsdomstol (försökt har gjorts; men den klagande har avvisats). Istället hänvisas han eller hon till att stämma i
tingsrätten för att i efterhand få tillbaka pengar som
mJ SvenskTidskrift l2003, nr 2J
det registerade trossamfundet aldrig hade rätt till till
att börja med.
F
OLKPARTIET OCH VÄNSTERPARTIET lämnade i höstas in riksdagsmotioner om att denna ordning
skulle ändras så att registrerade trossamfund som krä-
ver folk på pengar och där den drabbade bestrider
kravet skulle hänvisas till samma process som alla
andra privata rättssubjekt som kräver folk på pengar.
Konstitutionsutskottet avstyrkte motionerna. Vid riksdagsdebatten den 19 februari 2003 vidhöll de partier
som utgjort majoriteten i konstitutionsutskottet
denna uppfattning. Majoriteten bestod av moderaterna, socialdemokraterna, centern och kristdemokraterna. Majoriteten gav inte några skäl till varför
de registrerade trossamfundens starka processuella
ställning skall bevaras.
De borgerliga partierna i majoriteten sätter vissa
föreningars intressen före de enskilda medborgarnas
äganderätt. Skulle man inta samma inställning vad
gäller kollektivanslutning och penningkrav från till
exempel fackföreningar? Socialdemokraterna är nöjda
med att ge registrerade trossamfund som beviljats
uppbördshjälp en starkare ställning än vad stat och
kommun har i taxeringsprocessen. På den enskildes
sida stod folkpartiet, vänstern och miljöpartiet.
DE SOM ANSER SIG VÄRNA OM rättstatens ideal och
den enskildes skydd mot olika kollektiv, har
anledning att ställa sig frågande till gällande ordning
och till hur majoriteten i konstitutionsutksottet har
resonerat. För både regering och riksdag vore det en
lätt sak att se till att vi får samma skydd mot registrerade trossamfund som mot andra organisationer. Och
varför skulle vi inte ha det?
Dan Hanqvist (dan.hanqvist@vinge.se) är advokat vid
Advokatfirman Vinge, gift tvåbarnsfar och katolik.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism