Print Friendly

Dan Andersson, Iréne Wennemo; Arbetsmarknaden behöver sina regleringar

Av Redaktionen | 31 december 1998


1998


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

ARBETsMARKNADEN BEHÖVER
SINA REGLERINGAR
DAN ANDERSSON & !RENE WENNEMO
Marknaden för bilar kan tyckas fungera perfekt. Men trots detta finns
det ett behov av omfattande regler, föreskrifter och institutioner.
Så är det med marknaden för arbetskraft också.
B
land det viktigaste for
valje enskild arbetstagare är att vara efterfrågad på arbetsmarknaden. Det finns inget
som ökar möjligheterna till ett bra arbete så mycket som hög efterfrågan
och många jobb att välja mellan. Det
finns väl inte någon som inte vill välja och vraka mellan olika attraktiva
arbetserbjudanden. Att vara efterfrå-
gad ökar möjligheterna att påverka
sitt arbete och att utvecklas i detta
och det minskar risken for att bli arbetslös. Detta är givetvis giltigt for alla grupper på arbetsmarknaden. Men
som det ser ut idag är for det forsta
efterfrågan på arbetskraft i allmänhet
ganska låg – stora grupper går arbetslösa – och dessutom varierar efterfrå-
gan mellan olika grupper.
På en framtida arbetsmarknad kan
DAN ANDERSSON & !RENE
w E N N E M o är LO-ekonom respektive utredare på LO.
8
man hoppas att den allmänna efterfrågan på arbetskraft ökar. Vi kan nu
hoppas på att vi kommer att ra en
längre period av god ekonomisk tillväxt och minskande arbetslöshet.
Det som vid sidan av den allmänna
efterfrågan på arbetskraft är avgörande for att du ska vara efterfrågad är
den kompetens du besitter. Kompetens är en produkt både av de utbildningar man genomgått och den erfarenhet man forvärvat i arbetslivet.
Utbildningsmöjligheterna i Sverige
har hittills främst varit inriktade på
studier under ungdomen, arbetsmarknadsutbildningar for arbetslösa
och personalutbildning som erbjuds
av arbetsgivaren. Den senare typen
av utbildning har varit mycket
ojämnt fordelad både mellan olika
yrkesgrupper och mellan kvinnor
och män.
För stora grupper av anställda har
möjligheterna till utveckling i arbetet
varit minimala. Det har givetvis avspeglat sig i löneutvecklingen, efter
några ra år i yrket är man fullärd och
SVENSK TIDSKR.IFT
når sin topplön. När man blir äldre
ökar problemen for den anställda.
Den utbildning man fatt som ung har
blivit allt mer inaktuell. En sådan utveckling gör att det blir ett väldigt
tryck ut från arbetsmarknaden och in
i olika typer av fortidspensionslösningar. Idag varierar den faktiska
pensionsåldern dramatiskt mellan olika grupper på arbetsmarknaden.
Bredda sin kompetens
På en framtida arbetsmarknad är det
oerhört värdefullt att alla grupper far
möjlighet att utveckla sig i arbetet –
att ta del av ny teknik, att bredda sin
kompetens och att variera sina arbetsuppgifter. Ju bättre detta fungerar desto fler kan fortsätta att arbeta
även som äldre och ha en bra inkomstutveckling över livet.
För att tydliggöra vissa foreteelser
kan vi jämfora marknaden for anställningar med bilmarknaden. I dagstidningarna finns det fullt med annonser
om bilar. Det kan synas vara en relativt perfekt marknad. Trots detta så
?
>
$:
-1
z
V>
>
?
‘”
-1
V>
$:
>
?
z
>
iJ
o
()
:r
r
r
iJ
z
z
Cl
finns omfattande regler, foreskrifter
och institutioner.
När man köper en kapitalvara är
man angelägen om att varan har ett
bra andrahandsvärde. Samma sak gäller for löntagarna, om man kan välja
För den anställde kommer det vidare att vara viktigt att man inte bara
forlitar sig på arbetsgivarens vilja att
bekosta vidareutbildning. Man måste
kunna utbilda sig bort från en krympande bransch och in i en expandemellan olika arbeten är det en stor rande. Hittills har arbetsmarknadsutfordel om ett givet arbete underlättar
senare arbetsbyten och forbättrar
framtida inkomstutveckling. Vi kan
tydligt se detta mönster idag. Ett par
år på finansdepartementet brukar vara en strålande ingång till välbetalda
arbeten på finansmarknaden. Å andra
sidan kan arbetsplatser som ger en
alltfOr arbetsplatsspecifik kompetens
minska framtida karriärmöjligheter.
Ökade sökkostnader
En annan insikt från bilmarknaden är
att om man vill göra sig av med en bil
så tillfrågas man om dess prestanda
och vilken service den fatt. På arbetsmarknaden kommer det säkerligen i
större utsträckning krävas dokumentation av yrkesfardigheter efter uppnådda examen. Det finns också kontroller av bilars körsäkerhet. Motsvarande tester kommer säkerligen
utformas på delar av arbetsmarknaden. De finns redan inom ett antal
uniformerade yrken idag. Att byta en
bil innebär höga transaktionskostnader och ju mer personligt utrustad
bilen är desto högre blir dessa. Det är
en utveckling som också präglar arbetsmarknaden där utvecklingen mot
mer individspecifik kompetens och
segmenterade delarbetsmarknader
ökat sökkostnaderna i samband med
arbetsbyten.
bildningen varit inriktat på att hantera detta. Men man ska inte behöva gå
via arbetslöshet for att ra möjlighet
till studier i vuxen ålder. Det saknas
idag ett bra sätt att stimulera till utbildning for de som är etablerade på
arbetsmarknaden.
”Man måste kunna
utbilda sig bort från en
krympande bransch och
in i en expanderande.
Hittills har arbetsmarknadsutbildHingeH
varit inriktat på att
haHtera detta. MeH
mall ska inte behöva gå
via arbetslöshet för att
få möjlighet till studier
i vuxen ålder.
”studiemedelssystemet är anpassat
till ungdomars behov. Trots att utbildning oftast är en bra investering
for både individ och samhälle är det
alltfor ra som har etablerat sig på arbetsmarknaden som gör ett avbrott
for att börja studera. Om vi vill att
fler i vuxen ålder ska studera är inte
ökade löneskillnader någon lösning.
Problemet med att möjliggöra ett
SVENSK TIDSKRIFT
livslångt lärande är inte mindre i länder med en större utbildningspremie
i lönessystemet, snarare tvärtom.
En foreställning som ofta fors fram
är att framtidens arbetsmarknad kommer att präglas av farre regleringar
och institutioner. Att det blir farre
och enklare kontrakt som styr relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare. Vi tror att utvecklingen
snarast kommer att de bli den motsatta, att arbetsmarknaden gradvis
håller på att sofistikeras och därmed
också anställningskontrakten. För att
kunna göra några forutsägelser om
hur framtidens anställningsformer
kommer att se ut bör vi fundera på
vad arbetskraften efterfrågar.
Om vi också här använder bilmarknaden som en analogi kan vi där
se att nästan alla väljer att köpa ett relativt omfattande forsäkringsskydd till
sin bil. Ju dyrare och nyare bil man
har desto villigare är man att avsätta
pengar till forsäkringar. Om man väljer att göra detta for sin bil, som man
ändå kan leva utan Ga, många tror i
och for sig inte det), skulle det vara
konstigt om man inte anser det vara
prioriterat att forsäkra sin framtida
ekonomiska trygghet. Denna trygghet kan se ut på olika sätt. I Sverige
upprätthålls trygghetssystemet både
av välfardspolitiken, åtaganden från
arbetsgivaren, i form av anställningstrygghet och avtalsforsäkringar och
privata lösningar. Hur framtidens
kombination kommer att se ut kan
man inte med någon säkerhet avgöra
men det är helt klart att efterfrågan på
en sådan ekonomisk trygghet inte
9
CJ
tn
z
3::
>
””;>;
z
>
CJ
o
()
:r:
CJ
z
z
Cl
kornmer att minska. De som har skadestånd. För det är ju sällan de
ekonomisk möjlighet att fårsäkra sig som med lätthet och glädje skulle bekornmer att fortsätta att göra det.
Obligatoriska försäkringar
På bilmarknaden har man emellertid
insett att det finns marginella grupper
som inte skulle fårsäkra sig även om
de borde det. l Sverige (och inte bara
här) har vi valt att tvinga på dessa
grupper en obligatorisk fårsäkring
som i och får sig inte fårsäkrar deras
egendom, men de skador som de kan
åsamka andra. Vidare har vi en obligatorisk sjukfårsäkring som bekostar
sjukvården efter eventuella personskador. Det är nog ytterst fa i Sverige
som anser att vi bör acceptera att man
far köra omkring ofårsäkrad. Och att
vi andra istället skulle behöva processa i domstolen får att fa ut eventuella
10
tala sådana som väljer bort en fårsäknng.
Sanm1a sak gäller på arbetsmarknaden. l ett civiliserat samhälle skulle vi
inte kunna acceptera att människor
fick svälta ihjäl får att de får tillfållet
inte kan fa någon anställning, har nå-
gon privat fårsäkring eller några besparingar att leva på. Alla västländer
har därfår infart några former av
obligatoriska fårsäkringslösningar får
arbetskraften. Arbetsmarknadens parter har ofta kompletterat detta skydd
med regler om anställningstrygghet.
För de med begränsade ekonomiska
resurser kornmer även fortsättningsvis detta skydd att räcka ganska långt,
medan andra precis som idag kommer att komplettera med privata
SVENSK TIDSKRJFT
uppgörelser med arbetsgivaren eller
olika former av sparande.
Vill vara efterfrågad
Om vi vill fårutsäga hur framtidens
arbetsmarknad ska se ut bör vi nog
vända oss till oss själva och fundera på
vad vi själva efterfrågar. Andra människor är inte så olika oss. Vi vill vara
efterfrågade på arbetsmarknaden. Det
blir vi i fårsta hand genom en god
ekonomisk utveckling och genom att
besitta en eftertraktad kompetens.
Men även om vi besitter en sådan
idag kan inte riktigt lita på vi kommer att göra detta även i framtiden.
Därfår vill vi dels bygga in möjligheter att skaffa oss en sådan i vårt arbete
men också ha någon form av skyddsnät om vi skulle misslyckas med detta.
,
m
z
>
?
c:
m
o
(l
o
z
r
a
z
z
Cl

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner