Print Friendly

Dagens frågor; Stärk försvaret

Av Redaktionen | 31 december 1984


1984


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Dagens frågor
Stärk försvaret
Olof Palme försöker förgäves tysta den
pågående utrikes- och säkerhetspolitiska
debatten. Bovarna i dramat är inte de
oförbätterliga moderaterna som vägrar
att ge upp sin frihets- och försvarsdebatt,
nej, sabotörerna är Olof Palmes vänner
ryssarna.
Var gång en viss ro tycks ha sänkt sig
över folkhemmet inträffar nya fall av
flagranta sovjetiska kränkningar av
svenskt territorium. Till yttermera visso
behandlar Sovjet de svenska protesterna
med kallsinnig nonchalans.
Det är uppenbart att Sverige efter en
relativt lugn efterkrigsperiod nu återigen
har hamnat i säkerhetspolitisk hetluft i
skärningspunkten mellan det sovjetiska
väldet och försvaret av den fria världen
genom NATO. Sverige utsätts för en behandling av Sovjet som vi inte kan acceptera. Vi kan inte acceptera de återkommande kränkningarna av svenskt
territorium. Vi kan inte heller acceptera
Sovjets önskan att förvandla Östersjön
från ett fritt hav till ett Sovjet-dominerat
innanhav. Vi måste motsätta oss alla försök att påverka innehållet i vår neutralitetspolitik och att göra den mera ”aktiv”
i den riktning Sovjet önskar.
Det är inte lätt för ett litet land beläget
intill en stormakt att hävda sina synpunkter. Då det är frågan om respekten
för vår suveränitet och vår territoriella
integritet finns emellertid inga alternativ.
Sverige måste använda de medel som
står till buds – dvs de diplomatiska –
och den neutralitetsvakt som ett starkt
försvar ger.
Svensk Tidskrift innehåller i detta
nummer ett antal säkerhets- och försvarspolitiska analyser. En av slutsatserna av de synpunkter som framföres är
att det är nödvändigt att kraftigt stärka
det svenska försvaret. Detta bör ske
både genom det slag av nytänkande och
omstrukturering av försvarsmakten som
Erik Rossander förespråkar och genom
en betydande tillförsel av resurser tiD
försvaret.
Det ryska planet
Den 9 augusti gick ett ryskt jaktplan in i
en civil luftled över Östersjön och lade
sig bakom ett svenskt passagerarplan.
Det fortsatte i svenskt luftrum över Got·
land. De svenska jaktplan, som luftbevakningen tillkallat, kom ett par minuter
för sent för att avvisa det ryska planet
Det hade återvänt, troligen återkallat av
sina egna ledningsorgan.
De ryska ubåtarna har vant oss vid
kränkningar av svenskt territorium.
Jaktplanets uppträdande kom som en ny·
het. Dess sätt att uppträda kan inte ba
berott på någon tillfällighet. Det lydde
order. Man vet varifrån det kom och vart
det gick tillbaka.
Om denna grova kränkning skulle
svenska folket enligt regeringen hållas i
okunnighet, vilket lyckades i två veckor.
Inte ens det förföljda flygplanets besätt·
ning fick veta vad som hänt. Detta hemlighetsmakeri är alldeles obegripligt.
Skulle ryssarna skyddas från obehag odl
hoppades man i UD att de skulle komma
med ett beklagande och att ärendet sedan skulle kunna läggas till handlingar·
na?
I varje fall valde UD att ligga lågt. Ea
vecka efter händelsen fick en tjänsteman, inte en av de högsta, ”påtala” hos
ryssarna i Stockholm vad som hänt odl
begära ”en förklaring”. Ingen sådan
kom. Ryssarna valde att i ganska ohövlig
form blåneka till alltsammans, vilket äntligen ledde till en svensk formell protest.
Samtidigt meddelade statsministern att
en medlem av regeringen, visserligen
bara kommunikationsminister Boström,
skulle göra ett vänskapligt besök i Sovjetunionen.
Olof PaJmes uppträdande i den här affåren är helt obegripligt. Han böljade
med att säga att regeringen reagerat
”hårt” på vad som hänt. Det hade den
inte alls. Att ”påtala” något är ingen
stark reaktion. Palme tillade, att plan
från NATO-länderna också kränkt
svenskt luftrum. Lyckligtvis gjorde han
inte gällande att något sådant plan gjort
någon ens tillnärmelsevis så grov kränkning som det ryska planet.
Vad Palme kom med var helt enkelt ett
försök att släta över för rysk räkning.
Det accentuerades genom att en medlem
av regeringen utan uppskov skulle resa
ut för att blidka eventuell sovjetrysk irritation. Sverige har förvisso ingen anledning att mer än nödvändigt skärpa förhållandet till Sovjetunionen. Men när
statsministern inte gör något som helst
försök att sätta sig i respekt, betyder detta bara att man i Moskva finner ytterligare anledning att uppträda både nonchalant och kränkande. Så länge Olof Palme
med hjälp av Pierre Schori har hand om
den svenska utrikespolitiken, har ryssarna ingen anledning att visa större hänsyn.
Dubbel konkurs
Det händer att företag läggs ner. Det fö-
rekommer även i dagstidningsbran- 379
schen, trots att socialdemokraterna och
centerpartiet med hjälp av det ymnigt
flödande statliga presstödet försökt
omöjliggöra det.
Men det är skillnad på nedläggningar
och nedläggningar, på konkurser och
konkurser. Hanteringen av stockholmsTidningen (s) är – dessbättre – unik.
Om rena oegentligheter förekommit på
Stockholms-Tidningen går inte att säga i
dag. Det får den pågående utredningen
visa. Även om de ansvariga hållit sig
inom lagens råmärken är deras inkompetens dock obestridlig. Den står i en klass
för sig.
Stockholms-Tidningen startades för
tre år sedan för att socialdemokraterna
skulle kunna vinna 1982 års val och
återta regeringsmakten. När tidningen
böljade komma ut upptäcktes att den
saknade annonsavdelning. Det hade man
glömt. Eller också trodde man att annonsörerna av pur glädje över den nya partiavisan skulle komma störtande på eget
initiativ. Så småningom rättades misstaget nödtorftigt till. Ekonomin förblev likväl ett sorgebarn, vilket inte hindrade
ledningen att då och då offentliggöra kalkyler som förutsade en lysande framtid.
Så sent som i våras besökte tidningens
marknadschef en socialdemokratisk
stadsdelsförening i Stockholm. Då var
allt bara frid och fröjd. Enligt föreningens ordförande hade marknadschefen
upplyst sitt auditorium om att stockholms-Tidningen ”skulle bli större än
Svenska Dagbladet”!
Det är inte underligt att den tidningen
dog, trots att den under sin treåriga levnad mottog omkring 106 miljoner kr i
statligt presstöd. Även den mest förhärdade måste ändå chockeras av hur ned·.l
380
läggningen genomfördes. Beslutet om
konkurs innebär att fordringsägarna –
inte minst prenumeranterna – de anställda samt landets skattebetalare drabbas
av följderna av ledningens dilettantism.
Dock inte alla fordringsägare, vill det synas. Samtidigt som tidningen försattes i
konkurs utbetalades 4,3 miljoner kr till –
just det, BPA. Och i böljan på juli kvitterade tidningen ut 39 145 000 kr i statligt
presstöd, pengar som skulle trygga utgivningen under hela 1984. Den summan
kunde ägarna behålla ograverad, därför
att inte ens presstödssystemets skapare
kunde föreställa sig ett så utmanande bidragsmissbruk.
Vi hade inga pengar, därför var konkursen oundviklig, förklarade ägarna,
LO och det socialdemokratiska partiet.
Det är nonsens. LO:s totala förmögenhet
överstiger fyra miljarder kr, och socialdemokraterna kvitterar årligen ut över
100 miljoner kr i partistöd från stat, kommuner och landsting.
Ändå bestämde man sig för konkurs.
Då fick man en till, en moralisk, på kö-
pet.
18 år och för gammal
Att komma in på gymnasiet har blivit allt
svårare. För några år sedan infördes ett
antagningssystem med extrapoäng för
arbetslivserfarenhet, förstahands- och
andrahandsvaL underrepresenterat kön
och upprepad ansökan. Systemet ledde
till allehanda taktikval och har nu justerats.
Antalet äldresökande, dvs sökande
som inte kommer direkt från grundskolan, har ökat kraftigt under senare år. l
Stor-Stockholms intagningsområde –
hela Stockholms län utom Södertälje och
Norrtälje – sökte i år över 26000 tiD
gymnasieskolan. Närmare 10000 var sk
äldresökande. Antalet platser i årskurs l
på gymnasiet var inte fullt 20 000.
l årets budgetproposition aviserades
att de yngre skulle få företräde till gymnasieplatserna och riksdagen beslöt så i
maj. Alla yngre kommer nu att tas in
först och de äldre får en plats om det blir
några över. Om inte får de söka till den
kommunala vuxenutbildningen, men
inom Komvux saknas många praktiska
yrkesutbildningar.
När blir man då ”äldresökande”? Jo, i
den särskilda intagningsförordningen har
det nu fastställts att en äldresökande är
en person som fyllt 18 år senast 30 juni
det år utbildningen böljar på höstter·
minen.
Konsekvensen av detta är, att elever·
na har en chans till gymnasieplats det år
de går ut 9:an och en chans nästa år om
de är födda första halvåret. Bänkkamraten som är född l juli får däremot tre
chanser då han räknas som ”yngre”
ännu ett år.
Var är logiken? Båda har ju gått i samma klass under nio är.
De rika kommunerna
När den borgerliga regeringen i böljanav
1980-talet krävde att kommunerna skulle
dämpa sin årliga expansionstakt med
fyra procent blev det ett våldsamt jämmer. Upprörda kommunalmän gjorde
gällande att det skulle leda till en omfat·
tande försämring av den kommunala ser·
vicen. Ja, det var ingen ände på de bekymmer som skulle drabba de staekan
kommunerna om de inte fick fortsätta att
göra av med skattebetalarnas pengar i en
takt som var oförenlig med kraven på
samhällsekonomisk balans.
Nu vet vi hur ogrundade klagomålen
var.
En kartläggning som Kommunförbundets tidskrift Kommun-Aktuellt utfört
visar att kommunerna totalt förfogar
över hela 20 miljarder kr. Det betyder att
deras likviditet är avsevärt starkare än
nödvändigt. Ett finansieringskapital på
7-10 procent av de externa utgifterna
anses vara fullt tillräckligt. Men 200 av
landets bortemot 300 kommuner har en
likviditet på över 10 procent. Den föga
hedrande tätplatsen innehas av Vansbro
med en likviditet som är mer än 70 procent!
Visst är det utmärkt att kommunernas
ekonomi är god. Men det får finnas gränser. Det är ju den enskilde som drabbas.
Han skall inte behöva överbeskattas på
det sätt som nu skett. Därför hedrar det
Norbergs kommun att man eftersträvar
att sänka likviditeten ner mot fem-sex
procent. Men Norberg tycks tyvärr vara
ett undantag. Det vanliga är att kommunerna samlar pengar på hög – samtidigt som de envist vägrar att sänka utdebiteringen. Varför? Jo, för att de befarar
nya statliga åtstramningsåtgärder.
Den här utvecklingen har flera nackdelar. En stark kommunallikviditet skall
inte vara något självändamål. För obotfårdiga kommunalpolitiker kan den dessutom tjäna som ursäkt för att underlåta
att spara på de kommunala utgifterna.
Följden blir att den omprövning av kommunala åtaganden som är önskvärd av
många skäl nu fördröjs.
Det är angeläget att kommunerna
pressas att lätta på skattetrycket. Det
381
innebär bara att skattebetalarna får tillbaka en del av de pengar som de tvingats
erlägga alldeles i onödan.
Historielektion
När Olof Palme höll tal på Stortorget i
Stockholm hade han vänligheten att omtala att han själv var för fridsam för att
låta moderathuvuden rulla·, likt en gång
Kristian Tyrann drabbade stadens borgare och adel. Han jämförde också dagens moderater med makthavarna i 1800-
talets samhälle. Den frihetsdebatt som
moderaterna för idag har sina rötter i när
den tidens höger kastade socialdemokrater i fängelse , menade han. Förutom att
det är oförskämt och osant är ett sådant
påstående dumt. Att moderaterna kritiserar att alltmer beslutas kollektivt istället för av människorna själva, är ingen
kritik mot demokratin.
Palme skulle lika väl kunna påstå att
moderaterna har ansvaret för vikingatå-
gen, för 30-åriga kriget eller för kalabaliken i Bender. De å sin sida skulle kunna
påstå att socialdemokratin har ansvaret
för mongolernas härjningar, Attilas elakheter, Karl den XI:s reduktion och för
olika århundradens attacker på tryckfriheten, så som man idag värnar om TVmonopolet.
Bättre är emellertid att utgå från dagens politik och verklighet. Där kan man
lätt finna att det finns bara ett demokratiskt parti i Sverige som har nära och
vänskapliga förbindelser med olika diktaturer, nämligen socialdemokraterna.
Det finns bara en demokratisk politiker i Sverige som på ett massmöte har
hyllat en diktatur och en diktator, och
det var Olof Palme på Cuba 1975.
382
Det finns bara en demokratisk politiker som kunnat påstå att utvecklingen i
Iran efter Shahens fall gick i demokratisk
riktning, ”med pedantisk noggrannhet”.
Det finns bara ett demokratiskt parti i
Sverige som så genomgående har valt
sina utrikespolitiska vänner bland gedigna förtryckare .
I dag ser vi resultaten i de länder som
gynnats av svensk socialdemokrati.
Vietnam är, liksom Cuba, en krigförande
diktatur med en misslyckad ekonomi.
Tanzania är en enpartidiktatur med misslyckad ekonomi, som lyckats förstöra
hundraåriga jordbrukstraditioner. Zimbabwe utvecklas i dagarna slutgiltigt till
en enpartidiktatur. Det finns få saker
som Olof Palme internationellt har engagerat sig för som inte har slutat med ökad
fattigdom och ökat förtryck.
Om vi trots allt skall tala historia.
Tänk er en oppositionspolitiker i ett neutralt land i 30-talets Europa som reste
och utvecklade goda kontakter med Italien och Japan. Som startade en egen
kommission med företrädare för NaziTyskland och fristående debattörer från
demokratiska länder i väst. Som i internationella sammanhang utvecklade kontakter med personer inom det tyska propagandaministeriet och som kallade dem
”sina gamla vänner” .
Tänk om han när han blev statsminister hänvisade till deras utsagor i den inri·
kespolitiska debatten om utrikespolitik.
Tänk om han attackerade dem som kriti·
serade Nazi-Tyskland för att vara ”sä·
kerhetspolitiska risker” som målade
” djävulsbilder”. Tänk om han lade fram
nedrustningsförslag som vann gillande i
30-talets Berlin men ogillades i den ti·
dens London och Paris. Visst skulle vi
minnas honom som en person med inten·
sivt och personligt engagemang?
Vare sig när det gäller tid eller rum
skall Olof Palme försöka anklaga andra
för att vackla kring demokratin. Han gör
det inte själv, med ett undantag. Så fort
han passerat passkontrollen på Arlanda
låter han socialismen ursäkta diktaturen.
Därav hans storhet bland den tredje värt·
dens diktaturer.
Bäva månde Kreml
De borgerliga partiledningarna vill straf·
fa Sovjetunionen för det ryska jaktplanets överflygning av Gotland genom att
förvägra de ryska ledarna möjligheten att
träffa Curt Boström.
Bäva månde Kreml!

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner