Print Friendly

Dagens frågor; Omotiverad kontroll

Av Redaktionen | 31 december 1985


1985


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Dagens frågor
Omotiverad kontroll
Etableringskontrollen av tandläkare behålls även under innevarande år. Det har
riksdagens socialistiska majoritet bestämt. Kontrollen behövs fortfarande,
hävdades det, för att ”anpassa tandvårdsresurserna till behov och samhällsekonomiskt utrymme och därvid uppnå
en såväl mellanregional som inomregional utjämning”.
Det är motiverat att fråga om det är
någon sorts Dagmarreform även inom
tandvården som föresvävar socialdemokraterna och som gör att de så ängsligt
värnar om det nu mer än tio år gamla
hindret för fri företagsamhet. Eller vill
de på sikt socialisera hela tandvårdssektorn? Några sakskäl att behålla etableringskontrollen finns i varje fall inte.
Etableringskontrollen av tandläkare
har på många håll fungerat så att den
motverkat regional balans. Det har förekommit att landsting sagt nej till tandlä-
kare som velat öppna privatpraktik i
glesbygdsområden där tillgången på
tandvård varit låg.
Nu blir det knappast några problem
längre med regionala obalanser inom
tandvården. Den tidigare bristen på
tandläkare är förvandlad till ett överskott. Det leder till att tandläkare för sin
försöijning tvingas arbeta där det alltjämt finns behov av deras tjänster. Det
som kan avhålla somliga från att vilja
etablera sig i glesbygd är svårigheterna
för maken eller makan att få arbete där.
Utredningar visar att privatpraktiker
drivs mera ekonomiskt och rationellt än
folktandvården . Förklaringarna härtill
torde vara flera. En del administrativa
göromål sköts av privatpraktikern själv
på fritiden och klassas följaktligen inte
som utgift. Hans kostnader för lokaler
och inventarier är många gånger lägre.
Framför allt har privatpraktikern ett di·
rekt intresse av att hålla nere personalkostnaderna.
Man kan också lägga en mera principi·
ell, ideologisk aspekt på frågan om etableringskontroll.
Varför skall fri företagsamhet – inom
tandvården rör det sig huvudsakligen om
småföretagsamhet – motverkas av myn·
digheterna? Varför skall inte den enskil·
de tandläkaren själv få välja vilken före·
tagsform han vill verka i? Varför skall
inte marknaden – medborgarnas efter·
frågan på tandvård – tillåtas fungera
även på det här området?
Varför stiger dollarn?
Det finns många förklaringar till den
höga dollarkurs som nu under lång tid
förbryllat världens valutaexperter.
Bland de oftast återkommande förklaringarna hör påståendet att dollarn stiger
därför att den amerikanska statsbudgeten har ett stort underskott; en förklaring
som strider mot sunt förnuft.
Kanske är det istälJet så att den sti·
gande dollarkursen hänger samman med
den internationella skuldkrisen. Tanken
skulle då vara att bankerna, som har lå·
nat ut mångmiljardbelopp i dollar på
oöverskådligt lång tid tillländer som Ar·
gentina och Filippinerna, och finansierat
det med inlåning på Eurodollarmarknaden på 90 dagar, således var 90:e dag
måste låna upp nya dollar, till vaije pris.
Skuldländerna har således lånat 700
miljarder dollar när dollarn stod i ungefår
sex kronor och är nu skyldiga med ränta
800 miljarder dollar när dollarn står i
över nio kronor.
Då hjälper det föga att bankerna
sinker sin provision med 1/4 procent när
Ituiderna skall omförhandlas och skju- 115 allt längre in i en oviss framtid.
Man har också kunnat läsa i Financial
TIDles att: ”Dollarn också har stöttats av
den avsevärda minskningen av den interaationella bankutlåningen, vilket har lett
till en brist på dollar på valutamarknaden. De amerikanska bankernas utiandsutlåning har minskat från 45 miljarder
dollar 1982 till en nettoåterbetalning på
24 miljarder 1983.”
Tesen att den absurt höga dollarkursen sammanhänger med skuldkrisen
styrks av det faktum att dollarns nedoch uppgång de senaste åren i tiden sammanfaller med upp- och nedgången i utlåningen från bankerna till de länder som
nu kallas skuldländerna.
Det har säkert större betydelse för dollarkursen än att earter sägs ha varit besynnerlig och att Reagan är bra.
Tvångsförsäkringar
Elektrikerförbundet har sedan en tid tillbaka en kollektiv hemförsäkring som är
obligatorisk för medlemmarna. Försäkringsbolaget är det Rörelsen närstående
Folksam – något annat vore givetvis
otänkbart.
Den här kollektiva tvångsförsäkringen
bar likväl inte kunnat införas utan födslovåndor. Några medlemmar har t o m
dragit igång en rättslig process mot förbundet. Dessutom har regeringen funnit
sig föranlåten att tillsätta två statliga utredningar, som skall se över försäkringsverksamheten i stort. Man är numera
också skyldig att anmäla sådana här arrangemang till försäkringsinspektionen
63
innan avtal träffas.
Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att regeringen ändå gett klartecken för Målareförbundets kollektiva
hemförsäkring i Folksam. Det skedde
trots att de båda utredningarna ännu inte
är färdiga med sitt arbete, och trots att
näringsfrihetsombudsmannen, konsumentverket och försäkringsinspektionen
avstyrkt Målareförbundets tvångsförsäkring.
Det skall påpekas att regeringen sagt
nej till fler kollektiva hemförsäkringar innan försäkringsverksamhetskommitten
blivit klar med sin utredning, vilket väntas bli i vår. Menjust därför var det ännu
mera egendomligt att samtidigt godta
Målareförbundets hemförsäkring. Var
finns konsekvensen?
Kollektiva tvångsförsäkringar av det
slag som Elektrikerförbundet och
Målareförbundet nu genomdrivit måste
bestämt avvisas. De snedvrider konkurrensen mellan försäkringsbolagen
och riskerar att skapa en monopolliknande situation på försäkringsmarknaden. Därtill kommer givetvis att det inte
är självklart att just Folksams hemförsäkringar i längden skulle bli billigare
och bättre än andra försäkringsbolags
bara för att företaget står facket och Partiet nära.
En annan viktig invändning är att den
enskilde medlemmens integritet och valfrihet äventyras. Varför skall han inte
själv, utan inblandning av sin fackliga
organisation, få välja om han vill ha en
hemförsäkring, och i så fall vilket bolag
han önskar anlita? Betvivlar verkligen
förbundsledningarna att han är kapabel
att fatta sådana beslut utan beskäftiga
pekpinnar?
64
Beror inflationen på prisstegringarna?
l TCO-ekonomernas höstrapport står att
läsa att ”de kraftiga prisstegringarna på
dagligvaror är en viktig förklaring till
varför inflationen i Sverige är väsentligt
högre än i jämförbara länder.”
Ja, vore det inte för prisstegringarna
så vore inflationen inte så svår att tas
med.
(s) och barnfamiljerna
Socialminister Sten Andersson har skrivit ett brev ”Till Dig som har barn”. Det
är ingen hejd på hur bra allt nu skall bli
tack vare den socialdemokratiska regeringen. Barnfamiljerna skall få sin standard betydligt förbättrad under 1985. Då
”höjs barnbidragen mer än någonsin tidigare, lönerna ökar och marginalskatterna sänks” , skriver Sten Andersson.
Socialministern glömmer dock att berätta om skattehöjningarna. Slopandet
av förvärvsavdraget slukar en stor del av
barnbidragsökningen. Den höjda bensinskatten drabbar också i stor utsträckning barnfamiljerna.
Många familjer har valt att köpa villa
eller radhus för barnens skull. De ändrade reglerna för ränteavdrag och den
höjda fastighetsskatten drabbar dem som
Sten Andersson ömmar så starkt för i sitt
brev.
Nej (s) fortsätter sin gamla linje i fråga
om skatten. Barnfamiljerna – som så
många andra – har ·fastnat i fattigdomsfållan. Det hjälper inte hur mycket de
arbetar, de lyckas ändå inte höja sin inkomst efter skatt.
Att ge och ta
De ”lärarlösa lektionerna” i grundskolan skall försvinna enligt budgetpropositionen. Kommunerna skall få ökade resurser för att betala vikarier.
Samtidigt drar staten in samma belopp
genom att ändra rutinerna för utbetal·
ning till kommunerna av statsbidraget
för skolan. Hittills har kommunerna fått
hela anslaget på en gång. Nu portioneras
det ut och kommunerna går miste om
ränteintäkterna.
Till syvende och sist blir det alltså
kommunerna själva som får finansiera
borttagandet av de ” lärarlösa” lektionerna.
Framgång kräver misslyckande
Tidsandan talar för borgerlig valseger.
Risken förefaller emellertid finnas för att
det blir vad Engellau och Westholm har
kallat dekadens i ytterligare tre år.
Skälet härtill kan vara att inte tillräck·
ligt många av väljarna på valdagen 1985
kommer att vara övertygade om att soci·
aldemokraterna och Feldt verkligen har
försökt och verkligen har misslyckats
med sin modell.
Om vi tittar på Danmark och England
ser vi där att man i varierande men hög
grad har försökt och delvis lyckats att
lägga om kursen. Kanske orsaken till att
Thatcher och Schliiter har lyckats med
det – om de nu har det – mer står att
finna hos deras företrädare – Callaghan
och Jörgensen – än hos Thatcher och
Schliiter.
Den djupa men enkla tanken skulle
vara att en regering får ” mandate for
change” först när deras företrädares politik har blivit djupt misskrediterad i väl·
jamas ögon.
Med det synsättet var det inte konstigt
att perioden 1976-1982 blev som den
blev.
Ju större insikten bland väljarna blir
att socialdemokraterna – och också den
socialdemokratiska modellen har
misslyckats, desto större blir en sannolik
borgerlig regerings handlingsutrymme.
Den vetenskapliga kapitalismen
Frågan om man skall ha socialism eller
marknadsekonomi anses av många vara
en ideologisk fråga som beror på vilka
värderingar man har.
65
Är det verkligen så?
Är det inte snarare en rent empirisk
fråga. Det är bara att jämföra hur det ser
ut i de länder som har provat på den
socialistiska metoden med den verklighet som finns i de marknadsekonomiskt/
kapitalistiska länderna.
Vad skall man ha för underliga värderingar för att finna att det är bättre med
socialism?

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner