Print Friendly

Dagens frågor; Datapolitik förr och nu

Av Redaktionen | 31 december 1982


1982


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Dagens frågor
Datapolitik förr och nu
Olofjohansson – löneminister, centerpartist och tillika ansvarig för datafrågor i
mittenregeringen – har framfört ett snillrikt förslag: beskatta datorerna.
Med sann känsla för att skatt är något
obehagligt hoppas han uppnå något vä-
sentligt, nämligen att göra datorer mindre
attraktiva. Belastas datorer med skatt blir
Normalisering i Polen?
Undantagstillståndet i Polen utlystes
13 december. Även om general Jaruze
låtit meddela att han eftersträvar en å
gång till en ”normal” regering, vilket
nebär en regering av i Moskva godkä
kommunister, är det lättare att infora
militärregim i ett land än att avskaffa
Tills vidare kommer den alltså att b
de dyrare, efterfrågan på dem sjunker och Några förhoppningar om att fac
utslagningen av manuella jobb minskar, eningsrörelsen skall få återkomma i s
så måste löneministern resonera. ma form som då Solidaritet undertryc
Om Olof Johansson är historiskt är det inte heller värt att hysa.
bevandrad eller inte är mer än vad SvT
vet, men faktiskt hade han en föregångare
på 11 00-talet. År 1190 beslöt Påven Celestine III att väderkvarnar skulle betala tionde. Väderkvarnarna hade nämligen på
ett häpnadsväckande sätt spritt sig över
landsbygden och övertagit grovjobb från
bondebefolkningen. Det är möjligt att
tiondet på väderkvarnar något förstärkte
kyrkans inkomster, men säkert är, att det
inte hindrade väderkvarnarnas utbredning. Även i dag är vindkraften aktuell
inte minst i den alternativa energipolitik
som OlofJohansson förespråkar.
Har löneministern funderat på hur
många jobb som kommer att slås ut i
svenskt näringsliv och svensk offentlig förvaltning om vi inte hänger med våra konkurrentländer när det gäller att dra fördel
av den tekniska utvecklingen? Kanske
skulle även löneministerns eget jobb bli
lättare om Sverige i stället för att sacka
efter även på detta område gick i täten när
det gäller att utnyt~a och tillvarata den
nya datatekniken?
är det förra året talades om smje
koncentrationer längs de polska grä
na, nämndes det knappast att ryska t
per redan fanns i Polen, liksom de fo
rande finns i en storlek av några
sioner. Genom Polen går också trans
lederna till trupperna i DDR. Militä
Polen övertog till synes kuppartat ma
och började med att avskära alla int
förbindelser. Därmed drabbades Soli
tet hårt, men de ryska förbanden fick
turligtvis inte bli lidande. Detta inn
då, att ryssarna varit med i planlägg
en, vilken måste ha varit synnerligen
grann. Detta innebär nu, att rys
måste godkänna varje form av åter
till normal ordning.
En sådan borde vara ett sovjetryskt
kemål, av propagandaskäl och av ck
miska skäl. Just nu tvingas öststaterna
hålla Polen under armarna. Det kan
vara något nöje för dem att med sin
manenta knapphet på västvaluta
ränta på polska lån, men så lär ha
President Reagans ekonomiska sankt”
rl
Sovjetunionen kan väl bäras av
a, men de är irriterande. Med en
lisering i Polen kommer de att uppllfOD framföra sitt ogillande!
Hjälp har Polen fått och kan fortsätta få,
.a ilandets eget intresse ligger naturligtatt normalt arbete kommer igång och
~älvförsörjningen tryggas. Ingen skall
118 att detta kan ske under tvång i en
pllisstat. Rimliga eftergifter måste göras
pialla håll. Detta gäller också Sovjetunionm. Avgörandet ligger i Moskva.
SCrilverk 82
Socialdemokraterna har presenterat sitt
budgetalternativ. Detta bärs npp av en ny
typ av offentliga åtgärder. S k offensiva åtgirder skall föra landet ur krisen. Visserli- 63
gen ger dessa åtgärder ny näring åt budgetunderskottet, men det är inte samma
slags budgetunderskott som tidigare. Det
är budgetunderskott som bygger upp landet. Det sägs inte att den socialdemokratiska politik, som tidigare förts, medfört åtgärder som varit destruktiva. Inte annat
än motsatsvis.
Vi skall nu alltså bygga kolvärmeverk,
alternativa energikällor, vägar, broar och
allt vad som kan anses vara uppbyggligt.
Det kommer förmodligen inte att dröja
länge förrän socialdemokraterna inser, att
denna typ av infrastrukturella investeringar endast är indirekt produktiva. Än mer
främjande får bytesbalans med mera vore
naturligtvis en rejäl framtidssatsning inom
industrin. En satsning som fick avgörande
betydelse får en hel region och får en tung
näringsgrens hela framtid. Hur vore det
med ett stort nytt stålverk i orrland.
Markreservationerna liksom markberedningsarbetena lär redan vara gjorda i
Luleå.
I portgången
Antagningssystemet till högskolorna har
nu i det närmaste låst sig. När man gav
tillträde till högre studier får andra kategorier än ”studenter”, kunde man tydligen inte föreställa sig vad detta skulle få
får resultat, och hur snabbt rent katastrofala fårhållanden skulle inträda.
Syftet med reformen var vällovligt.
Kunskapstörstande vuxna med lång erfarenhet av yrkesarbete skulle kunna fårverkliga sina gamla drömmar om högre
64
teoretisk utbildning fastän dc ej haft tillfälle att ta studenten. Men i dag vet vi hur
svårt det i gengäld har blivit för dem som
just gått ut gymnasiet. Dc största rubrikerna brukar dc blivande läkarna la. Långt
ifrån alla som har maximalt 5,0 i medelpoäng och som söker på avgångsbetyget
från gymnasiet kommer in trots att riksdagen i höstas ökade chanserna genom att
reservera 30% av platserna för dem i stället för tidigare 20%.
Men det är inte bara de blivande läkarna som har svårt att la börja studera. Till
många andra utbildningar krävs det också
5,0 poäng eller något litet därunder. För
att bli sjukgymnast krävs t ex lika höga
poäng som för att bli läkare. Och ju längre
tid reformen gällt, ju längre blir köerna
också av dem som inte kom in på enbart
betyget från gymnasiet utan därför söker
inom kvoten för betyg + arbetslivspoäng.
Om man blir en bättre sjukgymnast genom att ha l l/2 års yrkeslivserfarenhet
kan ju diskuteras. Särskilt som den enda
relevanta yrkeserfarenheten borde finnas
inom sjukvården och svårigheterna att finna ett praktikantarbete inom den sektorn
är ytterst stora, då där för närvarande
råder anställningsstopp. Till och med färdiga sj ukskötcrskor och undersköterskor
har svårt att la någon anställning. Hur
svårt skall det då inte vant för en flicka
eller pojke som just slutat skolan och inte
är utbildad?
Tidigare kunde blivande sjukgymnaster
la praktik inom yrket genom att assistera
de ordinarie sjukgymnasterna och gå som
s k gångbiträdc. I Stockholm finns ingen
möjlighet till detta längre, då de som d<
dan arbetar inom sjukvården och behö a
omplaceras har förtur till dessa ~änster
Vad gör då en flicka eller poj kc med t
4,5 i medelpoäng i avgångsbetyget K
som önskar komma in på en utbildnin~ U
vilken det krävs högre poäng? Jo, hon m
han lar försöka finna något arbete. på
tråkiga är bara att för dc flesta ar br
fordras det flera års branschvana.
skaffar man sig den, när man aldrig na
börja någonstans? de
Fem år framåt ungefår hägrar i alla set
en ljusning. Då lar man söka i en ny k tie
grupp, nämligen den som gäller sök
över 25 år med minst fem års yrkcsli~
farcnhct. Har en flicka inte lyckats få
got arbete, kan hon ju skaffa sig barn
vård av eget barn räknas också som
Och en pojke kan ju göra militär0ä
lar han extra poäng. Läget är som
förstår inte alldeles hopplöst för dc
Risken är bara, att vi på litet längre
kommer att utbilda de flesta till helt
yrkc:n än de själva önskar. Kommer
inte in på den utbildning man sökt,
man ju söka till det man väljer i
eller tredje hand. Visserligen slår m
ut dem som velat komma in där, m
kan ju söka något annat osv.
Många av dem som kommit in
utbildning hoppar av en bit in på t
nen. Kanske någon form av rullan
tagning måste införas för att fylla på
serna? Ett annat alternativ är att höj
kunskapskraven så att dc studerande
följa undervisningen bättre. Det är k
at- 5r·
an
ke
allmänna motionstiden har
krav rests från Centerpartiet
upparbetning av svenskt kärnakall forbjudas.
går osökt tillbaka till den galbetning. Beroende på insatser
Tham och Anders Wijkman fördetta. Likväl gavs Villkorslagen
utformning att svensk kraftintill mycket stora kostnader – och
– tvingades in i ett förtida
med slutförvaringen av kärnbränsbl a lett till en mycket stark bindjust upparbetning.
fem år sedan tvingade Centerpartiet
kraftindustri på upparbetningsI dag frireslår Centerpartiet att
fOrbjuds.
sägs att kunskap ger makt. Men hur
denna okunskap få sådan makt.
hur länge skall vi stanna i det död
grepp som denna okunskap fortfahåller oss i.
65
TCO-demokrati
TCO-Nytt, TCOs interna informationsbulletin till fårtroendevalda och funktionä-
rer behandlar i sitt fårsta nummer får året
fårslaget om fackfcireningsfonder. Man
konstaterar att det finns TCO-medlemmar som vänder sig mot TCOs sätt att
behandla denna fråga. Ja, dessa medlemmar sägs t o m gå så långt att de ” använt
sig av sina medlemskap i TCO-förbund
får att angripa TCOs handläggning av kapitalbildningsfrågorna”.
Hur långt får egentligen en TCO-medlem gå? Det måste finnas gränser. Vid det
här laget borde var och en inom organisationen veta sin plats. I TCO-utredningen
TCO och samhället klarlades detta med
all önskvärd tydlighet. Det är ledningens
och funktionärernas uppgift att stå får
åsikterna. I utredningen försvarades denna inställning på följande sätt: ” Medlemmarna har valt sina fackliga fåreträdare
får att på bästa sätt kunna hålla sig informerade om bl a aktuella samhällsfrågor av
betydelse får löntagarna och får att få behovet av sakkunskap tillgodosett. De
åsikter som den fackliga ledningen därvid
omfattar är den skyldig att redovisa får
medlemmarna.”
Någon skyldighet att respektera medlemmarnas åsikter och rätten att framfåra
dem synes däremot ej vara för handen.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner