Print Friendly

Dagens frågor; Civilkurage

Av Redaktionen | 31 december 1981


1981


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

———————-……………
Dagens frågor
Civilkurage
Under denna rubrik påtalade Anders
Björck for 6-7 år sedan den ängslan, som
många borgerliga element – både bland
de statsanställda och i näringslivet – visade, när det gällde att uttrycka sin politiska
uppfattning, ännu mer fö när fråga blev
om att kritisera socialdemokratiska projekt och allehanda vänstcrpåfund. Denna
räddhåga hos borgerligt folk var, om också
i princip klandervärd, dock begriplig under den långa socialdemokratiska regeringstiden. Man var faktiskt for många
önskvärda åtgärder, många nödvändiga
reformer beroende av olika socialistiska instanser; ibland hängde också, for tjänstcmännens del och särskilt under den sista
Palme-tiden, vederbörandes befordran på
att han visat sig välsinnad och i varje fall
inte avslöjat en klart oppositionell inställnmg.
Denna ängsliga forsiktighet må som
sagt ha varit forstådig under slutet av den
44-åriga socialistperioden – men det sorgliga är, att motviljan mot offentliga borgerliga ställningstaganden fortsatt även efter 1976. Delvis hänger detta naturligtvis
samman med svårigheterna for i synnerhet
äldre människor att skaka av sig lång vana
vid rådande vänstcrideer, men det beror
också på andra omständigheter, bl a en
viss obenägenhet att offra tid på medborgerliga insatser – som kan distrahera från
det egna jobbet eller den egna firman –
vidare på den vänsterdominans, som under efterkrigstiden kommit till stånd både
inom en del arbetsområden, ej minst kommunal tjänst, samt i många sorters massmedia.
Vad skall man nu göra åt det här? Det
väsentliga är naturligtvis att formå dc borgerligt sinnade att inse, att det är en medborgarplikt inte bara att rösta vart tredje
år utan också att dessemellan vid behm·
hävda sina borgerliga meningar. Det kan
ske ej blott vid kaffebordet och under kollegprat i arbetspauser utan även offentligt
– i diskussioner inom fåretagsdemokratins ram, vid opinionsmöten och i tidningsinsändare samt, ej minst, genom ett
aktivt medlemskap i sitt parti. För en del
äldre är det kanske svårt att vänja sig vid
dessa aktiviteter, men dc yngre bör rimligen kunna tillägna sig en sådan livsstil.
Här inger inte minst den goda rekryteringen till moderatforcningarna på studentplanet fOrhoppningar: har man vant sig att
vid sin skola eller vid sitt universitet visa
klar fårg, (och moderaterna är i allmänhet
de största bland studcntforcningarna!),
bör det inte vara svårt att fortsätta och
göra detsamma också efter övergången till
arbetslivet.
Mer vanskligt är det att häva vänsterdominansen inom massmedia. Dc som söker
sig till journalisthögskolorna eller överhuvud väljer massmedia som sitt arbetsområde tycks i stor utsträckning vara utpräglat vänstcrfolk. Procenten rena kommunister vid en deljournalistiska utbildningsanstalter är forskräckande hög, ,·änstcrinslaget på flera – formellt sett – borgerliga
tidningar är som bekant icke ringa. Här
får man hoppas, att även borgerliga ungdomar och andra intellektuella skall dras
till de – ofta både intressanta och välbetalda – arbetsplatser som det är fråga om.
Det är hög tid för alla sorters inflytelscrika borgerliga att söka motarbeta vänstertrycket från massmedia, det vänstertryck, som trots Afghanistan och trots Polen yttrar sig i en ogenerad antiamerikansk
nyhetsförmedling t ex om president Reagan och i kommentarerna till dennes politik.
Föräldrautbildning
Barnomsorgsgruppens slutbetänkande om
fåräldrautbildning under barnens förskoloch skolålder ”Barn och vuxna” är nu ute
på remiss. Kommitten som tillsattes 1973
av dåvarande socialministern har tidigare
avlämnat två betänkanden bl a om den
övergripande målsättningen för en allmän
fåräldrautbildning.
Målet för föräldrautbildningen skall enligt utredningen vara att alla vuxna tar
ansvar för att ge alla barn en god uppväxtmiljö, att alla får stöd i sitt föräldraskap
och inflytande över sin och barnens situation samt att alla barn och ungdomar förbereds för vuxenroll och föräldraskap.
Allt tal om ökat ansvar för den enskilde
har på intet sätt påverkat utredarna. Dc
traskar vidare i gamla socialdemokratiska
fotspår mot en samhällsstyrd attitydpåverkan. Föräldrarnas ansvar för fostran och
normbildning försvagas till förmån för
fackliga och politiska organisationer, studieförbund och professionella barnavårdare.
241
Utredningen kräver rätt till betald ledighet fyra dagar per år och barn upp till
16 års ålder. Ersättning skall utgå från
föräldraförsäkringen för att delta i arbetet
i den kommunala barnomsorgen eller i
skolan. studieförbunden skall få kampanjoch stimulansbidrag. För att få en ökad
debatt kring familjens förhållanden skall
de få 10 miljoner kronor i bidrag. Kommunerna skall få ett statsbidrag på 25 kronor
per barn upp till 16 år att fördelas till
föreningslivet för verksamhet i vilken barn
och föräldrar deltar. Härtill kommer alla
kostnader för vidareutbildning av personal
i skolor och inom barnomsorgen för att
den skalllära sig föräldrasamvcrkan.
I betänkandet står det till och med att
det är angeläget att man finner former för
ersättning till föräldrar för barnvaktsutgifter i samband med föräldraträfTar i förskolan på kvällstid en gång per månad.
Utredningens förslag andas glad visshet
om att allt blir bättre bara man får större
anslag. De olika alternativ som utredningen föreslår avslutas visserligen med att regeringen givit alla utredningar tilläggsdirektiv i mars 1980 att inga kostnadskrä-
vande reformförslag får framläggas. Barnomsorgsgruppen förordar därför ett alternativ som ryms inom nuvarande bestämmelser om den särskilda föräldrapenningen och som innebär att 60 dagars ledighet
med full ersättning destineras till deltagande i barnomsorg och skola. Man understryker dock att att det är nödvändigt
att föräldraförsäkringen utvidgas så snart
de ekonomiska förutsättningarna gör det
möjligt.
242
Tanken att föräldrar skall gå m i vardagsarbetet i fårskolan och skolan är god.
Frågan är emellertid om det inte är hög tid
att kräva något av föräldrarna i stället fcir
att alltid ställa krav på ökade bidrag och
ersättningar.
Tjällossning
En dag i maj kom våren. Björkarna hade
väntat sedan i april på att få spricka ut: nu
blev de ljust gröna med en gång. Viporna
hade kommit och hur de överlevde snön
den l maj får Naturväktarna förklara.
Dessa konstaterade att göken var sen. Naturligt, förefaller det, eftersom ännu inga
bon fanns fardiga att lägga ägg i. Den kom
alltså med majdagen och våren. Minsta
kräk i kärr och syra, fcir att citera Bellman,
livades till ny yra.
Naturens värma väckte och livade också
våra vägar. 16 000 km väg bröt ut i tjälskador. Härom är intet annat att säga än att
vi bör vara tacksamma fcir varje vårtecken.
Är det fcir övrigt någon som tror att vi fått
betala mindre i skatt om vårkänslorna i
vägarna uteblivit? Skattctryckct är konstant och låter sig inte ens påverkas ay
politiska löften i vårens tid, livligt fårklaradc och lika livligt bortförklarade.
Ty även politiker yrade. Kjell-Olof
Feldt skrattade högt efter den underbara
natten med Rolf Wirtcn. Ola Ullsten, mer
behärskad, meddelade att han väl gladdes
åt nattens fröjder men att detta inte anatomiskt märktes på honom. Härmed ville
han ha sagt att inte ens ett småleende fick
röja hans tillfredsställelse, då han på nytt
skulle odla sitt kompanjonskap med den
från sin glada resa till Kina återbördade
statsministern. Ola Ullsten borde studera
FalstafT Fakir och Mönsterfarmaren. Denne brukade i maj – eller var det kanske
forst i juni? – då rågen blommade skära
och binda buketter att sälja på torget, medan halmen lämnades till Adrians moder,
som därav band de nättaste halmhattar.
Enda resultatet av odlarens mödor!
Men sådana politiska vårtecken återkommer fårhoppningsvis inte varje år. Det
gör däremot ett annat, som är oföränderligt, nämligen Svenska Turistfåreningens
årsskrift. Utan att ens öppna denna bok
vet läsaren, att inom pärmarna finns ett
helt landskap: geologi från urtiden, geografi, historia, kulturhistoria, industri.
hantverk, besöksvärda platser, turistik,
allt fårhöjt av sällsynt vackra bilder. I år
gäller det Dalsland. Håverud, det mesta
som de flesta vet om Dalsland, återfinns
alltså i flera varianter. Årets praktbild kan
beundras på sid 178. En del bilder saknar
underskrifter och andra underskrifter får
den vetgirige gissa sig till var de hör hemma, vilket är originellt men kanske avsett
att motverka det lätt stereotypa, som kan
vidlåda en landskapsserie.
Utomordentlig lokalkännedom och kunskap utvecklas i en bok som denna. Ett
önskemål ger sig självt: utöver författarnas
namn en kortfattad presentation av dem.
Ett annat, också riktat till redaktören:
skulle inte fårfattamas lärdomsiver ibland
kunna dämpas något? Av dem har en benägenhet att med namnet Brättne vilja beteckna den ort, som numera heter Vänersborg. En gång Brättne hade kanske varit
nog. Hannibalsfejden 1665 har inte en
promille av bokens läsare hört talas om
förr och inte om Krabbefejden heller. Några närmare bestämningar borde göras.
Detta gäller också orter. Var finns Byälven? Den svårlästa karta, som förekommer
i boken i två versioner, tycks vara obekant
med namnet (KAK:s stora atlas saknar
243
det också i registret), men Byälven har
tydligen spelat en roll för Åmål, vars namn
– det betyder Ödeskog eller något sådant
– ger osökt anledning att föreslå en artikel
om nästa landskaps ortnamn.
Årsskriften är bra och, som antytts, ett
av de stabila och pålitliga vårtecknen i
denna egendomligt ostabila maj månad
1981.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner