Print Friendly

Dagens frågor

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

o
DAGENS FRAGOR
DET VAR NOG INTE SÅ DET
VAR TÄNKT
Den ena ryggpatienten far massiv rehabilitering med gymnastik och bassäng, trä-
ning på längden och tvären och expertis
av alla de slag. Den andra far ingenting,
vila bara, får han är kontrollgrupp.
Då fårväntar man sig gärna att alla
resurserna och insatserna på den ena
ryggen ska märkas ett par år senare, så
man klart kan säga att rehabilitering är a
och o. Men så var inte fallet i en yrkesmedicinsk studie i Linköping häromåret.
Det var ingen skillnad. Tillståndet får de
femtio behandlade gick inte att skilja från
de femtio obehandlade efter ett par år.
och år in. Jag låtsas att jag är intresserad av
jobb och du låtsas att du tror på mig. När
a-kasseperioden är ute går jag en AMSkurs får folkdansinriktade hortonomer
och så börjar vi om igen.
Frågan är om arbetslösheten skulle
vara fullt lika bestående över hela linjen
om alternativet till arbete vore mindre
socialt acceptabelt? Skulle lika många fårlika sig med sin arbetslöshet om a-kassan
upphörde definitivt dag X och alternativet till jobb vore socialbidrag?
Det kallas får implementeringsforskning, forskning om huruvida det blev
som det var tänkt. Vi skulle nog ha mera l
av det. – – – – – – – – – – – – – – –
Massiva AMS-insatser ger inte heller ORDNING PÅ RÄKNINGARNA
något klart positivt resultat, enligt den l—————-
studie av arbetslösa som Susanne AckurnAgell presenterade i Swedish Economic
Policy Review nyligen. Om hundratals
miljarder pytsas i sjön på yrkesmässig
~ehabilitering’som inte leder någon vart, l
agnar VI oss at ett g~gannskt självbedrä-
geri.
1Frågan är vilket som är värst: slöseriet
eller den moraliska uppluckringen?
AMS-kurserna erbjuder slöjan bakom
vilken ett ömsesidigt spel kan pågå år ut
Mona Sahlin hade till kvi1mokonferensen
i Peking med sig en massa protestlistor
mot kvinnoförtrycket mm. De blev
aldrig överlämnade till den kinesiska
regeringen. Däremot kritiserade hon
Hillary Clinton får hennes kritik mot de
kinesiska värdarna: – Det vore bättre
om Hillary Clinton hjälpte till med att se
till att USA betalar alla sina skulder till
FN, sade hon. Jojo, det giller att ha ordning på sina räkningar.
296 SVENSK TIDSKRIFT
KORTLIVAT
Dagens Politik är en tidning for politiskt
sakkunniga i regeringskansliet om man
ska tro tidningens egna helsidesannonser. 1
Ja möjligen också några landshövdningar l
och statsråd men inte mycket mer.
Med tanke på att dessa sanunanlagt
högst är några hundra personer forefaller l
det vara ett minst sagt bräckligt underlag
for en ny tidning.
Men det kanske ordnar sig med prenumeranter eftersom tidningen också – l
enligt egen utsago- ska bli ”ett omistligt, djuplodande komplement” till andra
media. Vem kan då motstå detta organ?
Hur det ska gå till är dock höljt i
dunk~. I annonserna säger man sig ha
rekryterat Stockholms ledande politiska
KORTTÄNKT
Det moderata borgarrådet Carl
Cederschiöld från Stockholm fann sig
foranlåten att under partistämman utropa
att ”vi måste lära oss i det här partiet att
tala väl om den offentliga sektorn”.
Briljant. Låt oss nu också bölja hylla
skattetrycket, bejubla byråkratin och välsigna välfärdsstaten. Vägen till framgång
konm1er att ligga vidöppen. Äntligen kan
moderaterna bli det stora folkliga parti
man länge drömt om. Och strängt taget
är det väl bara naturligt att man då också
tycker som andra stora folkliga partier
som innehaft regeringsmakten? Det blir
ju så mycket enklare då.
journalister. Det forefaller litet märkligt KORTsLUTNING
eftersom flertalet av dessa uppenbarligen
fortfarande är verksamma på andra håll.
Och listan över rekryteringar är inte
heller särdeles imponerande.
Men om man för ett ögonblick bortser
från den pretentiösa annonseringen, kan
man ställa sig frågan vilka möjligheter en
ny sådan tidning egentligen har.
Och det är påtagligt svårt att se att det
skulle finnas någon framtid i den nisch
som Dagens Politik säger sig vilja inrikta
sig på. Det är en mycket liten värld det
handlar om som skulle kunna tänkas vara
intresserad av politik på det djup Dagens
Politiks redaktion säger sig vilja täcka.
Därfor är det inte heller något skämt
när vi talar om en potentiellläsekrets som
kan räknas i hundratal eller möjligen
enstaka tusental.
Energikommissionen sitter just nu och
grunnar på sitt betänkande och på kärnkraftens framtid. Det är ingen lätt uppgift. I varje fall inte for socialdemokraterna.
Lätt vore det fOrstås att folja folkomröstningens resultat och driva de tolv
reaktorerna så länge det är tekniskt och
ekonomiskt forsvarbart med hänsyn
tagen till säkerhet och samhällsekonomi.
För detta kan regeringen också enkelt u
majoritet i riksdagen tillsammans med
moderaterna.
Men så är det ju detta med år 2010.
Ett riksdagsbeslut som mången socialdemokrat idag helst skulle vilja se ogjort,
men som inte kan kringgås.
I vaije fall inte helt.
SVENSK TIDSKRIFT 297
Oroväckande nog tycks det därför nu l
som om det finns seriösa planer på en
avveckling av halva antalet, dvs sex reaktorer, till 2010. Vänstern förefaller med
på vagnen och kanske också folkpartiet,
där ju Maria Leissner har en välkänt
avvecklingsvänlig linje.
Det är naturligtvis helt orimligt att
riksdagsbeslut från 1980 nu rillåts äventyra landets ekonomiska framtid. Men
även om det är illa nog så är det riktigt
bisarra det faktum att ett antal politiker
tror sig kunna planera för Sverige energibehov decennier fram i tiden. Och vi har
inte hört särskilt tydliga invändningar i
just detta avseende från moderaterna.
Vem var det nu som sa att planhushållningen kastats på historiens skräphög?
l SAMMA BÅT
Det handlade ovanligt mycket om välfårdspolitiken när moderaterna samlades
till extrastämma i Stockholm. De traditionella kraven och vanliga debatterna
om ”generellt” och ”individuellt” blandades med friskt nytänkande från framför
allt två inbjudna tänkare utanför partiet.
Ekonomhistorikern Mauricio Rojas och
nationalekonomen Ann-Marie På.lsson
bidrog med varsin intressant uppsats och
debattinledning på stämman. Greppet var
bra, inte minst som behovet att frigöra sig
från den enklaste retoriken, omotiverad
stolthet och oanvändbar historisk skamsenhet är så stor inom socialpolitiken.
Den lite självgoda attityden frodas
annars paradoxalt mycket när det gäller
just svåra frågor. Behovet att tala om att
”vi i vårt parti har rätt, vi har alltid haft
rätt och vi kommer alltid ha rätt” verkar
i alla partier växa med verklighetens
komplexitet. Eller annorlunda uttryckt:
ju mindre självkänsla en fråga skapar i ett
parti, desto större blir den ytliga tvärsä-
kerheten. Just välfårdspolitikens de factoförändringar drabbar nu både moderater
och socialdemokrater hårt.
För moderaternas del är det viktigt att
inse att svensk socialpolitik inte är en
socialdemokratisk konspiration. Allt som
nu på goda grunder ifrågasätts var inte
feltänkt då, när det en gång begav sig.
Och moderaterna varken kan eller ska
berömma sig för att ha varit emot infö-
randet av många välfårdssystem som nu
knakar i fogarna.
Välfärdspolitiken i Sverige är istället
– och naturligtvis – ett barn av sin tid.
Den måste nu helt enkelt moderniseras.
Socialpolitiken utvecklades i samma anda
som våra stora organisationer på arbetsmarknaden. Den är samtidig med framväxten av många av våra riktigt stora
företag. Den är präglad av samma tänkande som bar fram stora partier, stora
system och stora utopier. Egentligen är
det inget konstigt med detta.
Men det var naturligtvis en sak att
bygga välfärdspolitik i en tid när människor verkligen var relativt lika varandra.
När de flesta var lågt utbildade och information var en bristvara. När auktoritetstron i samhället var stor och platsen i hierarkierna given. När många jobbade och
relativt ra var arbetslösa eller lediga av
andra skäl. När Sverige hade ra invandrare och inga flyktingar. När praktiskt
taget alla bodde i små orter med stark
298 SVENSK TIDSKRIFT
social kontroll och den gantia moralens
bud – gör din plikt, kräv din rätt – var
levande och närvarande.
Så är det inte längre. Och därfor blir
det en helt annan sak att bygga hållbara
välfardssystem i en tid som istället präglas
av självständiga, välutbildade och extremt
välinforn1erade människor som känner
sina rättigheter och är bra på att ta for sig
av de formåner som finns. I en tid där
många är arbetslösa och allt farre yngre
ska forsötja allt fler ganlia, då Sverige har
tusentals och åter tusentals flyktingar som
inte ens far job~a och då allt fler lever i
storstadens relativa anonymitet utan tydliga sociala kontrollsystem. Det säger sig
egentligen självt: Vi har en ny verklighet
som vi kan gilla eller ogilla. Uppgiften att
skapa en ny socialpolitik blir då ofrånkomlig.
För de generationer som fick livet
påtagligt tryggare i seklets bötjan hade
generösa, hundraprocentiga bidrag och
subventioner inte bara varit otänkbara.
De h;tde dessutom varit ofarliga. För i
deras världsbild ingick inte möjligheten
att ra ett problem ”klassat som arbetsskada” (trots att oändligt fler verkligen
skadades). Svikande fader fanns då som
nu, men inte möjligheten att smita och
skicka fakturan vidare i forn1 av bidragsforskott. Och detta var innan TV:s
Anslagstavlan hade uppmanat oss alla:
Sök bostadsbidrag nu!
Denna gantia tid var brutal, 1 många
stycken orättvis och begränsande och
inget som någon har anledning att önska
sig tillbaka. Att människors värderingar
successivt forändras är dessutom ibland
problematiskt, ofta något gott men nästan
alltid ofrånkonliigt. De politiska systemen
måste anpassas till rådande foreställningar
och moralforeställningar, inte låtsas som
att allt är kvar vid det ganlia.
Detta är ett memento även for den
sanliade borgerligheten. Moderater bör
inse och betänka att den nya tidens
ganska bekväma syn på sociala rättigheter
och ibland undvikande syn på skyldigheter går långt in i sanlilällskretsar som
med självklarhet ses som borgerliga.
Också medelklassens barn söker idag
socialbidrag när pengar och studiestöd
tryter. Också medelklassens foräldrar
maximerar sina inkomster från foräldraforsäkringen. ”Försötjningsöppningar” är
ett begrepp som allt oftare används. Och
det är träffande. Egna arbetsinkomster är
en forsörjningsöppning, men i den
alltmer omoderna välfardsstaten finns det
en uppsjö av andra. Utbudet av forsötjningsöppningar skapar sin egen efterfrågan, det vet vi alla. Och det gäller
nästan alla.
Det är bra att fusk och olagligheter nu
allt oftare undersöks och beivras. Men i
grund och botten är det bruket – inte
missbruket – av våra sociala formåner
och rättigheter som är Sveriges stora problem.
Carl Bildt pekade i sitt avslutningstal
till moderatstämman på behovet att santia
forändringskrafter i sanlilället som helhet.
Han varnade for en syn där politiken så
till den milda grad står i centrum att man
glömmer bort det fundamental att politikens uppgift snarare är att anpassa strukturerna till verkligheten, än att tro sig
kunna anpassa verkligheten till politiken.
Sådana forändringskrafter finns spridda i
SVENSK TIDSKR.IFT 299
~.-,._, ___
samhället, också inom socialdemokratin.
Den socialdemokratiske riksdagsmannen Widar Anderssons har sin alldeles egna, personliga politiska paroll i
detta förändringsarbete. Den duger mer
än väl också för självkritiska moderater.
Han säger: Bilda dig! Bry dig! Och betala
för dig!
Han menar att socialdemokraterna står
inför en svår, men alldeles nödvändig
process att överge en välEirdsmodell för
en ganu11al tid.
Vi menar att moderaterna och borgerligheten står inför en lika svår och lika
nödvändig process att söka en väWirdmodell för en ny tid.
RETURPAPPER FRÅN
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Försvarsdepartementet har utgivit en
sjuttiosidig skrift, 1 år med Tage C
Peterson, innehållande sex av försvarsministerns tal. ”Skriften kan erhållas kostnadsfritt från Försvarsdepartementet” står
det på baksidan. Omslaget är tillverkat av
ett material som ser ut som ofullständigt
nedmalt returpapper; det är utmärkt, från
tre synpunkter
· Eftersom skriften inte kan vara tillverkad kostnadsfritt utan bekostas av oss
skattebetalare är det bra att den görs så
billigt som möjligt.
· Det är kongenialt med innehållet,
gammal skåpmat.
· Det ger en fingervisning om lämplig
användning av materialet. Fast var det
inte litet onödigt att dra in ett tryckeri i
processen?
300 SVENSK TIDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner