Print Friendly

Dagens frågor

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

o
DAGENS FRAGOR
VARFÖR GJORDE$ DET INTE TIDIGARE?
Trots alla frågetecken och osäkerheter är
fredsavtalet i Dayton, Ohio givetvis oerhört glädjande. Det finns också ett rejält
utropstecken: det amerikanska engagemanget. USA insåg till sist att Europa än
en gång misslyckats med att sköta sina
egna angelägenheter. Amerikanarna har
all anledning att se till att brott mot
avtalet beivras. Medlen finns, en NATOstyrka inställd på att göra det som sunda
förnuftet säger är kvintessensen med en
fredsbevarande styrka: att vid behov
handgripligen bestraffa fredsbrott.
Att avtalet delvis belönar aggression
Men den avgörande faktorn var som
sagt, med all respekt för skicklig diplomati, NATO:s bombkampanj som hejdade den bosnienserbiska terrorn mot
civila och fick serberna till förhandlingsbordet. De som motsatte sig detta i det
längsta har nu anledning att känna stor
skam.
Kan man nu kanske slippa pacifistiska
uttalanden om att man inte kan bomba
fram fred etc? Det är just vad man kan,
nämligen. Faktiskt det enda moraliskt
försvarliga syftet med bombning, om
man tänker efter.
och etnisk rensning är ett pris Europa far UPPSKJUTEN REVOLUTION
betala för sin senfardighet att möta
aggressionen. De framtida konsekvenserna av detta kan vi bara ana. Men ett än
värre pris är de människoliv som spillts i
onödan, under den tid världssamfundets
hot var tomma. Ingen tanke inför
NATO:s avgörande kraftinsats är bittrare
än denna: Varför gjordes det inte tidigare?
Då hade kanske inte heller kroater och
bosnier behövt genomföra stora motoffensiver i slutskedet för att befria territorier som serber ostraffat ockuperat.
Just dessa operationer, som fördömdes
från många håll, torde ha starkt bidragit
till att fredsprocessen kunde genomföras.
Friskolornas öde tycks nu vara osäkert.
Men debatten om skolpeng borde inte
bara handla om friskolorna utan också
om dem som är de stora förlorarna om
skolpengen avskaffas, nämligen de kommunala skolorna. Eller snarare deras
elever. skolpengens viktigaste funktion
var att främja skolans kvalitet genom att
utsätta den för konkurrens. Även om
många skolor är bra – särskilt i välsituerade områden – och de flesta lärare
skickliga och hängivna finns det också
motsatsen: usla skolor med nedgångna
lokaler, svaga rektorer, okunniga, pedagogiskt inkapabla och ointresserade
SVENSK TIDSKR!Ff 369
lärare. Dessa skolor kan med hjälp av
skolpengen konkurreras ur marknaden.
Trist for deras personal forstås, men skolbarn skall lära for livet och inte for att
forsörja skolans lärare.
Och for att vända problemet till dess
positiva sida: Konkurrens skulle främja
utnytDande av all spännande ny teknik
som skulle kunna revolutionera undervisningen. Tyvärr kommer den revolutionen nu att forsenas. Den gamla
Tandberg-bandspelaren far väl göra Dänst
ett tag till.
PROGRAMMET STORFORUM
Ett fyra och en halv timme långt seminarium om demokrati, i kanal 1 på TV,
med några av de mest spännande tänkarna i världen varvat med svensk sakkunskap av olika slag- vad är det om inte
omsorg om de fattiga, ja rena lyxen i den
vanliga televiserade intellektuella svälten!
Vi hade en gång en folkbildningstradition i Sverige, men numera, tycks det,
står viktväktarna for upplysningen och
demokrati verkar i mångas uppfattning
betyda ge mig det jag vill ha.
Seminariet handlade inte om att lära ut
allt som fanns att veta om demokrati,
utan det var mera ett metodiskt och
utforskande samtal med insiktsfulla utfrå-
gare som Göran Rosenberg och Mats
Hallgren. Det kom lika mycket att bli en
skolning i charmen med kunskapsbildning, och forsåg liksom på lek tittarna
med grundläggande begrepp, ideer och
analysverktyg. Och kanske for forsta
gången i televisionens historia, i Sverige i
alla fall, fick vi ett hum om vad demokrati i grunden handlar om.
Vi vill ha flera sådana program, exempelvis om partierna som politiska
fenomen, om intresseorganisationernas
roll i politiken, om det civila samhället.
Konstruktiva inblickar i den komplicerade värld som kallas statskonst och som
är så mycket angelägnare än turerna med
Mona Sahlin.
370 SVENSK TIDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner