Print Friendly

Dagens frågor

Av Redaktionen | 31 december 1993


1993


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

o
DAGENSFRAGOR
VAGRÄTA OCH LODRÄTA
KOMMUNIKATIONER
D
et väckte ett visst uppseende, då biskoparna i
Svenska Kyrkan samlade
sig och meddelade, att de
inte ville ha flera motorvägar. Regeringen skulle i stället koncentrera sig på
att bygga järnvägar. Att någon biskop
önskade en sådan utvecklingvar väl inte
märkvärdigt, men att alla tyckte detsamma var oväntat. Man väntar i allmänhet att biskopar kommer med vad
som är det bästa för deras stift. Det är då
naturligt, att biskopen i Luleå talar för
en nyjärnväglängs kusten upp till Haparanda, men att biskoparna i Göteborg
och Lund skulle tala förjärnvägsbyggen
är överraskande.
Närsåskett, ärdetsannoliktattden nye
ärkebiskopen i Uppsala har begärt stöd av
sinakolleger. I enTT-inten-ju imaj ärdet
mycket som förklaras. Han meddelade
där att Svenska Kyrkan ”under hans ledning” oftare skall ta ställning i sakfrågor.
Men även om ärkebiskopen vill kunna
ta de andra biskoparna under sin ledning,
har han ingen rätt att leda Kyrkan i några
frågor alls. Ärkebiskopen är ärkebiskop i
Uppsala, d v s i ett stift. Någon ärkebiskop för hela landet finns inte. Man kan
säga, att eftersom valet av ärkebiskop är
annorlunda än valen i stiften och de
senare deltar i det förra, skulle den valde
bli någon slags överbiskop över sina
kolleger. Så är det inte. Han blir ordfö-
rande i olika styrelser, som förekommer
i Kyrkan. Är han en kraftkarl betyder
detta mycket. Men det står inte i någon
lag att de andra biskoparna skall lyda
honom.
Därför är det av stort intresse både för
dem och för andra att ha reda påvad som
gäller för den nye ärkebiskopen. Han
menar alltså själv att han skallleda Kyrkans politiserande. Det låter avskräckande, ochdet borde vara uteslutet att alla
biskoparna skalllåta sig ledas. I fråga om
etik har han också yttrat sig. Han talar
130 SVENSK TIDSKRIFT
……………………………………~~~~~~~~~~~:…om ”80-talets bankdirektörer”. ”Fallskärmar och själviskhet har alltfor länge
fatt breda ut sig.” Möjligen skulle man
kunna påpeka, att trots allt har fallskärmar i rimliga mått accepterats av två
parter. En eller annan, bankdirektöroch
andra, som tvingas lämna en viktig och
välbetald post, skall ha ordnat hyggliga
avgångsvillkor. Det kan därvid vara svårt
får andra att avgöra vad som är rimligt.
Biskopar och ärkebiskoparkan fårmodIigen mycket sällan bedöma detta ursina
egna situationer. De avgår själva med
ganska hyggliga pensioner.
Ärkebiskop W eman vet i alla fall hur
han, kanske andra till ledning, bedömer
80-talets bankdirektörer- får säkerhets
skull skär han alla över en kam. ”Det är
kusligt när man hyllar den som är smart
och lyckas lura någon annan.” Men han
är dock präst och rent av biskop. Han är
beredd att möta även bankdirektörer
med ”upprättande kärlek” om de söker
honom.
Nu vet alltså andra biskopar hur de
skall bemöta bankdirektörer. Vad dessa
beträffar vet de hur präster skall bedöma
dem om de möts, men troligt är, att
tillströmningen av bankdirektörer till
präster blir ganska begränsad.
DUBBLA BUDSKAP
B
oris Pankin, Sovjetunionens ambassadör i Sverige
1982-1990, berättar i sin
bok ”De sista hundra dagama” (1992) hur han hade det i Stockholm. Främmande, enligt svensk mening sovjetiska ubåtar i svenska vatten
blev allt mer besvärliga att fårklara, eller
rättare att inte förklara. Den som gått på
grund i Karlskrona skärgård måste man
ju erkänna. ”Navigationsinstrumenten
visade fel” var det svar, som skulle ges på
frågor. Var och en, även ambassadören,
forstod ju att detta var osant. En svensk
kommission tillsattes for att undersöka
alla kända kränkningar och resultatet
blev att ubåtarna troligen var so..jetiska.
Detta bedömdes som så allvarligt i
Sverige, att statsministern själv, Olof
Palme, kallade till sig Pankin, som fick ta
emot kommissionens material och regeringens protester.Normaltskulle detta
ha skett genom UD. Att statsministern
tog över var utan tvivel både ovanligt
och uppseendeväckande.
Moskva stod vid sina osanningar och
nu, då arkiv har öppnats i Moskva,
forstår man att detta gick bra. Pankin
kunde rapportera hem, attSveriges statsminister haft godheten att forklara varfor han själv protesterat. ”Jag ansåg det
nödvändigt att själv skrika högre for att
på det sättet avväpna de mest högljudda
SVENSK TIDSKRIFT 131
…~~~~~~~~~~~~::……………………………………..
gaphalsarna” skall han ha sagt. I sak
betydde detta, att OlofPalme varvänlig
nog att meddela Sovjetunionen, att den
inte behövde bry sig om svenska protester. Sovjetiska ubåtar kunde fortsätta att
studera svenska vatten.
OlofPaJmes godhet kan Kanske forklara att han, och på hans begäran hela
hans regering, fordömde en riksdagsman, Carl Bildt, som diskuterat kommissionens resultat med myndigheter i
Washington.Det utmålades som nästintill landsförräderi.
På sig själv känner man andra.
POLEN PA RÄTT VÄG• •.
T
änksåmångasomunderde
senaste åren talat och skrivit om Polens svarta utveckling. Ett nytt exempel
på vad ”polsk riksdag” kan åstadkomma,
när 29 partier inte kan komma överens.
Ekonomiskt har det också gått illa.
BNP har sjunkit med ca 20 procent och
industriproduktionen med mer än 30
procent. Om nu statistiken talar sanning.
Men vad finns då i dessa siffror? Förr
var det bara volym och vikt. Nu börjar
det bli kvalitet och värde i siffrorna i
stället.
Det är givetvis ingen forlust att skor
som inte kan användas slutar att tillverkas. Då slipper man arbetet med att
bränna dessa. Om å andra sidan medborgarna vill ha videobandspelare, så
efterfrågas sådana. På fyra år har antalet
hushåll i Polen med sådan teknisk utrustning ökat mer än 10 gånger. Var
tredje hushåll kan nu se video.
Polens ekonomiska utveckling verkar nu ha vänt, även om man går till den
officiella statistiken. Med början i september 1992 har industriproduktionen
ökat månad for månad. Exporten har
faktiskt under 90-talets tre år klart överträffat importen. Arbetslösheten stiger
inte längre, och torde egendigen ”bara”
uppgå till 8-9 procent, då många är
registrerade arbetslösa trots att de har
arbete. Hela 90 procent av servicenäring
och detaljhandel är i privata händer.
Vi skulle kunna fortsätta så här på
många fler områden. Det är glädjande.
Smolk i glädjebägaren kom for en tid
sedan när den polska regeringen föll på
en fortroendeomröstning rörande budgeten. En parlamentsledamot avgjorde
genom att komma for sent, och han
tillhörde regeringsunderlaget…
Men kanske varfårlusten i parlamentet en vinst. Premiärminister Hanna
Suchocka satte hårt mot hårt; Inte större
budgetunderskott än 5 procent av BNP
(Sveriges är nästan tre gånger större).
Lech Walesa, Polens president och
solidaritets starkaste kraft tidigare,
backade upp regeringen efter fortroen- 132 SVENSK TI DS KR IFT
……………………………………..~.~~,3~~«·~
denederlaget. Han upplöste parlamentet och utlyser nyval i höst. Samtidigt
undertecknade han en ny vallag som
sätter gräns vid 5 procent fcir representation iparlamentet. Vidare vägrade president LechW alesa att underteckna parlamentets beslut om att öka budgetunderskottet, vilket han har laglig rätt
till.
Det som såg ut att vara ett nederlag
fcir den ekonomiska och politiska utvecklingen i Polen, Hanna Suchockaregeringens fall, kan mycket väl visa sig
vara ytterligare en framgång.
ETT VADDERAT LIV?
V
etenskapens värld är underbar. Enligt Svenska
Dagbladet visade en akademisk studie nyligen att i
en familj på fyra personer kommer i
genomsnitt en familjemedlem råka ut
får en dörrolycka under sin livstid. Farligast, skriver forskarna, är dörrbladet –
”den rörliga, tillslutande dörrdel, som i
dagligt tal kallas dörr”. 600 000 svenskar
råkar ut fcir dörrtillbud varje år har
forskarna räknat ut ochvårdkostnaderna
uppgår till hela 50 miljoner kronor årligen. Eller 40 kronor per dörr…
Som dessa forskare inte bara nöjer sig
med att dokumentera verkligheten utan
också vill vara aktiva samhällsdebattörer,
kräver de dessutom åtgärder av ”samhället”. Oavvisliga krav är därfår enligt
dessa akademiker färre trösklar i våra
hem och dörrar med mjuka, runda kanter!
För några år sedan uppstod det stort
rabalder när en varg jagades i Skåne av
ett jätteuppbåd av poliser (ledda av en
icke helt obekant Åhmansson, sedermera rikspolischef). Företrädare fcir friluftsintressen framträdde då och krävde
vargens och dess anfcirvanters död, eftersom det var varje svensks ofcirytterliga rätt att kunna gå i skogen ”utan att
något ofcirutsett inträffar”.
Man kan undra var denna obändiga
önskan att bädda in tillvaron i bomull
kommer ifrån egentligen. Är det verkligen samma folk som en gång bemannade vikingaskepp och karolinerhärar?
Och som får mindre än hundra år sedan
skapade ett ekonomiskt under genom
en oöverträffad kombination av våghalsighet, envetenhet och entreprenöranda?
Allt detta fcirefaller nu oändligt långt
borta. U nder efterkrigstiden har
nyfciretagandet i Sverige visat en långsiktigt sjunkande trend. Att medvetet
våga ta risker fcir egen del tycks vara en
utdöende konst i vårt land (de bankanställda som lånade ut miljoner till
höger eller vänster riskerade ju inte sina
SV ENSK TIDSKRIFT 133
egna pengar, i den mån de alls insåg att
de tog några risker).
Mycket handlar forstås om ekonomiska incitament. Att kunna vinna
mycket på en rejäl satsning. Och samtidigt veta att man också kan förlora
ordentligt.
Men det är inte bara det. Ska Sverige
fa tillbaka sin storhet som framgångsrik
foretagar- och entreprenörsnationmåste
vi också forändra vår mentala inställning. Göra oss av med den forkvävande
trygghetsmanin och bränna en del av
tillvarons vadd. Olyckor händer i livet
och det är tråkigt, men omvi skaforsöka
skydda oss från allt som kan tänkas hända
kommer livet att bli både fattigare och
tristare.Bomullär visserligen mjukt men
det smakar inget vidare.
134 SVENSK TID SKRI FT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism