Print Friendly

Dagens frågor

Av Redaktionen | 31 december 1993


1993


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

DAGENSFRiGOR
Vapenexport och garantier
S
verker Åström hävdade i en Brännpunktsartikel att Sverige borde mjuka upp sin restriktiva vapenexportpolitik visavi Baltikum. Detta avvisade
Anders Björck med motivet att vi inte bör
ge de baltiska staterna säkerhetsgarantier.
Detta väcker vår nyfikenhet. Vilket militärt bistånd lovade försvarsministern
Finland när han försökte kursa Gripen?
Och har vi lovat skicka trupp till Indien
om det angrips av Pakistan?
Låga livsinkomster
U
tbildning och forskning hör till de
viktigaste välståndsskapande faktorerna. Skall Sverige kunna hävda sig i fortsättningen krävs att vi har universitet och högskolor som fungerar väl
och förmår locka till sig studiebegåvad
ungdom. I annat fall kommer många att
söka sig till andra länder.
Men eftergymnasiala studier skalllöna
sig även för den enskilde. Det är inte så
mycket bevänt med den saken i dag.
För över 20 år sedan genomförde Saco
undersökningar av olika yrkesgruppers
livsinkomster. Man beaktade då antalet
inkomstbringande år, studiemedlen, effekterna av de direkta skatterna med
mera.
På många håll, bland annat från LO,
blev det ett ramaskri. Genom att ta hänsyn till de direkta skatterna blandade
Saco in politik i lönedebatten och avtalsrörelserna, hette det. såtillvida var det
korrekt som akademikerorganisationen
ville mäta den enskildes köpkraft. Och
den påverkas av antalet inkomstår och
marginalskatterna.
För en tid sedan presenterade Saco en
liknande studie. Men det rullar inga avgrundsvänstervågor i dag, varför reaktionen blev ganska lidelsefri. Snarast positiv
– nu inser de flesta att synpunkterna förtjänar att beaktas. Och att de är alarmerande.
Det visar sig nämligen att det inte alltid
är särskilt lukrativt för unga människor
att satsa på eftergymnasiala studier. Ofta
lönar det sig mer, det vill säga det ger lika
stor eller större livsinkomst, att söka sig ut
på arbetsmarknaden omedelbart efter
gymnasiet. För vissa akademiker – bibliotekarier, socialsekreterare, sjukgymnaster, adjunkter – har det varit en dålig
affär att utbilda sig. Det får uppenbarligen
också till följd att ungdomar från mindre
studieinriktade hemmiljöer avhåller sig
från högre studier av fruktan för stora
skulder och kanske arbetslöshet.
Sacos undersökning påvisar brister i
lönestrukturen. Det är ett intresse för alla
parter att det blir mer ekonomiskt attraktivt för unga människor att investera tid,
energi och pengar i utbildning och förkovran.
Enstor man
F
ör någon tid sedan läste man en
sensationell nyhet i Norrköpings
Tidningar (NT). Med stora bokstä-
ver över fyra spalter lästes om en ”Norrköpingsson åter tiJI födelsestaden”. En
underrubrik stödde en tvåspaltig bild av
mannen som hedrade Norrköping. Där
meddelades att ”Pierre Schori blev kosmopolit redan som barn”.
Man skuJle tycka att de styrande i staden borde ha ställt upp på linje för att hälsa honom då han kom hem. Så skedde
inte. Möjligen berodde detta på att dessa
styrande numera inte är socialdemokrater. Möjligen har man funnit det onödigt.
Visserligen har artikelförfattaren med av
rörelse darrande stämma meddelat att ”i
hans pass är det för aJitid inskrivet att han
är född i Matteus församling”. Där står
inte att barnet, och barnets föräldrar, redan efter sex (6) månader flyttade till
Malmö, där Pierre enligt NT ”redan som
barn fick smaka den internationella atmosfären vid sin fars hotell”.
Så bö~ade han alltså. Han gick längre.
Enligt NT kom ”ett skede, där Pierre
Schori var inblandad på ett högst påtagligt
sätt i den inre kretsen kring centralgestalten Olof Palme”.
Härom finns mycket att säga, och också
ett och annat som även en stor man kan
föredra att inte tala om. På Cuba tog Fidel
Castro makten efter vad en svensk uppslagsbok kallar ”en blodig räfst”. Hans
förnämsta stöd var Sovjetunionen som
betalade för en framskjutande ställning
mot USA. Hjälpen, som det hette, upp- 7
gick till otroliga summor. De avrundades
med svenska miljoner. Det torde vara en
allmän uppfattning, att Pierre Schori användes för nära förbindelser med Fidel
Castro. Nu har han kanske glömt det.
Något annat har han inte glömt utan
tvärtom talat om. Han säger att han tänkt
Jämna Partiet om regeringen Ingvar
Carlsson skulle söka medlemskap i EG.
Hotet var skakande, men Ingvar Carlsson
reste själv Europa runt till EG-staterna
och meddelade att Sverige ville vara med.
Schori fann för gott att bli kvar i sitt parti,
och detta har han öppet talat om. Men det
vore intressant att höra till vilket parti han
tänkte sig att gå över.
Citatet
R
aymond Hull i förordet till ”The
Peter Principle” (London 1969).
”I have accepted the universality of incompetence. (…)
I now expect that statesmen will prove
incompetent to fulfil their campaign piedges. I assume that if they do anything, it
will probably be to carry out the piedges
of their opponents.”

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism