Print Friendly

Dagens frågor

Av Redaktionen | 31 december 1986


1986


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

DAGENS FRÄGOR
Tjernobyll
T
jernobyl har från att ha varit ett för
världen okänt ortsnamn kommit
att symbolisera de faror som utsläpp av radioaktivitet innebär. Ändå har
dessa faror aldrig varit okända. Tvärtom
har den svenska kärnkraftens säkerhetsftlosofi utformats med full respekt för
dessa faror i syfte att minimera risken för
att människor skall utsättas för dem.
Tjernobyl har också visat att en olycka
kan inträffa. Inte för att detta är något
nytt. Just risken för olyckor, som finns
för alla energiformer, har varit vägledande för den säkerhet som byggts upp
kring svenska kärnkraftsverk.
Tjernobyl ger oss all anledning att känna ödmjukhet inför de krafter som den
moderna människan tar i sin tjänst. Politiker och forskare som låser sig i en
självmedveten attityd visar inte bara en
bristande respekt för de människor som
sätter sin tillit till dem och deras verksamhet utan också för de krafter människan genom kärnkraften tar i anspråk.
I all sin enkelhet – och i sitt tunga
allvar – är detta budskapen från Tjernobyl till Sverige. Dessa budskap är värda
att tas på allvar och om man gör det
finner man också att de inte idag ger oss
någon anledning att ompröva den svenska kärnkraften.
Katastrofen i Tjernobyl bekräftar
nämligen enbart att radioaktiva utsläpp
är farliga och att kärnkraft utan tillräcklig säkerhet och ödmjukhet är farlig. Den
säger därmed inget om kärnkraft som
byggs med respekt för de krafter den
tyglar.
Tjernobylkatastrofens enkla budskap
är att kärnkraft utan säkerhet är farlig.
Den bekräftar därmed behovet av den
säkerhetsftlosofi som ligger till grund för
svensk kärnkraft.
Tjernobyl Il
Om det är några kärnkraftverk som skall
stängas på grund av Tjernobyl-katastrofen så är det de ryska kärnkraftverken –
inte de i västerlandet där vi med stål och
betong innesluter reaktorer för att förhindra radioaktivitet för att komma ut
men inte gränser för att förhindra människor för att komma ut och ideer för att
komma in!
Vad var det vi
(och Friedman) sade?
V
i tar oss friheten att citera och
upprepa vad vi skrev i en Dagens
Fråga i Svensk Tidskrift nr 4/
1983. Ja, det skall stå 1983:
”Professor Milton Friedman har i en
artikel i Newsweek utvecklat sina tankar
om hur mycket priset på olja kommer att
sjunka. Han erinrar om att det reala priset på olja sjönk med ungefår 25 procent
mellan 1974 och 1978. Att det reala priset
stigit sedan dess tillskriver han Shahens
fall i Iran, det kaos det medförde och det
följande kriget mellan Iran och Irak. Detta ledde till minskningar av oljeproduktionen vilket medförde att köparna slogs
om den olja som fanns och drev upp
priset.
Nu diskuteras allmänt oljepriser på
25-30 dollar per fat. Enligt Milton
Friedman kommer priset emellertid att
falla betydligt mer. Det är alltför lönsamt
för någon medlem av kartellen att öka
sin produktion i smyg och därmed öka
utbudet på marknaden. Friedman tror att
ett oljepris på 7- 8 dollar per fat ligger
vid den övre gränsen för vad ekonomiska faktorer bör ange som rätt pris på
olja.
Om det blir så kommer inte bara oljefälten i Nordsjön utan många andra energiinvesteringar att bli olönsamma. Milton Friedman tror därför att många regeringar, som bara för några år sedan arbetade på att hålla oljepriset nere, av olika
intressegrupper kommer att fås att försöka förhindra att oljepriset sjunker. Regeringarna kommer att misslyckas även
med det tror Milton Friedman, men först
sedan medborgarna har fått dyrt betala
för försöken att gå emot marknaden.”
Saliga äro de givmilda
!
tidningen statstjänstemannen 5/86
står att läsa att posten skänker fem
kronor till Olof PaJmes minnesfond
för varje häfte minnesfrimärken som
säljs.
Häftena innehåller fem märken a2: lO
och fem a2:90 och kostar 30:-.
Förlåt, men det får vi till25:- kronor.
Är det inte den som betalar 30:- som
skänker till minnesfonden?
stoppa alkemin
med grundämnen
199
Skolöverstyrelsen (SÖ) vill ta bort betygen i åtta enskilda ämnen i grundskolans
högstadium. Av betygen i historia, geografi, samhällskunskap och religion blir
det ett samlingsbetyg – i So (samhällsorienterande ämnen). På samma sätt
läggs betygen i fysik, kemi, biologi och
teknik ihop i ett No-betyg (naturorienterande ämnen).
SÖ-förslaget har väckt berättigad indignation. Med rätta misstänks det att
vad SÖ egentligen är ute efter är att helt
avskaffa de ämnen där betygen nu föreslås avvecklade. Pyttipanna träder därmed i den strukturerade inlärningens
ställe.
Att det är en ämnesavveckling som
ligger i förlängningen av blockbetygen
ger den socialdemokratiska skolhistorien
ett tydligt belägg för. I den motion den
dåvarande socialdemokratiska oppositionen väckte när den nya läroplanen för
grundskolan presenterades sägs det om
blocktänkandet:
” Det måste klart slås fast att blocken samhällsorientering respektive naturorientering inte får sönderfalla i sina separata
ämnesdelar.”
Det är denna politik SÖ nu försöker
genomföra – och detta trots att riksdagen vid upprepade tillfållen avvisat de
socialdemokratiska ideerna.
Ämnena i skolan är inte tillkomna av
en slump. Ämnena representerar ett sätt
att hantera verkligheten utifrån de erfarenheter vi tillvunnit oss. Att i denna
erfarenhets ställa sätta det sammelsurium som SÖ nu förordar vore ett brott
mot eleverna.
200
Regeringen har lovat att frågan om
blockbetyg slutgiltigt skall få avgöras av
riksdagen. Därvid kommer det att visas
om Bengt Göransson menar något med
sitt fagra tal om kunskaper i skolan. Går
Göransson på SÖ:s linje avslöjas han
obarmhärtigt som en pratmakare.
Föga diplomatiskt
~edan 1980 har Sverige sett sig nödsakat
att utvisa ett 20-tal spioner från Sovjetunionen, Polen och Tjeckoslovakien. De
flesta har poserat med täckmantlar som
diplomater och tjänstemän på respektive
lands konsulat och handelsavdelningar.
Den senaste tjeckiska spionaffären visar
tydligt att verksamheten centralstyrs
från Moskva och att de svenska utvisningarna tyvärr bara medför mindre avbräck i en allt mer omfattande spionverksamhet.
Antalet öststatsspioner i Sverige är
mycket stort. Välrenommerade källor,
tex ”Industrispionage” av Charlie
Nordblom, hävdar att Warszawapaktens
underrättelseorgan har minst 150 professionella spionofficerare permanent posterade i Sverige i fredstid.
Men nu är det dags att Sverige lägger
hinder i vägen för den verksamheten.
Sovjet har över 140 diplomater och tjänstemän i Sverige, medan vi endast har 20
personer i Moskva och Leningrad. Och
de svenska diplomaterna är dessutom
hindrade att resa fritt utanför Moskva.
Sverige bör skära ner antalet öststatsrepresentanter i Sverige. Dessutom bör
de sovjetiska representanterna omgärdas
av motsvarande reserestriktioner som
råder för svenska diplomater i Sovjet.
stockholmsskatten
Valet 1985 resulterade i borgerlig seger i
många av landets kommuner. Det mest
kända exemplet är väl Malmö stad, där
socialdemokraterna hade styrt och ställt
i över 60 år.
På många håll i Stockholms län blev
det också ny borgerlig majoritet vilket
resulterat i borgerlig dominans i Stockholms läns landsting.
Valresultatet har lett till att 912 779 invånare i stockholmsregionen har fått
sänkt skatt. Österåker leder skattesänkarligan med en sänkning på 70 öre tätt
följd av Vaxholm med 60 öre.
I Stockholms sparade moderater, folkpartister och stockholmspartister ihop
till en sänkning på 30 öre för 1986 vilket
motsvarar ca 500 kronor för en vanlig
familj .
Att det var möjligt att sänka skatten
har upplevts som en svår chock för
många socialdemokratiska kommunalmän, inte minst för Stockholms finansborgarråd John-Olle Persson. I Stockholms stadshus målar han och de andra
socialdemokratiska borgarråden ständigt
bilden av total nedrustning av staden.
Det är förståeligt att skattesänkningar
innebär en chock för socialdemokrater
som ständigt motsätter sig alla icke-kommunala alternativ när det gäller barnomsorg, skolor, fritidssektorn osv. Det är
svårt att börja tänka i andra banor- men
nyttigt. Man kan ju utgå från invånarnas
önskemål när det gäller kommunal service och erbjuda alternativ som familjedaghem, enskild åldringsvård och fristå-
ende skolor.
I Stockholms stad biter sig socialdemakraterna i stället envist fast vid bilden
av en hotande katastrof. Trots att de
skattesänkande partierna inte låtit besparingarna drabba den sociala omsorgen eller äldrevården använder socialdemokraterna dessa som hotbilder för väljarna.
När de olika nämnderna beslutat om
respektive femårsbudget för 1987-91
har socialdemokraterna lagt allmänna ut- 201
talanden om behovet av skattehöjningar
i fritids-, kultur- och biblioteksnämnderna liksom i skolstyrelsen. Det högsta
budet är på 75 öre.
En sak kan alltså stockholmarna slå
fast: socialdemokraterna är för rejäla
skattehöjningar.
Hoppas väljarna kommer ihåg det på
valdagen 1988!
Slå ett slag för
Svensk Tidskrift
Hjälp till att sprida Svensk Tidskrift!
Beställ prenumeration eller provnummer till vänner och bekanta.
Ring in beställningen på telefon 08/67 59 55.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner