Print Friendly

Dagens frågor

Av Redaktionen | 31 december 1986


1986


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

DAGENS FRÄGOR
Experimentet
R
unt om i världen, ehuru i mindre
grad i Sverige, försiggår en livlig
debatt om vad inflationen beror
på. Å ena sidan är det monetaristerna,
som säger att om man ökar mängden
pengar med tio procent och mängden
varor med två procent så stiger priserna,
med tiden, med åtta procent.
Denna enkla uppfattning anses gruvligt reaktionär fastän den inte innehåller
något värdeomdöme, utan endast är ett
påstående som man i likhet med andra
påståenden, t ex att jorden är rund, kan
visa är falskt eller sant, oberoende av om
det är bra eller dåligt.
De som inte är monetarister har en
mängd växlande förklaringar till inflationen. En del säger att inflationen beror på
att araberna, tidigare, har höjt oljepriserna. Andra, däribland moderaterna,
säger ofta att det är de höga skatterna
som driver upp priserna. _
Arbetsgivarna, och på senare tid även
fackföreningarna i Sverige, har brukat
hävda att prisstegringarna beror på löneökningarna, medan fackföreningarna traditionellt har brukat hänvisa till de höga
vinsterna, till bristande konkurrens m m.
Nationalekonomin lider som vetenskap av den nackdelen att det är svårt att
göra laboratorieexperiment. Nu förefaller det emellertid som vi i Sverige genom
slumpen skulle ha fått ett nära nog idealiskt läge för att testa vilken förklaring
som faktiskt är den rätta.
Fallande oljepriser, fallande dollarkurs och ett lågt löneavtal borde, om
monetaristerna har fel, leda till att inflationen i Sverige under 1986 blir mycket
låg, kanske till och med så låg som Konjunkturinstitutet och finansministern sä-
ger, två procent vid slutet av året.
Av det skälet är löneavtalet att hälsa
med stor tillfredsställelse.
Oljestaten Sovjet
D
et starka prisfallet på olja kan
komma att ge Sovjet stora ekonomiska problem. Närmare 80 procent av Sovjets export till västländerna,
som ger landet hårdvaluta, består av oljeprodukter och gas. Priset på olja har
sjunkit med mer än hälften på ett halvår.
Om den lägre prisnivån blir bestående en
längre tid kommer det att tvinga Sovjet
till en drastisk minskning av importen.
Man kan också räkna med att Sovjet
kommer att tvingas ta upp nya lån från
de västliga bankerna för att klara sina
betalningar.
Sovjet förlorar en halv miljard dollar
per år för vaJje nedgång i oljepriset med
en dollar per fat. Det betyder att Sovjet
är en av de största förlorarna på den
senaste tidens nedgång i såväl dollarkurs
som oljepriser.
Det kommer mycket olägligt för Sovjets nye ledare Gorbatjov som efter att
ha stärkt sin egen ställning nu försöker
modernisera den sovjetiska ekonomin.
Enligt siffror från Östekonomiska Byrån uppgick Sovjets import från väst
1984 till cirka 33 miljarder dollar. Av det
utgjorde maskinimporten 7,5 miljarder
och livsmedelimporten cirka 10 miljarder
dollar. Import av energi, halvfabrikat,
kläder och hushållsvaror uppgick till
sammanlagt cirka 12 miljarder.
Drastiska nedskärningar i den sovjetiska importen från väst av maskiner,
mat och övriga konsumtionsvaror kan
allvarligt försvåra en sådan modernisering och också leda till ett ökat missnöje
hos befolkningen, om nedskärningarna i
importen drabbar livsmedel eller andra
konsumtionsvaror.
Å andra sidan blir en modernisering
och effektivisering av den sovjetiska
ekonomin ännu mer nödvändig.
Kanske borde Sovjet ingå en allians
med The Seven Sisters, de stora oljebolag som i vänsterns konspirationsteorier
för några år sedan dikterade de höjda
oljepriserna, för att få upp priset på olja
igen?
Med kommunismen tillsammans med
J R och Ewing Oil för högre oljepriser?
Det är i alla fall bättre för världsfreden
än militära äventyr i Mellanöstern för att
skruva åt oljekranarna runt Persiskal
Arabiska Viken.
När kommer psalmboken?
!
Kyrkans Tidning har ett par förlagsdirektörer meddelat, att de redan
spelar in nya psalmer ur det föreliggande psalmboksförslaget. En förlagschef har också börjat ordna beställningar
av den nya psalmbok, som ännu inte fö-
religger. Han förbereder tryckningen,
även om vissa smärre ändringar skulle
ske, säger han. Han räknar med att hans
upplaga skall föreligga före årets slut –
till julrushen alltså – och med att psalmboken böljar användas pingsten 1987.
Hur förlagen sköter sina affärer är
deras sak. Viktigt är emellertid, att de
– . _ – — – —
143
inte får medlemmar av kyrkans centralstyrelse eller andra att ge löften om den
tidpunkt, då psalmboken föreligger färdig. Ty i kyrkomötet i höst kommer förhoppningsvis delade meningar att göra
sig hörda. Kritiken mot förslaget växer.
Det går helt enkelt inte att bortse från
den. Framför allt får det inte bli så att
man övar press på kyrkomötet genom att
säga, att förlagen ju redan i god tro böljat
trycka nya psalmböcker, och tänk vilka
förluster de gör om vi ändrar i texter och
numrering! Ett måste slås fast: Varken
Verbum eller Liber eller något annat förlagsintresse bestämmer hur psalmboken
skall se ut. Skulle den inte bli färdig att
användas pingsten 1987, är därmed ingen
skada skedd. Det blir pingst också 1988.
Men psalmboksförslaget sådant det är
har också sina seriösa förespråkare. I
Kyrkans Tidning den 20 februari har
Torsten Kälvemark i en krönika tillbakavisat den hårda kritiken från Svenska
akademien. Denna ” företräder uppenbarligen en intellektualistisk ståndpunkt”. Men, säger han, intellektualismen är numera ” ute i vida kyrkliga kretsar. För ögonblicket är det folkligheten
som gäller.” Det är som om Anders
Frostensson själv talat.
Även om detta vore sant, bör man betänka, att psalmboken är avsedd att hålla
kanske i femtio år. Och är det inte ganska pretentiöst att göra gällande, att
”folkligheten”, det vill i detta fall säga
församlingarna , föredrar dålig svenska
framför god svenska? När höga herrar,
inom kyrkan och också annars, vill sänka sig ned till folklighetens nivå, är det
märkvärdigt hur ofta de i ren okunnighet
hamnar snett.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner