Print Friendly

Christian Braw; Konsten att påverka

Av Redaktionen | 31 december 1993


1993


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

TILL SIST
CHRISTIAN BRAW:
KONSTEN ATT PÅVERKA
D
et är en stor konst att
påverkamänniskor, dvsatt
6 dematt handlasomman
själv vill. De återkommande opinionsundersökningarna är en
barometer på hur olika opinionsbildare
lyckas respektive misslyckas.
I huvudsak fciljer påverkansarbetet
den klassiska retorikens mönster. Det
gäller att forst vinna människors förtroende. Det gör man genom att ställa sig
på samrna nivå som dem. Man gör deras
frågor till sina, deras oro till sin.
Därigenom uppstår en samhörighet
mellan opinionsbildaren och publiken.
Publiken tror sig uppleva, att opinionsbildlrenstårpådesssida. Dennainledning
kallas i den klassiska retoriken exordium.
Har man som opinionsbildare vunnit
publikens fortroende gäller det nu att ta
nästa steg. Denna del av opinionsbildningen kallas antites. Det gäller nu att
väcka publikens motvilja mot den
ståndpunkt, som man vill bekämpa. För
att göra detta skall man hårddra motståndarensinställning, såattden kommer
att framstå som absurd eller ondskefull.
Här gäller det framforallt att finna en
bild eller ett begrepp, som sätter en
negativ stämpel på motståndaren och
som gör att all diskussion med honom är
utesluten. Alla hans argument skall falla
tillmarken.Generalen Nils Sköldråkade
ut for detta, när hans ideer om ett lätt
men högteknologiskt beväpnat folkforsvar kallades for ”sega gubbar”.
Därmed fick man människor att sluta
lyssna på Nils Sköld. Vad han än sade,
fick han ”sega gubbar” slängt i ansiktet.
Ett annat exempel på detta är när EG
kallas ”kvinnofålla”.Detta är ett mycket
lyckat exempel på, hur man genom ett
skickligt begrepp eller en bild kan 6 all
diskussion inställd. Ännu ett annat
466 SvENsK TrosKRI FT

exempel är begreppen ”flumskola”
respektive”elitskola”. En skicklig
opinionsbildare behöver bara använda
dessa begrepp i n<‘lgra kombinationerfOr
att väcka publikens rädsla för det han vill
bekämpa. P<‘l det kyrkliga omcldet är
”elitkristendom” ett motsvarande
exempel. Med det kan man fa mängder
av vettiga ideer att bli helt verkningslösa
som argument.
Det gäller nämligen att väcka
människors rädsla och motvilja. D<‘l har
man dem i sin hand. Först har man
vunnit deras förtroende genom sitt
exordium, genom vilket man ställde sig
p<‘l samma niv<‘l som de. Sedan väckte
man deras rädsla och motvilja mot det
man vill bekämpa. Detskeddei antitesen.
När man har n<‘ltt s<‘l l<‘lngt, s<‘l är det dags
att lägga fram den egna sclndpunkten,
som i den klassiska retoriken kallas tesen.
D<‘l har man stora utsikter att lyckas,
eftersom man redan i förväg vunnit
lyssnarens/läsarens förtroende ochväckt
hans rädsla för och motvilja mot den
motsatta sclndpunkten. Mona Sahlin
sade nyligen i en intervju, att socialdemokraternas goda opinionssiffror
egentligen är ett rop p<‘l hjälp. Det är
exakt dit man m<‘lste n<‘l, om man vill
p<‘lverka människor, att de vänder sig till
en själv med ett rop p<‘l hjälp. Det är
ingen tvekan om, attsocialdemokraterna
här har haft en betydande frarng<‘lng i att
p<‘lverka Sveriges folk, och detta därför
att de vet hur man skall bära sig <‘lt.
Annorlunda uttryckt: de behärskar den
klassiska retorikens principer.
SVENSK TIDSKRIFT 467
)

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism