Cecilia Kindstrand; Historiskt om Kennedy


1998


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

komplicerat eftersom man måste under hela 1990-talet. Författama sitt reningsbad. Landet och framför
bygga upp nya typer av institutioner hävdar att den akuta krisen i Asien allt dess industri skulle därmed nu ha
och regelsystem för att säkra en ef- därför är av begränsat intresse för en inneboende styrka som kommer
fektiv marknad. Japan. Japan har enligt detta synsätt att visa sig när dammet lagt sig. Vi far
Japan har levt under krisens tecken redan i hög utsträckning gått igenom väl se.
CECILIA KINDSTRAND:
Historiskt om Ken ned y
I
oktober 1962 inträffade vad
som i efterhand har beskrivits
som den händelse som varit
närmast att förorsaka tredje
världskriget. Under dessa
tretton dagar, mera kända som
Kubakrisen, balanserade USA och
Sovjet på gränsen mot vad som skulle
kunnat bli ett kärnvapenkrig.
Händelsen var den mest akuta och direkta konfrontationen mellan USA
och Sovjet.
Boken The Kennedy Tapes består till
största delen av de avskrifter av hemliga bandupptagningar som gjordes
under president Kennedy’s sammanträden med sina rådgivare i ovala
rummet under de knappa två veckor
som det tog att lösa problemet med
de sovjetiska baserna på Kuba.
Den amerikanska administrationen
hade redan tidigare gjort klart att man
inte skulle komma att acceptera sovjetisk närvaro i sitt närområde, inte
heller skulle man acceptera att aggressiOner mot USA förekom
Latinamerika. Därför var det en
mycket beslutsam president som den
16 oktober 1962 sammankallade sina
rådgivare för att hitta en lösning på
det sovjetiska hotet på Kuba.
Sovjet hade vid ett upprepat antal
tillfållen försäkrat USA om att ligga
lågt och inte ändra den befintliga
maktstrukturen. Den sovjetiska utrikesministern Andrei Gromyko meddelade Kennedy under ett möte i
böljan av krisen att Smjet inte skulle
agera förrän möjligtvis efter det amerikanska valet i november 1962. Efter
The Kennedy Tapes, Ernest R. May och Philip R. Zelikow, 1997.
SVENSK TIDSKRIFT
valet, menade Gromyko, att det skulle bli nödvändigt att göra upp om situationen i Berlin. Han liknade den
amerikanska närvaron i Berlin vid en
rutten tand som måste ryckas bort.
Gromyko klagade även på USAs aggressioner mot Kuba och syftade på
Grisbukten ett par år tidigare.
Kennedy och Krus~ev hade mötts i
Wien. Och dessa möten färgade
Kennedys bild av den sovjetiska ledaren. Enligt den brittiske premiärministern Harold Macmillan var presidenten fullkomligt överväldigad av
den sovjetiska ledarens hänsynslöshet
och barbari. Kennedys avsmak för
Krus~ev lyser igenom många av diskussionerna och så gör även hans personliga syn på det hot som kommunisterna utgjorde mot säkerheten i
Europa.
Kennedy och hans rådgivare hade
initialt inställningen att detta problem
löses enklast genom militära medel.
Antingen genom en invasion eller ge- 37
nom ett snabbt genomfört luftangrepp mot baserna. Det var forst efter
ett par dagar man började väga in
möjligheten att faktiskt nå en lösning
med hjälp av diplomati. Denna insikt
kom i samband med att läget i övrigt
analyserades. Det var inte bara USA
som var hotat. Bland annat var
Västberlin och Iran viktiga faktorer i
beslutsprocessen. Kennedy hade under inga omständigheter fcir avsikt att
låta kommunisterna ra en anledning
till att roffa åt sig den fria delen av
Berlin, vilket var uppenbart fcir
Kennedy att Chrus~ev skulle göra
om USA gav sig på Kuba.
38
Sammanlagt är det 23 timmar kostnad av friheten. Boken borde
bandupptagningar som ligger till
grund fcir denna bok som är sammanställda av Harvardprofessorerna
Ernest R. May och Philip R .
Zelikow. Att utgångspunkten är
dessa bandupptagningar gör den oerhört intressant. The Kennedy Tapes är
inte någons tolkning av historien
utan en historisk fcirstahandskälla.
Boken presenterar inga nya fakta,
processen är tidigare känd, däremot
skapar den en bild av hur processen
gick till dag fcir dag och hur självklart
det var fcir USAs ledning att inte låta
kommunismen breda ut sig på beSVEN SK TID SKRIFT
särskilt läsas och uppmärksammas i
Sverige, som i decennier levt med en
mediabild och allmän föreställning att
båda supermakterna var lika goda
kålsupare. Ofta har det till och med
hävdats att Sovjet utgjorde den
”fredligare” delen av duon medan
USAs kapitalism hotade det ”civiliserade” Europa. Ingenting kan vara
mer fel. USA var under kalla kriget
den fria världens främsta väktare mot
kommunismen och det förtyck som
följde i dess spår.