Print Friendly

Carl Johan Ljungberg; USA-historiker med politisk näsa

Av Redaktionen | 31 december 2001


2001


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

varit lika kritisk till EMU som till
den ekonomiska unionen med Tyskland. Någon röst som påminde om
Foss hördes emellertid inte i folkomröstningsdebatten, där nationalismen istället togs på entreprenad
av chauvinisten Pia Kja:rsgaard och
hennes Danskt Folkeparti.
Danskarnas nej till EMU var ett
ställningstagande för det nationella
oberoendet, och genom att lyfta fram
exemplet Erling Foss visar Riidiger att
det kan inordnas i en demokratisk
tradition. Den konservative industrimannen och nationalisten Erling Foss
inte framstår som en anakronism,
utan representant för en tankeriktning som i högsta grad är aktuell.
POLITISK HISTORIA
USA-historil<er med politisl< näsa
Av Carl Johan Ljungberg
S
OM SON TILL EN radikal
Harvardhistoriker och själv
intresserad av den amerikanska politikens framväxt
blev Arthur M Schlesinger,
jr närmast en celebritet när John F
Kennedy 1960 utnämnde honom till
speciell rädgivare i Vita huset. Som
”offentlig intellektuell” deltog den
självmedvetne forskaren inte bara i
den historia som just blev till, utan
gav också Kennedy-administrationen akademisk glans. Med boken De
1000 dagarna formade Schlesinger
ett par är efter Kennedys död ett lika
ståtligt som ordrikt porträtt. Det
satte spär i presidentens eftermäletill dess att mindre respektfulla forskare grep sig an vad som kallats
”den mörka sidan av Camelot”.
Arthur Schlesinger, född 1917, har
inte hymlat med sina vänstersympatier. Vänster – men inte så att han
miste kontakt med den mäktiga ”vitala center”, som han ansett bärande i
amerikansk politik. Han har skickligt
lyckats passa in historiens händelser i
en ”liberal”, dvs närmast socialdemokratisk ideram. I Schlesingers sätt att
se det förflutna kan utstuderade samband med dagspolitiken skönjas.
För att stärka Amerikas radikala
rötter gjorde Schlesinger till exempel
om den populistiske president
Andrew Jackson, kanske den mest
El] lSvensk Tidskrift l2oo1,nr 1l
okunnige, omdömeslöse och maktmissbrukande ledare som USA
någonsin har haft, till en reformhjälte av rang förebådande såväl Franklin
D Roosevelt som Kennedy. Att Jacksons strävan att vädja direkt till folket
över huvudet på det ”korrumperade” Washington också betydde att
han vädjade över huvudet på konstitutionen förbigick Schlesinger. Vari
hans lands frihetsarv bestär ringar
han med lätt hand in, med hjälp av
den franske 1800-talsimmigranten
Crevecoeurs ord om att amerikanen
önskar ”lägga bakom sig alla gamla
fördomar och sedvänjor”.
I en ny memoar A Iife in the 20th
Century: Innocent Beginnings 1917-
1950 (Houghton Mifflin, 523 s) serverar Schlesinger en sky av notiser
frän en växlande bana, men tyvärr
få nyheter eller djupare reflektioner.
Däremot nämns många kända män
och kvinnor som han fått möta
genom åren. Författaren avslöjar, att
han till skillnad från mänga andra
på 30-talet inte tilltalades av kommunisterna därför ”att de inte vet
hur man argumenterar på ett lugnt,
sansat och intelligent maner”. Det
senare hade Schlesinger själv lärt sig.
Inför Stalinväldet kände han visserligen oro, men mer därför att detta
kunde hota det demokratiska partiets anspråk på att företräda den proMagnus Nilsson (mno@worldonline.com) är frilansjournalist.
BOKFAKTA
Författare: Mogens Riidiger
Titel: Uden Tvivl: Erling Foss
1897-1982
Förlag: Gyldendal
gressiva vänstern än för det omänskliga agerandet i sig.
Bland det Schlesinger utforskat
finns Roosevelts reformprogram New
Deal, som fick den federala byråkratin
att växa i rasande takt. I detta program ser han det amerikanska folkstyrets triumf, krönet på en utveckling alltsedan Andrew Jackson. En
växande centralmakt, med svaga motvikter tycks allmänt föga ha bekymrat honom. Mot de upplysta reformvännerna utmålar Schlesinger, då som
nu, en missunnsam klick av förmögna reaktionärer. För de republikanska
presidenterna och deras motiv tycks
han sakna förståelse.
Den som skärskådar hjärtan vet
kanske, om Schlesinger på analytiska
grunder bytt lojalitet mellan olika presidentkandidater efter Kennedy, eller
om han bara habilt vänt kappan efter
vinden. På 90-talet har Schlesinger fatt
mothugg då han mot kraven på
öppna gränser och etnisk mångfald
hävdat att enheten och sammanhällningen i USA omöjliggör en helt fri
invandring. En ”kult av etniciteten”
på bekostnad av de amerikanska värdena har ingen vän i honom.
I dag finns därmed många av
Arthur M Schlesingers fiender till vänster. Detta, möjligen, till hans häpnad.
Carl Johan Ljungberg (cjl@brevet.nu) är fil dr i statskunskap och författare.
BOKFAKTA
Författare: Arthur M. Schlesinger Jr
Titel: A Iife in the 20th Century:
Innocent Beginnings 1917-1950
Förlag: Houghton Mifflin 2000

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner