Print Friendly

Carl Johan Ljungberg; Mammig statschef brittisk imperiesymbol

Av Redaktionen | 31 december 2001


2001


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

.._
Q)
….::.:::
u
😮
C()
byggde naziregimens ökande popularitet under 30-talet just på att man
visade ”handlingskraft” och öppet
redogjorde för åsidosättande! av alla
hävdvunna rättsprinciper. Vanebrottslingar, arbetsskygga (exempelvis zigenare), prostituerade, homosexuella och andra osunda element
skulle hindras från att gömma sig
bakom (judiskt) lagvrängeri och
advokatyr. Träsket av kriminalitet,
pornografi och andlig förorening
skulle rensas upp utan att en massa
”Treblinka kunde inte ha
inrättats 1933.”
formalia stod hindrande i vägen.
Rättsstatens motto nullum crimen
sine lege, inget brott utan en lag, förklarades ändrat till nullum crimen
sine poena, inget brott utan ett straff,
en fras som snabbt plockades upp
som slagord i pressen. Polisen, inte
bara Gestapo utan också Kripo, kriminalpolisen, fick under 30-talet
nästan gränslösa befogenheter. Det
kunde räcka med att kriminalpolisen ”ansåg” att någon var brottslig i
största allmänhet för att vederbö-
rande skulle spärras in på obestämd
tid. Även detta var allmänt känt och
populärt.
Backing Hitler understryker ett
par viktiga lärdomar om vägen till
totalitär diktatur. För det första
att renhetssträvandena brukar
ingå. Det gällde Kambodja
(minns P O Enquists ord om att
rensa upp i horhuset) och Kuba
(grånade kamrater kan fortfarande
framhäva att Castro åtminstone
stängde Batistas kasinon och bordeller) likaväl som Tyskland. Vill
man ha demokrati bör man också
STORBRITANNIEN
Mammig statschef
brittisl< imperiesymbol
Av Carl Johan Ljungberg
Mot sin vilja blev drottning Victoria den första riktigt
offentliga brittiska kungligheten. Hon gav britterna en
trygg gestalt att samlas kring under mer än 60 år av
snabba förändringar.
S
OM FÅ TIDER lockar den
viktorianska, mellan 1839
och 1901. Där jagar detektiver råa mördare, söker
vetenskapsmän utröna
gorillans människolikhet, och frilägger teologer trons väsen. Allt med
flit och fasta värden som röd tråd.
Från 1830-talet var England järnvägarnas, de nya industriernas och
de excentriska bildningshjältarnas
land. Till och med samhällets brister och ondska tycktes på sätt och vis
uthärdliga, eftersom framstegstron
bar genom svårigheterna.
Den stilla medelpunkten för allt
detta var en undersätsig dam, inte
särskilt intelligent eller märklig, vars
lugna sätt gav nationen framtidstro.
Med Queen Victoria: A personal history ger oss den produktive Christopher Hibbert, som det brukar heta,
människan bakom myten.
Under Victorias dryga sextio år
Em lSvensk Tidskrift l2001, nr si
vara beredd att tåla osunt leverne
och allmän dekadens.
Den andra lärdomen är att ett
starkt grundlagsskydd för den
enskildes rättigheter är bättre för det
öppna samhället än frasmakeri. Det
finns de som vill värna den svenska
demokratin med att tala om tolerans
och samtidigt inskränker yttrandefriheten, exempelvis genom att
utvidga lagen om hets mot folkgrupp till att omfatta allt större
områden. Sådant är verkligen att
sätta vargen till fåraherde.
Klas Östman (klas.ostman@telia.com)
är redaktör för Svensk Tidskrift.
BOKFAKTA
Författare: Robert Gellately
Titel: Backing Hitler: Consent and
Coercion in Nazi Germany
Förlag: Oxford University Press, 2001
på tronen reformerades engelsk politik, ekonomi och utbildningsväsen.
Då steg ett- ännu delvis primitivtland in i den moderna världen. Vi
slipper gudskelov för nära inblickar
i Victorias privatliv. Brev och dokument visar dock en ganska lynnig
person, som ibland kunde bli närmast hysterisk. Drottningen besteg
ju tronen som mycket ung, och på
ett sätt förblev hon livet genom en
tonåring vars starka bindning till den
kloke maken, prins Albert, var den
till en fadersgestalt.
Victoria sökte visa pliktkänsla,
disciplin och självkontroll. Ändå
hade hon ofta svårt att leva upp till
dessa drag, och visade även flyktimpulser. I tidens anda drömde hon sig
bort, köpte i Skottland det murriga
slottet Balmoral där hon fick leva
ostörd. Om inte andra tryckt på
hade hon kanske slutat som krävande ensling i stället för att bli den första riktigt offentliga brittiska kungligheten.
I Victorias barndom var ännu
romantik på modet. Tillbaka till
naturen! Vilda berg, stormar och öde
landskap band fantasin. Konsten var
udda och eklektisk. I religiösa frågor
föredrog man ”det enkla”. I samhället vägledde medkänslan med de fattiga. Victoria läste Dickens och rördes av Lilla Darrit och barnhusbarnet Oliver.
I den ännu förvånande privata
tillvaro som då var de engelska
monarkernas upplevdes politiken
som ett störande ”utifrån”. Misstroget bemötte drottningen nya ministrar, även om hon ofta blev välvilligare efterhand. Under sin regeringstid hann hon med lO premiärministrar, varav några innehade ämbetet
mer än en gång. En av dessa var
Benjamin Disraeli, legendomspunnet societetslejon och författare.
Victoria misstrodde först Disraeli för hans frihandelskritik När han
vid prins Alberts död varmt delade
Vietarias sorg blev hon dock mer
godmodig. Hans sätt att framställa
dagspolitiken som en rad sublima
hemligheter, och hans sinne för det
sagoaktigt frivola tilltalade henne.
Medan Disraeli bemötte Victoria
som en människa, talade Gladstone
till henne ”som till ett offentligt
möte” har man hävdat.
Disraelis skeptiska traditionalism
kunde sägas ha fog, när amerikanska inbördeskriget fick fria institutioner att framstå som osäkra. Med
utrikestriumfer som förvärvet av
Suez-kanalsmajoriteten, utropandet
av Indien till kejsardöme och en
mästerlig insats vid Berlin-kongressen stack han än fler fjädrar i hatten.
En höjdpunkt under Vietarias
offentliga liv blev den Londonutställning som i sitt glaspalats i Hyde Park
visade upp en rad märkvärdigheter,
bland annat telegrafen. Den hänförda
Victoria besökte området flera gånger och ansåg utställningen vara mer
magnifik än sin egen kröning.
Var Victoria en folklig monark?
Det är svårt att säga, delvis på grund
av det ”oskrivna” brittiska statsskicket. Vilket monarkens formella
inflytande var är en sak. En del har
anklagat henne för att utöva oproportionerlig makt, liksom för att inte
spela en bestämd politisk roll. Enligt
Tingsten kunde Victoria bjuda motstånd, men fann sig till sist. Att ingen
större politisk kris inföll under hennes år antyder i alla fall, att hon inte
drev ståndpunkterna till ytterlighet.
När hon dog hade det tjugonde
århundradet just börjat. England var
inte bara större och rikare utan
också mer erfaret. Vietarias styre
hade ”förhindrat många olyckor”,
skriver Hibbert. Drottningen gick
bort, men förmågan att hålla ihop
landet med pur moderlighet gav
henne evigt liv.
Under drottningens höglandspläd höll sig nationen varm, har man
sagt.
Carl Johan Ljungberg (cjl@brevet.nu) är fil dr i statsvetenskap och författare
BOKFAKTA
Författare: Christopher Hibbert
Titel: Queen Victoria: A personal
history
Förlag: HarperCollins, 200l
Svensk Tidskrift Tror du att ideer
spelar roll?Har du missat något nummer
av Svensk Tidskrift?
Vi har en begränsad upplaga av de tre senaste
årens utgivning (förutom nummer 1/2000) som
vi säljer billigt.
För enstaka nummer betalar du 20 kronor.
Vill du köpa utgivningen tör ett helt år tar vi
100 kronor, och tör två år 150 kronor. För 70
kronor tår du också en inbindningspärm.
Skriv, ring eller taxa in din beställning. Adress och
telefonnummer finns i tidskriftens innehålssförteckning. Det går naturligtvis också bra att skicka
e-post till prenumeration@svensktidskrift.se.
Journalistik som inte dör
Då är det säkrast att du börjar prenumerera på
Svensk Tidskrift.
Vi ger dig inblick i samhällets idedebatt, en kvalificerad samtidsanalys och politisk journalistik.
Vår ide är enkel. Vi tror att människan spelar roll!
Vår åsikt är enklare. Vi tror på ett friare och
civilare Sverige!
S kT.d k”fl Prenumeration: 345 kr.
VenS l S rl Studentpris: 100 kr.
Tidskriften utkommer med sex nummer årligen.
Sätt in pengarna på post- eller bankgiro med namn
och adress på talongen. Eller skicka ett e-post till:
prenumeration@svensktidskrift.se.
Postgiro: 72744-6. Bankgiro: 575-7620.
lSvensk Tidskrift l2oo1, nr si EPJ

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner