Print Friendly

Carl Johan Ljungberg; En bok för frihetsministern (s)

Av Redaktionen | 31 december 1984


1984


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

CARL JOHAN LJUNGBERG:
En bok för frihetsministern (s)
Med utgångspunkt från Friedrich von
Hayeks bok Frihetens grundvalar granskar Carl Johan Ljungberg bl a socialisternas frihetsbudskap ochfackets roll.
Carl Johan Ljungberg är Ph D i statskunskap och verksam vid statsvetenskapliga institutionen på Stockholms
universitet.
l modern tid står två mycket skilda frihetsideal mot varandra. Det ena som
ibland kallas det ”plebiscitära” hävdar
att friheten nås genom att individen frigörs från ärvda lagar och normer och
sålunda spontant kan utveckla sin
mänsklighet. Om detta ideal påminns vi
genom Rousseaus ord ”människan föds
fri, men är överallt i bojor”.
Det andra idealet, ibland kallat det
”konstitutionella”, hävdar att friheten
måste förverkligas genom ständigt nya
personliga ansträngningar, främst genom
genuin självövervinnelse. Lag och sedvana ses därvid inte som hinder utan
som hjälpmedel att nå frihet. En vän av
denna uppfattning som Irving Babbitt
vänder sig direkt mot Rousseau genom
att hävda att friheten ”upphävs, så snart
man gör gällande att den är en naturens
fria gåva”.
l dagens Sverige har friheten blivit ett
hett debattämne. Detta är givetvis glädjande. Men vilket frihetsbegrepp är det
egentligen som debatten behandlar –
Rousseaus eller Babbitts? Det är viktigt
att söka reda ut frågan, ty dessa begrepp
har föga gemensamt.
En som i vår tid försvarat och utvecklat den lagbundna friheten är den österrikiska ekonomen och nobelpristagaren
Friedrich von Hayek. Dennes insatser
för att fördjupa och tillämpa det liberala
frihetsbegreppet kan knappast överskattas. När nu Hayeks kanske främsta verk
The Constitution ofLiberty föreligger på
svenska, under titeln Frihetens grundvalar (Ratio 1983, 240 kr), ges svenska lä-
sare tillfälle att möta en lika djärv och
stimulerande som kräsen tänkare. Fast
boken först utgavs redan 1959 är den
förbluffande aktuell. Ja, kanske de eko- 146
nomiska och politiska svårigheter som
sedan dess drabbat vårt land gjort bokens ideer mera aktuella än då.
Frihetens grundvalar är knappast ett
ekonomiskt verk i strängt teknisk mening. Det är inte penningteoretikern eller
Keynes-kritikern Hayek som framträder. Ambitionen är heller inte enbart
att försvara den fria marknadshushållningen, utan att ange innebörden av det
fria samhälle vari marknadssystemet är
en viktig del. I sin tolkning av friheten
överskrider Hayek sin egen disciplin.
Han lånar argument och perspektiv från
juridik, ekonomisk historia, sociologi
och politisk filosofi, ja även från psykologin. I sin mångsidighet erinrar han därvid om andra prominenta frihetstänkare
som Adam Smith, Edmund Burke,
Alexis de Tocqueville och Lord Acton.
Frågan på vilket sätt Hayek är liberal
är därmed givetvis bara antydd. Det beror på att ordet frihetstänkare är motsä-
gelsefullt. Man kan föreställa sig en
”jämlikhetstänkare”, som försvarar och
motiverar jämlikhetens tillstånd. Friheten däremot är något kvalitativt. Den leder oss in i det okända, vilket Hayek
också gör klart. Han anger heller inte
någon plan för friheten. Han antyder
snarast metoder och villkor som om de
är förhanden kan göra det mer sannolikt
att individuella talanger och resurser används bättre.
Det skall genast sägas att dessa metoder och villkor är mycket subtila. De kan
egentligen aldrig fångas vare sig i ideologiska formler eller i specifika politiska
krav. Hayek talar omväxlande om ”frihetens författning”, ”spontan ordning”,
”rättsstat” och liknande. Men eftersom
den fria gemenskap han avser är en legering av ideimpulser, kan den heller inte
täckas helt genom sådana begrepp. Klart
är dock att han inte önskar sig en subjek·
tiv frihet av anarkiserande slag utan dess
motsats, en strävan till – låt vara till stor
del frivilligt uppnådd – ordning. Hayeks
liberalism torde även vara väl förentia
med en uppfattning om objektiva vär·
den, låt vara att dessa antas förverkligas
genom prövning i frihet. Ibland beteck·
nas han därför som ”ordoliberal”.
”The rule of law”
Bland de oändligt många faktorer och
omständigheter som sålunda kan gynna
människans fria verksamhet betonar
Hayek särskilt förekomsten av ett system av generella lagar till individens
skydd. Den ”spontana ordningen” gynnas av att individerna som individer ku
påräkna lagens fulla stöd.
Lagarna har inte skapats en gång för
alla. De har uppstått som provisoriska
överenskommelser vilka sedermera genom långvarig prövning har förfinats.
Tanken bakom lagstyret, som väl ”the
rule of Iaw” kan kallas på svenska, dvs
att individen bör veta vilka handlingli
som lagen sanktionerar, har först eftep.
hand blivit fullt medveten. Inte sällat
har förståelsen av ändringar och tillägg
lagen först infunnit sig, då ändringen~
ett faktum. I det synsätt som kallas lat
styre ingår tanken att lagen är mera än ee
sanktionerande makt, nämligen en fo._
av kunskap som individerna för att .&
framgång i sina värv måste beakta. M
Hayeks ord: ”Lagen är inte en norm
den fulländade dygden och inte heller
vägledning till individuell perfekti
utan en regel för att samordna relatio
na i samhället för praktiska syften.”
Att överblicka hur den moderna rättsstaten vuxit fram är knappast möjligt.
Hayek betonar att frihetens samhälle
aldrig haft en fullständig intellektuell motivering. Det har till stor del förverkligats
genom lyckliga tillfälligheter. Ursprunget till detta samhälle är heller inte så
enhetligt som en del tror. De främsta
källorna torde visserligen utgöras av antik och romersk rättsuppfattning, av brittiska rättsteoretiker som Coke och
Blackstone, av den tyska rättsstatstanken, och inte minst av amerikansk författningsutveckling. Politiska filosofer
som Locke, Hume, Mill m fl måste också
beaktas. Men även medeltiden har givit
bestående bidrag bl a genom den starka
tro som därunder rådde på lagens suveränitet. Och utan kristendomen skulle
inte respekten för den universella giltigheten hos lagen så klart ha etablerats.
Under det att dessa rättstraditioner
möttes, råkade i konflikt och sammansmälte klarnade också innebörden av
”individuell frihet” . I detta begrepp ligger erfarenheten av att en skyddad individuell ” sfär” ger särskilt goda möjligheter att fullfölja egna planer, och att därvid dra nytta av unika kunskaper och
talanger. Men ” individuell frihet” innebär inte bara att lagen hjälper människan
att dra större nytta av konkreta omständigheter. Den bidrar också till en inlärningsprocess, i vilken gränsen mellan de
individuella bidragen utsuddas. Lagreglerna kan därmed ses som ett inbegrepp
av de historiska landvinningarna i vidaste mening.
Lagen, hävdar Hayek, är det kanske
smidigaste medel som människan förfogar över för att samordna resultaten av
147
praktiskt handlande och låta dem inverka på framtida beslut. I lagstyret sker det
ett slags arbetsdelning. Det vill säga, om
individerna å sin sida tar hänsyn till de
omständigheter som de känner, ser lagen
å sin sida till att deras agerande anpassas
till vissa allmänna kännemärken i samhället. I den mån individerna följer lagen
är de alltså inte bara laglydiga. De kan
troligen också undvika en rad misstag
och därmed bruka sina resurser bättre.
Det mänskliga förnuftet
Nära förbunden med Hayeks syn på lagstyret är hans syn på det mänskliga förnuftet. Stödd på tänkare som Mandeville, Ferguson och andra hävdar Hayek
att detta förnuft aldrig helt förmår fatta
de skapelser som de frambringar. ”Förnuftet kan aldri& förutse sina egna framsteg.”
Medan till exempel upplysningstänkandet ofta velat se förnuftet som en tidlös och självfullkomnande egenskap betonar Hayek att det måste ses nära förbundet med de historiska villkor under
vilka det formats. Förnuftet kan aldrig
skiljas från de kunskaper och färdigheter
som innesluts i mänskliga sedvänjor. En
viktig följd av detta synsätt är, att handlingsfrihet måste anses ha stort värde på
alla områden, således inte bara på tankens eller ekonomins område. Genom
att det relativa framsteget i människans
civilisation utgörs av oftast oförutsedda
kombinationer av omständigheter måste
friheten vara generell: ”Handligsfrihet
även när det gäller anspråkslösa ting är
lika viktig som tankefrihet.”
Att denna syn på rationalitet’ också
uppammar ett varmt försvar för en fri
r—————————————————————- ~~–
148
marknad med genomförd konkurrens är
naturligt. Just därför att all kunskap är
individuell och en samlad överblick över
individuella behov saknas blir marknad
och prismekanism medlet att tala om för
producenterna vad de bör framställa.
Kanske marknaden i rummet kan sägas
vara vad lagarna är i tiden då det gäller
att samordna individernas arbete på ett
meningsfullt sätt.
Socialismen
I Frihetens grundvalar framlägger dock
Hayek inte bara sin syn på frihet, utveckling och rationalitet. Han angriper
även den ideologi som han menar främst
hotar en fri och skapande civilisation,
nämligen socialismen. Hayek betonar alt
den socialistiska rörelsen alltsedan begynnelsen starkt förändrats. Den håller
visserligen fast vid målet ”social rättfärdighet” (ett mål f ö lika oklart som politiskt verkningsfullt) men hävdar inte
längre egendomens förstatligande vara
den givna vägen härtill. Strävan blir
istället att nå socialismen genom att
gradvis utvidga välfärdsstaten, och att
på skilda och indirekta sätt nå kontroll
över de privata resurserna. Särskilt viktigt är det därvid att söka manipulera
inkomstfördelningen liksom medborgarnas disposition av sina inkomster. Vi får
en löne- istället för en egendomssocialisering. Socialistiska politiker inser även
att de kan nå sina mål lättare genom att
styra en till namnet ännu privat industri
än genom att vidta impopulära förstatliganden.
Modern socialism är motsägelsefull
och dess åtgärder svårförutsägbara, då
den ofta hämningslöst lånar vinnande
ideer från sin motståndare. Genom den·
na eklekticism blir inte bara socialismen
lättare att godta, utan avväpnas även fri·
hetsvännerna moraliskt. Dessa får troli·
gen svårt att bekämpa förslag som sägs
göra att människor ”får det bättre.”
För att effektivt utmana denna väl·
färdssocialism måste försvararna av fri·
het göra troligt, att då man genom statlig
Socialistiska politiker inser även
att de kan nå sina mål Lättare genom att styra en till namnet ännu
privat industri än genom att vidta
impopulära förstatliganden.
försorg söker möta särskilt akuta sociala
behov avhänder man sig också resurser
vilka krävs för att möta morgondagens
behov. Det vill säga, man tenderar felak·
tigt att anta att de sociala behoven är
något givet, oföränderligt och mätbart,
och att en enda enhetlig organisation är
bäst skickad att tillgodose dem. Genom
att uppmuntra ett sådant offentligt ser·
vicemonopol, menar Hayek, ges dock
inte som i det fria samhället fortlöpande
möjligheter att välja mellan de effektivaste och bästa hjälpformerna.
Dessutom måste liberalen visa att staten i sin iver att uppfylla de socialpoJi.
tiska målen lätt blir självrådig. Det vii
säga, den tenderar att uppfylla sådana
mål utan tillräcklig hänsyn till de traditionella begränsningarna för offentlic
verksamhet, som de kommer till uttryck
i konstitutionen och i föreställningar om
individuella rättigheter.
Nu finns det alltjämt personer som fast
de delar Hayeks skepsis mot statliga servicemonopol ändå finner ett sådant nödvändigt eller godtagbart under välfärdsstatens nuvarande fas. Hayek visar älskvärt hur ohållbar en sådan uppfattning
är. Vmje monopol är nämligen mycket
svårt att avskaffa, då det väl etablerats.
Detta gäller i synnerhet folkpensioneringen. En omläggning av ett system för
ålderstrygghet, t ex en privatisering, in.
nebär lätt att ett löfte till en hel generation bryts. Inte bara är själva de tekniska
systemen svåra att i grunden förändra.
De tycks också genom sin totala omfattning utgöra sitt eget berättigande. Människorna har ju sällan haft erfarenhet av
någon annan trygghetsform, i vaije fall
inte av någon bättre. Vaije alternativ
framstår därmed som äventyrligt, och
blir givetvis politiskt omöjligt.
Fackets roll
Bland de monopol som präglar det moderna samhället är inte statens det enda.
Hayek vänder sig i sin bok också mot
framför allt fackets strävanden att kontrollera lönesättningen. Han säger sig ha
övervägt att också behandla produktionsmonopol, men har funnit att de skador som dessa åsamkar det fria samhället
inte kan jämföras med dem som fackets
lönekontroll orsakar. Därtill kommer,
menar han, att åtgärder mot företagsmonopol är svåra att vidta utan att detta
får generella skadeverkningar på företagsamheten.
Vad fackets ekonomiska roll beträffar
konstaterar Hayek att det idag närmast
är ogörligt att seriöst behandla denna.
Också de flesta icke-socialister torde
nämligen anse att fackets nuvarande
149
uppgifter är positiva för ekonomin. Vad
de därvid tycks glömma är att man inte
behöver godta den extremt privilegierade roll som de fackliga organen numera
spelar, bara därför att man i princip
stödjer de fackliga strävanden. Det är
viktigt att minnas att facket från en närmast illegal tillvaro under kort tid blivit
utomordentligt mäktigt, ja i många avseenden åtnjuter en rättslig immunitet
som inga andra organisationer äger.
Lika viktiga som de rättsliga invändningarna mot facket av idag är dock de
ekonomiska. Hayek menar att effekten
av det rådande lönemonopolet är en
sänkt produktivitet, en indirekt ökande
inflation samt en därmed dämpad reallö-
neökning. Genom att delvis sätta den fria
marknaden ur spel, vad beträffar arbetskraftsförsöijningen, tvingar fackets
verksamhet till sist staten att ingripa.
Därmed är fackföreningsrörelsen ” på
väg att få till stånd just det system av
socialistisk totalplanering som få fackföreningar vill ha och som det faktiskt
ligger i deras intresse att undvika.”
Monopolens effekter
Ett annat monopol som boken behandlar
är hyresregleringen. Svidande kritik
drabbar denna metod, som medför att
bostadsbristen permanentas, bostäder
fördelas godtyckligt, rörligheten i boendet minskas, bostadsmiljön förslummas,
och de boendes ansvarskänsla minskas.
Hayek påpekar det orimliga i att myndigheterna ges ansvaret för att mot varandra avväga olika individers bostadsbehov.
Myndigheterna får härmed en makt, som
lätt slår över i godtycke. Detta avsnitt
utreder väl hyresmonopolets närmast
150
skandallösa avigsidor – så välkända för
oss svenskar.
Med motsvarande effektivitet och
goda utblickar behandlar Hayek effekterna av monopol på en rad andra fält,
t ex byggnadsregleringen, stadsplaneringen, skatte- och omfördelningspolitiken, utbildningen samt forskningen. Han
gör även en rad goda distinktioner av ett
slag som bör vara användbart också för
praktiska politiker. Att boken är skriven
av en ekonom bör inte avskräcka lä·
saren: Friedrich Hayek kan som få be·
handla sitt tema allmängiltigt. Frihetens
grundvalar är en bok för alla dem som
önskar sig ett mera skapande Sverige,
inte bara för ekonomer och företagare.
Man kan även uppmuntra våra nya fri·
hetsvänner bland socialdemokraterna att
läsa den.
Pärmar för inbindning av årgång 1983
kan rekvireras från Svensk Tidskrifts
expedition, te! 08-67 59 55, eller ge·
nom insättning av kronor 35:- på
postgiro 7 27 44-6.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner