Print Friendly

Carl Johan Ljungberg; Antinordamerikainstitutet

Av Redaktionen | 31 december 2001


2001


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Antinordan1erikainstitutet
l av Carl Johan Ljungberg
Ingen TV-soffa är komplett utan fil dr Erik Asard från Nordamerikainstitutet när
USA skall analyseras. Men är det vetenskapsmannen som faktiskt sitter där?
S
INAS HETER DET INSTITUT för Nordamerika- konstitutionella
forskning som tillkom i mitten på 1980-talet sidan i den amerivid Uppsala universitet. Där forskas och under- kanska friheten.
visas det om det amerikanska samhället, även Institutets
från kulturell och litterär synpunkt. Numera chef är statsvetager Sinas även en grundkurs i USA-kunskap. Varje år ren fil dr Erik
vistas även en amerikansk forskare genom Fulbright- Asard. Han har
stiftelsens förmedling hos institutet.
Den ganska breda forskningsmenyn tar upp utbytet
bland annat ägnat sig åt
amerikansk politisk opinionsbildning, valrö-
”En av grundprinciperna i
relser och mediebevakning
med USA liksom påverkningar
från detta på Sverige. Amerikanska
politik- och samhällsfrågor belyses, till exempel rasrelationer och
segregering, likaså rättighetsskyd- USA: s samhällssystem är ju
liksom ideologier som populismen. Asard är utom forskare även
en flitig skribent, och har i böcker
kritiskt granskat svenska institutioner som löntagarfonderna
(vilka var ämne för hans doktorsavhandling) och ”vår mest fossila
institution” monarkin (medförfattare då var urrepublikanen Sten
Sjöberg). Asard lovordas ändå fö
att allt är till salu och kan
det och regler för så kallad positiv
särbehandling. Den politiska kommunikationens och mediernas roll
berörs, ävenså en del feministiska göras till föremål för spekufrågor. Hos vissa forskare får det
”postmoderna” intresset för myter,
symbolspråk och konstruktioner
Iatian och profit.”
sitt. I förhållande till de ganska begränsade anslagen förefaller därmed Sinas produktivt.
OBJEKTIV FORSKNING . . .
Som ett institut vid Uppsala universitet har Sinas att iaktta objektiva forskningskrav. Gör man då det? Det är nog
ingen överdrift om man anar en svaghet för en viss sida
hos den amerikanska traditionen- nämligen den radikala, som brukar förknippas till exempel med Tom Paines, Jeffersons och Martin Luther Kings namn. Intresset
gäller med andra ord jämlikhet, vida sociala rättigheter,
liksom inslag i folkliga rörelser speglade i litteratur och
politik, mer än de ”checks and balances” som tillhör den
sitt goda sätt att leda Sinas och anlitas ofta som
kommentator i tv.
. .. OCH DAGSPOLITISK POLE MIK
Det har mot bakgrund av Erik Åsards ambiuu•..-..,Ll
Sinas en solid forskningsprofil förvånat att han ….,._u<nlböcker och artiklar så lätt överger nens
mer genomarbetade sätt för att i stället utveckla en skarp
dagspolitisk polemik. Ingen kan tvivla på att han identifierar sig med vänstern, i USA närmast det demokratiska partiets vänsterflygel, om han alls ryms inom det
partipolitiska spektret. Det är tydligt att det är de offentliga sociala programmen, mera än frihetstraditionen,
\J
o
lSvensk Tidskrift l2001, nr 31m
o
o..
konstitutionen, maktdelningen och de formella
rättigheterna, som väcker Åsards
sympati som forskare. Samtidigt
för han gärna att USA:s formella lagverk,
dess partier och 1cu”‘!1~~” politiker (oavsett politisk färg)
närmast saknar n PlCVniPI.tP
ofta med anknytning till
igen de verkligt styrande
….~,,…….,.. med liberal grundsätt skulle kunna
han försummar miljöfrågorna. Bakom Bushs term ”en
medkännande konservatism
ligger en föreställning om att
vissa människor, grupper
och institutioner – och då
särskilt de religiösa – är
bättre, ädlare, och mera
moraliskt högststående än andra”.
Allt enligt Erik Åsards eftervalskommentar i
socialdemokratiska Tiden i våras. (Varför ett sådant
högmod skulle råda just bland de grupper, kyrkor och
nätverk som stödjer Bush utvecklas inte.)
Erik Åsard drar ibland paralleller till svensk politik.
Den amerikanska s.k. ”plattskatt” som uttas enligt en
fast procentsats framhöll han i ett tidningsinlägg har
”länge omhuldats av konservativa amerikanska tankesmedjor”. Han framhöll att denna skatt är oacceptabel
från fördelningssynpunkt I en riksdagsdebatt tog finansminister Ringholm f ö i klartext och tacksamt fasta på
att Åsard legitimerat hans egen ståndpunkt.
FÖRDJUPNING BEHÖVS
Amerikansk politik har många vitala olikheter mot vår
Djupare ”m
storföretag och börs
samhällsfaktorerna. Att
åskådning på något
förändra makt- och i USA” är en egen. Beslut och reformer drivs fram i ett ständigt samspel mellan de två stora partiernas
stödgrupper och dessas visioner.
illusion, heter det i essäboken
tik och ideologi från 1979.
huset är ”helt beroende av
omgivande kapitalistiska
”I sin dagspolitiska polemik Den vanliga nyhetsförmedlingen
kan bara undantagsvis ge den
ren”. Det var exempelvis kapitalismen, ”starka ekonomiska krafter”,
inte Nixon personligen, som låg
bakom Watergate-affären. I andra
tillämpningar drivs tesen om
underliggande ekonomiska fakto- .. refaller dr Åsard mest ogil- amerikanska politikens djupare
dimensioner. Det vore därför väla vad han ser av USA.” kommet om Sveriges enda akademiska Nordamerikainstitut kunde
bidra till att introducera oss i detta
rer som de verkliga källorna till makt,
vänta förgäves på egentliga försök att tesen.
Vad betyder det att en maktstruktur styr? När detta
skrivs meddelas det t ex att en USA-senator under rabalder hoppat av från det republikanska partiet, vilket gör
att majoriteten i senaten och dess viktiga utskott tippat
över i demokraternas förmån. President Bush sliter i
skrivande stund förmodligen sitt hår. Är då ”strukturerna” utslagsgivande?
”En av grundprinciperna i USA: s samhällssystem är
ju att allt är till salu och kan göras till föremål för spekulation och profit”, skriver Åsard i samma bok. Man
skulle lätt tänka att det därmed inte spelar någon roll,
vem som är president. Ändå har Åsardien Expressenartikel i vår hårt gått ut mot president Bush. Denne agerar språkrör för det rika fåtalet. Bush är arrogant, hävdas
det, och bedriver ”en politik för storbolagen”. Han vill
öka ut ”ett missilförsvar som USA inte behöver”, medan
system, gärna belysa dess bakgrund och särart för en svensk publik. Detta enda får ju
inte bli ett ”antinordamerikainstitut”. slutsatserna måste
då klart dras utifrån mer distanserade analyser av de
svåra sambanden, så att de inte bara ger ett svepande
och polemiskt intryck. Det är viktigt för vetenskapsmannen att rågången till privatpersonen är tydlig.
I sin dagspolitiska polemik förefaller dr Åsard mest
ogilla vad han ser av USA. När han deltar i svensk politisk debatt är USA ett tillhygge han använder för att slå
ned sina motståndare. Tydligast negativ är han när det
sitter republikanska presidenter i Vita Huset. Det är den
dagspolitiske polemikern, inte vetenskapsmannen, tv
verkar vilja ha till studion så snart en republikan flyttar
in. Och tv brukar få vad den vill ha.
Carl Johan Ljungberg (cjl@brevet.nu) är fil dr i statskunskap och författare.
lliJ lSvensk Tidskrift l2001, nr 31

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner