Print Friendly

Bror Olsson; Staten som martyr

Av Redaktionen | 31 december 1984


1984


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

BROR OLSSON:
Staten som martyr
Mycket tyder på att politikernas
handlande i stor utsträckning styrs av
massmediabilden. Det är därför av
största vikt att bilden av
skattemyndigheternas jakt på
skattefuskare kompletteras med en
kritisk bevakning av skattemyndigheters
och skattedomstolars sätt att fungera.
Om vi hade haft en sådan rapportering
hade vi kanske sluppit
skattetilläggssystemet,
bevissäkringslagen och
generalklausulen. Staten uppträder ofta
vårdslöst genom sina skattefunktionärer
som tycks ha större intresse av att
åstadkomma höga taxeringar än Lagliga
och riktiga sådana, hävdar författaren.
Bror Olsson är civilekonom ochjurist.
Han arbetar vid advokatbyrå i Stockholm.
Våra massmedier visar i sin nyhetsrapportering stort intresse för skattefrågor.
Det finns anledning diskutera om rappor·
teringen kan anses ge en riktig bild av
förhållandena på skatteområdet.
Tyngdpunkten i skatterapporteringen
ligger på redogörelser för uppdagat eller
påstått skattefusk. Till allmänheten når
en strid ström av rapporter om hur skat·
temyndigheterna genom kontrollinsatser
av olika slag lyckats avslöja skattskyldi·
ga som sägs ha undandragit sig skatt med
större eller mindre belopp. Redogörel·
serna är ofta inträngande och deras samlade effekt på den allmänna opinionen
förmodligen stor.
Stoffet till rapporteringen tycks massmedierna hämta huvudsakligen från
myndighetssidan. Klart är att man via
denna kanal i stort sett bara får tillgång
till sådant stoff som myndigheterna
själva anser tåla publicitet. Vad som inte
gagnar myndigheternas sak sållas natur·
ligen bort redan vid källan. Med någon
tillspetsning kan sägas att massmedier·
nas rapportering i detta avseende väsent·
ligen sker på myndighetssidans villkor.
Ett stående inslag i massmediernas
skatterapportering har under många år
också varit redovisning av statistik över
resultatet av skattemyndigheternas mer
övergripande kontrollaktioner. statistiken för vmje särskild aktion är avsedd
att visa hur stora skattebelopp som myndigheterna dragit in till staten. Det är de
kontrollerande myndigheterna själva
som upprättat statistiken – på basis av
sina egna taxeringsförslag – och därefter
ställt den till massmediernas förfogande.
Att märka är att det bär rör sig om eu
statistik som måste betecknas som otiiJ.
förlitlig och missvisande. Till synes alldeles okritiskt har massmedierna vidarebefordrat statistiken till allmänheten och
upprepat redovisningen därav vid åtskilliga tillfällen. Material som kommer från
skattemyndigheter tycks massmedierna
utan vidare ta för gott.
Grundtemat
Grundtemat i massmediernas nyhetsrapportering från skatteområdet framträder
tydligt: man utmålar staten som den
svage parten, staten som den ständigt
lidande parten, staten som martyr. Till
grundtemat hör också att statens skattefunktionärer genomgående beskrivs som
rättskaffens personer, kämpande det godas kamp men kämpande mot svårt och
ibland övermäktigt motstånd i form av
skrupelfria skattskyldiga.
Temat är emellertid falskt. Staten som
aktör på skatteområdet är ingalunda nå-
gon svag och ständigt lidande part. Genom sina skattefunktionärer uppträder
staten ofta vårdslöst, bryskt, aggressivt
mot enskilda skattskyldiga. Ett stort antal skattskyldiga påförs varje år för höga
taxeringar och därmed för hög skatt. så-
dana övertaxeringar drivs fram inte bara
av funktionärer på taxeringsnämndsnivå
utan även av befattningshavare högre
upp i hierarkin, t ex taxeringsrevisorer
och taxeringsintendenter. Mest utsatta
för övertaxeringar är sådana kategorier
skattskyldiga som det är politiskt opportunt att angripa, t ex företagare. Intresset
att åstadkomma höga taxeringar har hos
många skattefunktionärer tagit överhanden över intresset att åstadkomma lagliga och riktiga taxeringar.
Om detta ger massmedierna ingen eller ringa information till allmänheten.
407
Därmed fattas något väsentligt i bevaknmgen.
Skattedomstolarna
Än allvarligare är emellertid att massmedierna inte uppmärksammat att vi på
skatteområdet saknar en opartisk rättskipning. De organ som fått i uppgift att
avgöra skattetvister mellan staten och de
skattskyldiga – länsrätter, kammarrätter
och regeringsrätt – domineras idag av
personer för vilka statens rätt är det primära och den enskildes rätt sekundär.
Andan i skattedomstolarna är sådan att
många skattskyldiga, som gått till process för en rättfärdig sak, har kämpat
förgäves. Som skatterättskipningen fungerar står det klart att den har djupgående demoraliserande verkningar på
skattskyldigsidan.
skattedomstolarnas engagemang för
staten kan möjligen betraktas som en fö-
reteelse av indirekt natur. Djupare sett
rör det sig kanske om ett medvetet eller
omedvetet engagemang för den nya
klass, som skattedomstolarnas ledamöter själva tillhör och som idag kräver
ett bestämmande inflytande i alla samhällsfrågor, nämligen kåren av offentliga
funktionärer. Ett högt skattetryck och en
hårdhänt skatteindragning ligger i den
nya klassens intresse. Det sätt varpå
skattedomstolarnas ledamöter utövar
sitt ämbete är av väsentlig betydelse för
den nya klassens självkänsla och för
dess makt och position i samhället.
För vetgiriga journalister borde det
finnas åtskilligt att utforska på skatterättskipningens fält: urvalet av ledamöter till skattedomstolarna, ledamöternas bakgrund och kunnande, skattedom- 408
stolarnas arbetsformer, skötseln av utredningsansvaret, takten i avverkningen
av mål, tendensen i avgörandena, kvaliten på beslutsmotiveringarna, rättssö-
kande skattskyldigas erfarenheter av
skatteprocess och deras förtroende för
dömande organ.
Bland svenska journalister torde det
knappast förekomma att de söker kontakt exempelvis med advokatbyråer eller
med revisions- och redovisningsbyråer
för att via dem nå skattskyldiga, som
slagits för sin rätt mot staten, och på den
vägen dra fram information om hur skattemyndigheter och skattedomstolar arbetar. Om så skedde, skulle massmedierna förmodligen dagligen kunna lämna redogörelser för upprörande fall av fiskala
övergrepp mot enskilda. En undersö-
kande journalistik, vars resultat kanske
skulle komma att ogillas av skattefunktionärer och skattedomare, synes emellertid inte ligga i tiden.
Myndighetskanalen
Massmedierna tycks alltså nöja sig med
att lita till myndighetskanalen, när det
gäller att skaffa nyhetsmaterial från skatteområdet. Det betyder att massmediabilden huvudsakligen baseras på ett underlag, som myndigheterna sovrat och
tillrättalagt för att låta staten framträda
som den svage och lidande parten och
därmed främja myndigheternas eget intresse av mer makt och mer resurser.
Detta sätter i sin tur sin prägel på lagstift·
ningen. Mycket tyder nämligen på att
våra politikers handlande i stor utsträck·
ning styrs just av massmediabilden. Om
massmedierna hade fullgjort sin uppgift
och redovisat en allsidig bild av förhåJ.
landena på skatteområdet – innefattande även en kritisk bevakning av skatte·
myndigheters och skattedomstolars sätt
att fungera – skulle vi kanske ha sluppit
de för Sverige som rättsstat mest generande inslagen i vår skattelagstiftning:
skattetilläggssystemet, bevissäkringslagen, generalklausulen. Åtskilliga andra
defekter i lagstiftningen skulle kanske
också ha eliminerats. Den ensidiga biJ.
den av staten som martyr påverkar oavbrutet allt utredningsarbete och alla beslut som rör skattelagstiftningens for·
mella och materiella innehåll.
Det brukar ofta framhållas av massmedierna själva, att en av deras viktigaste
uppgifter är att närgånget granska statsmaktens handlande mot enskilda. Av nå-
gon anledning tycks massmedierna erneJ.
lertid ha fridlyst skattemyndigheter och
skattedomstolar. Frågan är vad anledningen kan vara. Kanske finns det f01
för ett antagande som framförts i annal
sammanhang, nämligen att delar av jour·
nalistkåren har särskilda ideologiska
band till kåren av offentliga funktionärer
och att delar av den förra kåren i själva
verket ser som sin uppgift att beskydda
den senare.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner