Print Friendly

Bosse Ringholm, Elaine Kristersson; Missvisande om Stockholms sjukvård

Av Redaktionen | 31 december 1997


1997


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

D
et pågår for närvarande
ett stort forändringsarbete i sjukvården i
Stockholms läns landsting. Patrick Belfrage har i en artikel i
Svensk Tidskrift 6/96 kornmenterat
denna utveckling, men också diskuterat sina konflikter med sjuksköterskor och annan personal på södersjukhusets kvinnoklinik.
Belfrages konflikter inom Södersjukhuset avstår vi från att kommentera, men vi vill gärna redovisa vår
syn på den aktuella sjukvårdssituationen i Stockholms läns landsting.
Är sjukvården i kris? Rapporteringen i massmedia präglas av en
uniform reaktion. Köer, besparingar
BOSSE RINGHOLM & ELAINE KRISTENSSON:
Missvisande om
Stockholms sjukvård
mycket hög uppskattning av den
sjukvård som ges. Endast fyra procent
av patienterna var missnöjda med
sjukhusvistelsen i stort.
Olika internationella järnfordser
visar också att svensk sjukvård håller
en mycket hög kvalitet.
Den bild som patienterna ger av
sjukvården står i stark kontrast till den
politiska diskussionen om ständigt
minskade anslag till sjukvården. I
Stockholms läns landsting var skattebetalarnas bidrag till sjukvården for
några år sedan avsevärt mindre än det
är idag. För 1997 disponerar sjukvården i stort sett samma resurser som
for forra året, dvs cirka 19 miljarder
kronor.
Men innebär inte den s k utveckberäknats till nära 3 miljarder kronor.
Dessa kostnadsberäkningar måste
sjukvården själv finansiera via rationaliseringar och effektiviseringar. Det
är den nya situationen for sjukvården.
På längre sikt är det alldeles uppenbart, som den statliga HSU 2000
visar, att sjukvården behöver tillforas
nya resurser. Om vi kan lyckas med
målet att halvera arbetslösheten till år
2000 är det också fullt möjligt att låta
en del av den nya tillväxten användas
for just sjukvård. I annat fall handlar
det om mycket smärtsarnnu omprioriteringar inom den offentliga sektorn eller mellan privat och offentlig
sektor om sjukvården ska ra mer resurser.
och klagan om mer pengar är de van- lingsplanen i Stockholms läns landsligaste ämnena.
Men verkligheten är mer nyanserad. Den senaste patientundersökningen i Stockholms läns landsting (över 3.000 patienter har tillfrågats) visar att patienterna har en
BOSSE RINGHOLM & ELAINE
KRISTENSSON är finanslandstingsråd (s) respektive sjukvårdslandstingsråd (s) i Stockholms läns landsting.
ting att resurserna skärs ned med 3
miljarder kronor? Nej, det är en felaktig beskrivning.
Behöver nya resurser
Vad som däremot är sant är att
landstingets ekonomiska situation är
sådan att någon kompensation for
ökade priser och löner inte kan ges
under 1997. Pris- och löneökningSysselsättningsgaranti
Just for att forhindra en ökad
arbetslöshet har Stockholms läns
landsting sedan 1994 års val gått i
bräschen fOr en sysselsättningsgaranti
som ger alla fast anställda, i huvudsak
sjukvårdspersonal, möjlighet till ett
nytt arbete eller en utbildning vid
övertalighet. Det finns naturligtvis
politiska partier som hellre ser att
arna for perioden 1996 till 1998 har denna sjukvårdspersonal kastas ut i
SVENSK TIDSKR.JFT 43
arbetslöshet på det sätt som skedde trygghet i ett läge där det krävs stora nal. Vi delar hans uppfattning att
under förra mandatperioden. insatser för att förändra sjukvården. ”sjukvårdens inre stridigheter skulle
För oss som socialdemokrater är Både patienter och personal tjänar kunna dämpas eller delvis försvinna
det angeläget att Stockholms läns med andra ord på sysselsättnings- om en större ärlighet, stabilitet och
landsting har ett bredare samhälls- garantin. I sista hand är det också en realism” eftersträvas.
ekonomiskt perspektiv och med- samhällsekonomisk vinst att inte låta Det är mot denna bakgrund som
verkar till att förhindra ökad arbets- tusentals sjukvårdsanställda fylla på socialdemokraterna i landstinget har
löshet. Landstinget bör ta sin del av den redan alltför höga arbetslösheten. tagit initiativet till den utvecklingsansvaret för sysselsättningen. plan som fastställdes under förra året
Realistiska direktiv och som förhoppningsvis ska ge de
Samhällsekonomisk vinst Vi uppskattar att Patrick Belfrage vill ”långsiktiga, konsekventa och framdet långa loppet tjänar alltså delta i ”förutsättningslösa samtal” förallt realistiska politiska direktiv”
landstinget på att personal far större mellan sjukvårdspolitiker och perso- som Belfrage efterlyser.
INGER EFRAIMSSON:
Det ar inte monopolen
problemet
I
förra numret av Svensk Tidskrift påstås att den offentliga
sektorn är en dålig arbetsgivare. Det kan ju vid första
påseendet kännas som ett välkommet
stöd till de anställda och deras fackliga
organisationer i den offentliga sektorn.
Påstås detta för att man månar om
de anställda eller finns det andra
motiv? Om jag förstått argumentationen korrekt hävdas det att de
offentliganställdas ”brist på medinINGER EFRAIMSSON är ordförande i
SKTF.
44
som ar
flytande, utvecklings- och karriärmöjligheter” beror på den ”offentliga
sektorns monopolställning”. Vidare
sägs att ”de tjänster som den (offentliga sektorn) erbjuder är den som
regel ensam om att producera. De
anställda inom den offentliga sektorn
… har alltså bara en arbetsgivare att
vända sig till.”
Många valmöjligheter
Låt oss anta att våra arbetsgivare är
dåliga arbetsgivare och pröva om det
perspektiv. Om du vill byta arbetsgivare finns det för det första fler än
300 kommuner och landsting och en
del ligger i varandras närhet, så avs~ånden behöver inte vara oöverstigliga. För det andra finns det många
yrken i den offentliga sektorn som
också återfinns i den privata, t ex
ingenjörer, tekniker, ekonomer, administratörer och tandsköterskor.
Just tandsköterskor är ett intressant
exempel. De har inte bättre villkor
och möjligheter i den privata sektorn.
är det offentliga monopolet som Är det någon skillnad så är lönerna
orsakar det. Det som beskrivs som ett
monopol ur ett medborgar- och
patientperspektiv behöver inte alls
lägre, arbetssituationen och utvecklingsmöjligheterna sämre i den privata. Varför? För att det är ett s k
vara ett monopol ur den anställdes typiskt kvinnoyrke?
SVENSK TIDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism