Print Friendly

Bo E Carlsson; Varför kris i svensk ekonomi

Av Redaktionen | 31 december 1991


1991


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

BO E CARLSSON:
Varför kris i
svensk ekonomi?
Att problemen i den svenska
ekonomin i dagsläget sammanhänger med kostnadsutvecklingen råder det en bred enighet
om. l regeringens finansplan i
januari i år underströks starkt
vikten av att komma till rätta
med kostnadsutvecklingen.
Förra årets regeringskris hade
också samband med detta. Regeringen föll på sitt förslag om
lönestopp i förening med ett
strejkförbud.
Civilekonom Bo E Carlsson är
knuten till SAF.
E
n i förhållande till omvärlden allt
för snabb kostnadsutveckling – i
förening med en svag poduktivitetsutveckling – har lett till att svenskt nä-
ringslivs internationella konkurrensförmåga successivt undergrävts. Det kan
illustreras som i figur l. Den visar hur arbetskraftskostnaderna per producerad
enhet ökat i Sverige i förhållande till
OECD-området. Genom att arbetskraftskostnaderna mäts per producerad enhet
inkluderas också skillnader i produktivitetsutvecklingen. Figuren redovisar kostnadsutvecklingen i nationell och enhetlig
valuta – dvs exklusive och inklusive effekterna av växelkursförändingar.
I figuren har också växelkursutvecklingen lagts in. Vi ser hur de två stora devalveringarna av den svenska kronan
1981 och 1982- med 10 resp 16 procent
– ledde till en omedelbar och betydande
förbättring av den svenska konkurrenskraften mätt som arbetskraftskostnader
per producerad enhet i enhetlig valuta. Vi
kan också se, att den konkurrensfördel
som devalveringarna gav svenskt näringsliv under 1980-talets lopp successivt förbrukats. Figuren låter ana, att Sverige
1991 är tillbaka i ungefär samma kostnadsmässiga läge relativt omvärlden som
före devalveringarna. Vi har definitivt en
mindre gynnsam kostnadssituation än
den, som 1982 motiverade den nytillträ-
dande socialdemokratiska regeringen att
genomföra sin 16-procentiga devalvering.
Till följd av kostnadsutvecklingen har
de svenska exportpriserna ökat snabbare
än konkurrentländerna. Det har lett till att
svensk exportindustri förlorat marknadsandelar. Det återspeglas i sin tur i ett
växande bytesbalansunderskott Efter
1986, då den svenska bytesbalansen för- 97
Arbetskraftskostnad per producerad enhet 1970-1989
Index 1970-74=100
160
150 ——————–7
140
130
120
110
100
90
80
70
60
– – – – – – – – Relativ arbetskraftskostnad
per enhet i nationell valuta
1970 72 74 76 78 80 82 84 86 89
bättrades till följd av sänkta oljepriser, har
bytesbalansens underskott vuxit år från
år.
Kostnadsutvecklingen har emellertid
varit ett kroniskt problem i den svenska
ekonomin åtminstone sedan början av
1970-talet. När den borgerliga regeringen
tillträdde hösten 1976 befann sig den
svenska ekonomin mitt i en akut kostnadskris. Under månadernaföre valet flöt
omkring en tredjedel av den svenska valutareserven ut ur landet. En rad stora
svenska företag hade akuta svårigheter. I
det kortsiktiga p~rspektivet är kostnadsutvecklingen orsaken till dagens ”kris” för
den svenska ekonomin. I det längre
perspektivet måste vi emellertid söka orsaken i de mekanismer, som lett till att
kostnadsutvecklingen blivit ett kroniskt
svenskt problem.
Låt oss innan vi tar itu med denna
frågeställning ta upp en annan. Kan vi inte
återigen hantera vårt kostnadsproblem på
samma sätt som 1976/77 och 1981/82
dvs genom att åter en gång devalvera den
svenska kronan? Det kan man naturligtvis
tänka sig. Den s k Boston-gruppens rapport för något år sedan gav rekomniendationer i den riktningen. Däremot kan man
inte ännu en gång söka göra trovärdigt, att
det är en sista engångsdevalvering. Annu
en svensk devalvering skulle vara den definitiva bekräftelsen på att vi inte förmår
hantera vår kostnadsutveckling. Det skulle vara en signal till partema på arbetsmarknaden, att det inte finns något behov
av att hålla tillbaka lönekostnaderna.
Detta skulle sannolikt i sig leda till att inflationen accelererade ytterligare. Det
skulle cementera Sveriges höga ränteläge
och det skulle därigenom verka hämmande på investeringsutvecklingen och på
den ekonomiska tillväxten.
98
BNP i Sverige och OECD 1960-1990
Index 1960=100
300 ————————————–~
250
200
150
100
1960 65
Svag ekonomisk tillväxt
70
Till Sveriges problem i ett något längre
perspektiv hör inte bara kostnadsutvecklingen utan också en i förhållanden till
omvärlden svag produktivitetsutveckling
och svag ekonomisk tillväxt.Den svenska
produktionsutvecklingen relativt genomsnittet inom OECD-området framgår av
figur 2. Vi ser att det är sedan någon gång i
slutet av 1960-talet och början av 1970-
talet, som den svenska utvecklingen börjar avvika från omvärldens.
Sverige var i början av 1970-talet ett av
världens rikaste länder med en BNP per
capita, som nästan ingen annat land nådde upp till. Vi har visserligen fortfarande
en relativt hög BNP per capita men vi är
långt ifrån unika. Vi hör till de länder
inom OECD-området, där medborgarnas reala inkomster efter skatt företett
den svagaste utvecklingen under 1980-
Sverige
75 80 85 90
talet. En.fortsatt devalveringspolitik skulle permanenta denna kräftgång i förhållande till omvärlden. För att finna orsaken till dessa långsiktiga svagheter i förhållande till omvärlden finns det anledning att undersöka, i vilka ytterligare hänseenden den svenska utvecklingen markant avviker från omvärldens. Vi behöver
inte söka länge. I ett hänseende är Sverige
extremt relativt andra västligaindustriländer. Vi har det högsta skattetrycket och
den största offentliga sektorn inom
OECD-området.
Det höga skattetrycket
Det finns ett alldeles entydigt samband
mellan skattetryck och ekonomisk tillväxt. Det illustreras i figur 3. Sambandet
blir än mer entydigt om det beaktas att fÖr
Norge, som för den aktuella perioden ligger relativt högt i tillväxthänseende trots
99
BNP-tillväxt och skattetryck 1980-89 i 16 OECD-Iänder
Tlllväxt 1980-891%
45
Japan
40
35
30
•Spanien
25
20
• Anland
• Italien
•Norge
•Schweiz •Tyskland
Danmarit •
• Sverige
15
10
28 32 36 40
ett högt skattetryck, är denna tillväxt enbart avhängig av oljeproduktionen – under de senaste åren har Norge mött växande svårigheter. Schweiz har en i förhållande till sitt skattetryck förhållandevis
låg ekonomisk tillväxt. Det sammanhänger med den finansiella sektoms betydelse
för Schweiz. Slrulle utvecklingen i stället
mätas med avseende på bruttonationalinkomst, skulle Schweiz position förbättras.
Detta samband är på intet sätt överraskande. Höga skatter har likartade effekter
som höga tullar. Deleder till ett ineffektivt
44 48 52
GenomsnltUigt skattetryck l% av BNP
resursutnyttjande genom att pervertera
sambandet mellan efterfrångan och produktionskostnader. Det är mer lönsamt
för hjärnkirurgen att ta ledigt för att lägga
betongplattor i sin trädgård än att operera
hjärnor och använda inkomsten för att
anlita en plattläggare. skatteomläggningen 1990 och 1991 har endast marginellt
ändrat på detta förhållande – även om en
ändring i rätt riktning förvisso har skett.
I 1990 års långtidsutredning (LV) förs
ett resonemang om de samhällsekonomiska skadeeffekterna av ett högt skattetryck. LU skriver: ”Skattema medför att
100
de priser på varor och tjänster som styr
individers och företags beteende avviker
från de priser som speglar samhälleliga
knapphetsförhållanden. Det får till följd
att fördelnip.gen av resurser snedvrids i
förhållande till den samhällsekonomiskt
mest produktiva användningen. Det gäller t ex beslut om hur mycket och var man
skall arbeta, avvägningen mellan sparande och konsumtion, konsumtionens sammansättning och investeringarnas omfattning och inriktning.”
LU redovisar också en katalog över
problem som skattema bidrar till att skapa:
• Välfärdsförluster – det viktiga problemet
• Skattema hämmar produktionen
• En sämre fungerande arbetsmarknad
• Inlåsning av kapital
• Sparandel påverkas negativt
Detta är en god sammanfattning i
punktform av problem, som alla är realiteter i den svenska ekonomin. Det LU
kunde kritiseras för var inte analysen av
det höga skattetryckets effekter utan för
att varje analys av möjligheterna att sänka
skattetrycket saknades.
LU refererar även en undersökning
som indikerar, att den samhällsekonomiska kostnaden för att öka skatteinkomsterna med en krona är ca en krona. Det betyder, att för att det skall vara samhällsekonomiskt optimalt att öka den offentliga
sektoms inkomster med en krona – för
att kunna öka utgifterna lika mycket – så
måste den samhällsekonomiska nyttan av
det ökade offentligatjänsteutbudet värderas till två kronor. Jag vågar hävda att så
mycket sällan är fallet.
De snedvridningseffekter som skattetrycket skapar har successivt skapat och
cementerat allt påtagligare strukturella
brister i den svenska ekonomin. Man
skulle kunna säga, att vi har utvecklat ett
strukturellt bytesbalansunderskott Efter
1973 års oljekris har Sverige kunnat redovisa ett överskott i bytesbalansen endast
vid två tillfållen.
Den offentliga sektorn
Det strukturella bytesbalansunderskottet
sammanhänger med att vi kommit att få
en allt för liten industriell sektor i förhållande till storleksordningen på vår import
och vår konsumtion. Detta sammanhänger återigen med den offentliga sektoms
utveckling. Mellan 1965 och 1988 ökade
antalet sysselsatta inom den offentliga
sektorn med ca 850 000 personer. Inom
den privata sektorn minskade under samma period antal sysselsatta med närmare
200 000. Resurser har trängt ut från den
privata sektorn till förmån för den offentliga.
Utvecklingen under 1980-talet har på
intet sätt medverkat till en korrigering av
dessa strukturella brister. Devalveringarna 1981 och 1982, den internationella
högkonjukturen och 1986 års oljeprissänkningar bidrog tvärt om till att vi inte
tvingades angripa de strukturella problemen. Det gick att fortsätta ett tag till. I den
s k tredje vägens ekonomiska politik talade visserligen regeringen om att hålla tillbaka den inhemska efterfrågan under det
att den konkurrensutsatta sektorn skulle
ges utrymme att expandera. Verkligheten
blev emellertid en annan.
En vikande internationell konjunktur
och ett försämrat kostnadsläge har lett till
att dessa problem på nytt hunnit ikapp
oss. Därför är det kris i Svensk ekonomi.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner