Be Sociable, Share!
  • email
  • LinkedIn
Print Friendly

Ingen exit för Visegrád-länderna

Av Adam Davidsson | 8 juli 2016

Visegràdländerna har sina politiska brister, men när Storbritannien börjar famla sig ur Europeiska Unionen efter Brexitomröstningen kan de icke desto mindre visa sig vara en viktig allierad för Sverige i det europeiska reformarbetet, menar Adam Davidsson.

Vi i Norden delar en gemensam historia, en liknande kultur och har i mycket ett gemensamt regionalt intresse. Ibland glömmer vi dock att även andra delar av Europa har liknande transnationella regioner. Det talas ibland om BeNeLux, men ett ofta bortglömt område är Visegrádgruppen – det mellanstatliga samarbete och den samhörighet som finns mellan Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern.

Två av länderna i denna region har kommit att figurera ganska mycket i våra nyheter det senaste året. Ungerns regering under ledning av Viktor Orbán har fört en anti-europeisk retorik, kritiserat den liberala demokratin och har försökt inta ett slags mellanposition mellan Ryssland och väst. Hans Fidesz-regering har dessutom stiftat många tvivelaktiga lagar. Bland annat har man kriminaliserat att sova på gatan, och skulle någon hemlös bygga sig ett skjul ute i skogen utan bygglov, sätts denne i fängelse.

Även Polen har kommit att figurera mycket i media, där det nygamla regeringspartiet Lag och Rättvisa, som återfick makten i höstas, har fått bära hundhuvudet – delvis förtjänt och delvis oförtjänt. Tyvärr dras Polen, som i mycket är en framgångssaga sedan friheten vanns 1989, med vissa strukturella problem. Lag och Rättvisa har dock förvärrat dessa. Den största konflikten har rört sig om den polska författningsdomstolen.

Strax innan Lag och Rättvisas rival Medborgarplattformen som väntat förlorade valet efter en skandaltyngd sista tid vid makten, passade det senare partiet på att utse fem nya domare till domstolen. Två av dessa ersatte dock domare vars mandatperiod i domstolen inte ännu hade löpt ut. Lag och Rättvisa betraktade alla de fem utnämningarna som olagliga och den några månader tidigare valde Lag och Rättvisa-presidenten Andrzej Duda att vägra låta svära in de nya domarna. Det i november nyvalda parlamentet utsåg i stället fem andra domare till dessa poster. På morgonen efter de svurits in av Duda kom författningsdomstolens dom att endast de två domarna vars mandatperiod inte var fulltalig var olagligt tillsatta. Detta ledde till en konflikt, av många kallad konstitutionell kris, mellan å ena sidan regeringen och presidenten och å andra sidan författningsdomstolen. De förra bestod av Lag och Rättvisa och den senare av en överväldigande majoritet domare utsedda av Medborgarplattformen.

Den sydliga grannen Slovakien har, vilket tidigare berörts i denna tidskrift, uppvisat många oroväckande tendenser i sin moderna historia. Nuvarande regeringschefen Fico har visat kremlska böjelser och bildade efter vårens val koalition med ett nationalistparti som får Sverigedemokraternas järnrörsskandal att blekna. I Tjeckien gick nyligen den vänstersocialistiske presidenten Miloš Zeman ut och sade att han ville hålla tjeckiska folkomröstningar om såväl EU- som NATO-medlemskap. Zeman besökte förra året 9:e maj-firandet i Moskva och i år deltog han i firande på den ryska ambassaden i Prag. Deltagande i det ryska 9:e maj-firandet ses, särskilt efter den ryska invasionen av Ukraina, som mycket kontroversiellt för västerländska ledare.

De fyra länderna bär från sina kommunistiska perioder på samma erfarenhet av att göras till en större unions lydstater. Det är antagligen en delförklaring till att det i Visegrádgruppen ofta finns stark kritik mot EU-överstatlighet. Polens och Tjeckiens dåvarande två största högerpartier var tillsammans med brittiska Tories grundande medlemmar av EPP-utbrytaren AECR efter EU-valet 2009. Slovakiens nuvarande största högerparti Frihet och Solidaritet gick även det med i gruppen efter senaste EU-valet. Således har representanter från de tre nordliga länderna i Visegrád-gruppen haft mycket att göra med britterna i EU-samarbetet.

Trots det eniga motståndet mot överstatlighet och obligatoriska flyktingkvoter samt den tveksamma inställningen till den liberala demokratin i främst Ungern, men även Slovakien, är länderna dock i grunden mycket nöjda med sina EU-medlemskap. Men de vill se ett reformerat EU. I denna inställning hade de en allierad i britterna, men folkomröstningen i juni förändrade detta; Storbritannien önskar nu ett utträde ur unionen hellre än fortsatta försök till reform.

När de fyra ländernas regeringschefer träffades några dagar efter omröstningen beklagade de djupt britternas beslut. De uttryckte även att de önskade ett ”förbättrat Europa” snarare än ett ”mindre” eller ”större”. De anser att EU borde fokusera mer på den inre marknaden och frihandel och att ”våra medborgare måste se unionen stå fast i frågor om gemensamma inre och yttre säkerhetsintressen”. Vissa fruktar (eller hoppas) just nu på en fragmentering av EU, att det i stället växer fram flera mindre unioner. Varken Polen, Tjeckien, Slovakien eller Ungern är dock det minsta intresserad av detta.

Det ryktas nu att Angela Merkel vill se EU-kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker lämna sitt uppdrag. Även i Visegrád-länderna bubblar denna kritik och inte minst Polen kritiserar Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, tidigare polsk premiärminister för Medborgarplattformen och ärkerival till Lag och Rättvisas partiledare Jaros?aw Kaczy?ski. Så när Sverige behöver en ny allierad efter britterna i EU-politiken kanske vi skulle vända oss till Visegrád-gruppen som, trots brister på andra områden, åtminstone i EU-frågor kan vara en viktig allierad. Visegrád-länderna kommer att vara viktiga spelare för EU:s fortsatta sammanhållning och för en reformerad union med tydligare fokus. Så låt oss till en början åtminstone fälla Juncker tillsammans.

Adam Davidsson går Svenska nyhetsbyråns skribentskola. Han var tidigare ordförande för KDU Skåne och har deltagit i tankesmedjan Frivärlds utrikesakademi.

Be Sociable, Share!
  • email
  • LinkedIn

Comments are closed.

ANNONSER:

Till bokus

Till Christofer Fjellners hemsida

Omslaget

webshop_banner

samvetsfrihetsmockup pocket