Be Sociable, Share!
  • email
  • LinkedIn
Print Friendly

Osäkert om utgång i Storbritannien

Av Örjan Hultåker | 17 juni 2016

På torsdag rösta det brittiska folket om huruvida de vill fortsätta vara medlemmar i de Europeiska Unionen. Örjan Hultåker gör en djupdykning i opinionsundersökningarna och försöker utröna om det på statistisk väg går att säga någonting om valets utgång.

En vecka återstår till Storbritanniens folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap. Och utgången är oklar med ett nästan dött lopp mellan alternativen Remain (de som vill vara kvar i EU) och Leave (de som vill lämna EU).

De brittiska opinionsundersökarna fick ett skamfilat rykte efter det senaste parlamentsvalet när deras opinionsundersökningar inte förutsåg framgången för det konservativa Tory-partiet.
Men opinionsundersökningar brukar ha större likhet med valutslaget i folkomröstningar där alla röster har samma vikt än i parlamentsval med enmansvalskretsar. I enmansvalkretsar kan det förekomma mycket taktikröstande när det egna partiet saknar vinstmöjlighet samtidigt som det nästa bästa partiet har större chanser.

Länge gav opinionsundersökningarna olika resultat för intervjuer via Internet och telefonintervjuer. Länge fanns det en tendens till en ledning för Remain i telefonintervjuer samtidigt som det var i huvudsak dött lopp mellan de båda alternativen i Internet-undersökningar.

För att testa de båda metoderna genomförde ICM Unlimited två parallella undersökningar åt Guardian mellan den 13 och 15 maj i år. De gjorde 1.002 telefonintervjuer och samtidigt 2.048 intervjuer via Internet. Resultaten vägdes samman med samma metod för båda undersökningarna.

I telefonundersökningen vann den sida som vill vara kvar i EU med 47 procent mot 39 procent för dem som vill lämna. Det var 14 procent som inte hade någon uppfattning.

I Internet-undersökningen vann de som vill lämna med 47 procent mot 43 procent för dem som vill vara kvar. Det var 10 procent som saknade uppfattning.

ICM har upprepat samma metodexperiment. I deras senaste undersökning mellan den 10 och 13 juni har metodskillnaden försvunnit och Leave leder oberoende av metod. I telefonundersökningen är ledningen 5 procentenheter för dem som vill lämna EU (50 procent) före de som vill vara kvar (45 procent). Även i Internet-undersökningen är ledningen 5 procentenheter för Leave (49 procent) före Remain (44 procent). Andelen osäkra har minskat till 6 respektive 7 procent.

Det känns tryggare när de tidigare metodskillnaderna har försvunnit och när antalet osäkra har minskat, men utgången av folkomröstningen är ändå osäker.

Economist har sedan början av året skapat en poll av polls genom att väga samman ett stort antal undersökningar från ledande brittiska opinionsundersökare. Den 13 juni ledde Leave (44 procent) med två procentenheter över Remain (42 procent). Economist visar därmed praktiskt taget dött lopp när 10 procent inte har någon uppfattning.

brexit-graf-1

Av särskilt intresse är att andelen för Remain i stort sett varit oförändrad under hela året. I början av januari var det 44 procent som ville vara kvar i EU; idag är det 42 procent.
Sedan början av januari har andelen osäkra minskat från 18 procent till tio procent. Och det är Leave som dragit fördel av den minskningen. De som vill lämna EU har sedan början av januari ökat med 6 procentenheter från 38 till 44 procent.

Trenden är densamma inom de tre traditionella partierna. Inom de konservativa Tories har Leave under året ökat med åtta procentenheter från 43 till 51 procent samtidigt som de osäkra minskat med 8 procentenheter.

brexit-graf-2

Inom Labour har Leave ökat från 25 till 32 procent och de osäkra har minskat med 12 procentenheter.

Inom Liberaldemokraterna har Leave ökat från 19 till 24 procent och de osäkra har minskat med 8 procent.

Även inom det invandrarkritiska UKIP har de som vill lämna ökat; från 86 procent till 93 procent.

Trenderna är desamma bland män och kvinnor, i alla delar av landet och flera yrkesgrupper.

brextit-graf-3

brexit-graf-4

Trenden kan sammanfattas till att de osäkra strömmar över till att ta ställning för Brexit, att Storbritannien skall lämna EU. Men det finns ändå stor osäkerhet om utgången av folkomröstningen. Nyckeln till omröstningsresultatet ligger i valdeltagandet.

Hur de båda alternativen lyckas mobilisera sina anhängare kommer troligen att avgöra.

I en undersökning som Bmg i maj genomförde på uppdrag av Electoral Reform Society var det 62 procent som sade att de definitivt kommer att rösta i folkomröstningen. Ytterligare 14 procent kommer kanske att göra det och för 10 procent står det och väger mellan att rösta och att inte göra det.

Problemet för Remain-alternativet är att röstviljan av Bmg redovisas som lägst bland dem som stöder ett kvarstannande i EU.

I den yngsta åldersgruppen mellan 18 och 24 år är det en stor majoritet (59 procent) som vill vara kvar i EU men det är bara en minoritet (47 procent) som definitivt skall rösta.

Med stigande ålder ökar vilja att rösta och den är störst bland personer över 65 år av vilka 80 procent definitivt tänker rösta. Av de äldsta är det dock en majoritet som vill lämna EU.

I Storbritannien måste man låta registrera sig för att få deltaga i val och folkomröstningar. Det finns rapporter om att många har registretat sig den senaste månaden att många av dem är under 34 år vilket skulle gynna alternativet för att stanna kvar i EU.

Det finns å andra sidan de som spekulerar i att ett lågt valdeltagande skulle gynna Leave-alternativet eftersom deras anhängare är mer övertygade.

Ett vanligt antagande om folkomröstningar är att det finns en tendens till status quo, dvs. att väljarna i ett klart läge väljer att rösta mot en förändring. I Sverige röstade en majoritet nej till högertrafik (vilket vi ändå fick).

Det har också i flera folkomröstningar funnits en tendens till att väljarna går med sitt parti, dvs. röstar på det alternativ som partierna rekommenderar. Det skulle kunna vara en tröst i synnerhet för konservativa Tories där partiledningen vill vara kvar i EU. Partiet är dock starkt splittrat med ledande högerpolitiker i ledningen för båda kampanjerna.

Den i västvärlden nuvarande kritiken mot de politiska etablissemangen gör det också svårare att övertyga väljarna om att de skall följa partilinjen. Enligt Ipsos Mori anser en majoritet i Storbritannien (59 procent) att landet utvecklas i fel riktning (wrong track).

Det europeiska motståndet mot det politiska etablissemanget i Bryssel har stora likheter med amerikanernas misstro mot etablissemanget i Washington. Det är därför svårt för statsminister David Cameron att övertala sitt partis väljare att rätta in sig i ledet.

Väljarna har inte bara tillfrågats hur de skall rösta. De har också tillfrågats vad de tror om resultatet i folkomröstningen. En knapp majoritet (52 procent) tror enligt en ORB-studie i Independent att det blir en vinst för dem som vill att Storbritannien skall vara kvar i EU.

Engelsmännen älskar vadslagning och spel inte bara på hästar och hundar utan även på politiker och politiska händelser. Daily Express redovisar i en artikel att de senaste dagarnas opinionsundersökningar har påverkat vadslagningen inför folkomröstningen den 23 juni.

En talesman för vadslagningsfirman Coral rapporterade att spelarnas placeringar har förändrats drastiskt baserat på den förändrade trenden i opinionsmätningarna. Tidigare förekom det nästan uteslutande satsningar på att Storbritannien skulle stanna kvar i EU. Men därefter skedde en total omsvängning och det var under två dagar bara 10 procent som ville satsa på Remain. Nästan alla spelade på Leave.

Flera vadslagningsfirmor har justerat oddsen så att utdelningen minskar för spelarna om det blir en Brexit.

Somliga kan också tolka nedgången på Londonbörsen som ett tecken på att Brexit vinner och att Storbritannien lämnar EU. Det är oftast svårt att förklara börsförändringar med en enda faktor men sedan den 8 juni har index FTSE fallit med 5 procent. Även för Sveriges börsbolag skulle det vara negativt med ett Brexit och den svenska börsen har sedan den 8 juni minskat med 7 procent.

Under samma period har det engelska pundet förlorat i värde mot USA dollarn och mot guld.

Även om de ekonomiska indikatorerna inte är några säkra indikatorer om utgången av folkomröstningen så kan det noteras att de inte står i strid med att Leave vinner. Marknaderna är åtminstone förberedda för ett sådant resultat.

Ingen kan med hög trovärdighet säga hur det går i den brittiska folkomröstningen. Men de senaste dagarna har det kommit flera tecken som indikerar ökad osäkerhet och därmed ökad sannolikhet för ett Brexit. Men trenderna kan hinna vända på en vecka.

Vad vi säkert vet är att om Storbritannien lämnar EU så kommer det att få stora konsekvenser för landets politik och för statsminister David Cameron. Det får också konsekvenser för Sverige och för de europeiska marknaderna. Och EU tvingas till en ompositionering om inte unionen vill backa in i framtiden.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare hos SKOP.

Be Sociable, Share!
  • email
  • LinkedIn

Comments are closed.

ANNONSER:

Till bokus

Till Christofer Fjellners hemsida

Omslaget

Läs mer

webshop_banner

samvetsfrihetsmockup pocket