Print Friendly

Birger Isacson; Räntestegringar knäcker lantbruksföretagen

Av Redaktionen | 31 december 1980


1980


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

BIRGER ISACSON:
Räntestegringar knäcker lantbruksföretagen
Det höga ränteläget drabbar många – framfor
allt nyetablerade – lantbrukare hårt konstaterar
chefenfor LRF:s näringspolitiska avdelning,
Birger Isacson. För att driva ett lantbruk
rationellt krävs det stora investeringar i maskiner
och byggnader. Det är inte ovanligt med
investeringarpå bortåt 2 miljoner kronor i ett
familjejordbruk. Lantbrukarna måstefå
m~jlighet att placera om sina lån till lägre
räntekostnader och med längre amorteringstid,
skriverförfattaren.
,________
Under senare tid har det i pressen cirkulerat
artiklar med rubriker med ungefår denna inne·
börd, att räntepolitiken driver effektiva lant·
brukare från sina gårdar. Vad ligger det för
sanning bakom sådana påståenden? Det är ju
inte mer än något år sedan man livligt diskute·
rade frågan om jordbruket inte ar överkompen·
serat och fått en alltför bra utveckling under
1970-talet. Vissa politiker har krävt att jord·
brukets ” kapitalvinster” skall dras av i sam·
band med att man fastställer jordbrukets produktpriser vid de halvårsvis återkommande
prisförhandlingarna.
En berättigad fråga skulle alltså vara: Är
lantbruksföretagen krisföretag eller övervinst·
företag? Här finns inte plats att nu diskutera
den fullständigt obegripliga frågan om kapital·
vinsterna i lantbruket. Det kan bli anledning
att återkomma till en analys av den frågan
längre fram. Den ekonomiska situationen i
svenskt lantbruk är emellertid inte ensartad.
Här finns inom samma yrkeskår många med en
välordnad ekonomi och små eller inga skulder.
De är i regel etablerade sedan flera år tillbaka
och har genom stor sparsamhet och med hjälp
av inflationen kunnat nedbringa sina skulder.
Men här finns också de som nyetablerat sig
under senare år och arbetar med en mycket
stor skuldbörda. Det är deras problem som här
skall diskuteras.
Jordbrukspolitiska krav
De jordbrukspolitiska målen går ut på att till·
försäkra jordbrukare som arbetar i ett effektivt
företag en inkomst motsvarande vad andra
grupper i samhället kan uppnå. Förutsättning·
en är alltså att jordbruket är effektivt. Staten
medverkar till en effektivisering av företagen
genom att ge statliga kreditgarantier som gör
det möjligt att låna pengar i bank för investeringar.
Bl a med hjälp av dessa statliga kreditgarantier har lantbruket genomgått en kraftig rationalisering som bl a innebär att arbetskraftvolymen idag inte är mer än 1/3-del av vad den var
1960. Detta har möjliggjorts bl a genom stora
investeringar. Under senare åren av 70-talet
har lantbruket investerat i enbart maskiner och
byggnader för drygt 3 miljarder kronor per år.
Förutsättningen för att kunna klara dessa investeringar har varit tillgång på kapital. Under
en stor del av 70-talet har räntan legat relativt
fast. Investeringar på bortår 2 miljoner kronor i
ett familjejordbruk är inte ovanligt.
Under det senaste året har emellertid räntekostnaderna stigit kraftigt. Totalt har diskontot
ökat med 3,5 procent. För de jordbrukare som
varit beroende av stor del lånat kapital har
räntekostnaderna därför kommit att slå mycket
hårt. I många fall har det kontantöverskott som
skulle bli kvar för familjens levnadsomkostnader helt försvunnit. För ett mjölkföretag kan
räntestegringarna öka kostnaderna med 20 öre
per kg mjölk.
En bidragande orsak till detta är bristen på
långfristigt kapital. Långfristigt kapital för
lantbruket är i huvudsak sådant som kan upplånas via hypoteksföreningarna. Det innebär en
fast ränta och relativt lång amortering. Ränteköerna vid hypoteksföreningarna har emellertid under detta investeringsintensiva årtionde
ökat. l början av 70-talet fanns ingen kö alls.
Idag uppgår kön till över 6 miljarder kronor.
Riksbanken har nyligen fastställt att hypoteksföreningarna får sälja obligationer och därmed
227
möjliggöra utlåning av l,4 miljarder kronor under 1980.
I väntan på att få placera sina lån i hypoteksföreningen drabbas nu jordbrukarna av höga
räntekostnader. Samtidigt har lantbruksnä-
ringen fått vidkännas en allmän lönsamhetsförsämring under de två senaste åren. I de nordligaste länen har lantbrukarna drabbats av betydande skördeskador under åren 1977 och 1978.
Detta har ytterligare försvagat nyetablerade
lantbrukares ekonomiska situation. Sårlana fö-
retag är mycket sårbara och dessa lantbrukare
får svårt att planera företagen på ett rationellt
sätt. I regel är dessa företag högrationella och
fyller därmed alla viktiga krav på effektivitet.
De har också tillkommit inom ramen för den
statliga rationaliseringsverksamheten. Det
finns emellertid också exempel på lantbrukare
som varit alltför optimistiska och iklätt sig för
stora skulder utan att iakta riskerna.
Plan f”or hjälpinsatser
Från LRFs sida har vi under den gångna vintern analyserat en rad av dessa krisföretag och
utarbetat ett program för att kunna medverka
till en sanering av desamma. Det kräver emellertid ett helhjärtat engagemang från lantbruksnämndernas sida. I någon mån krävs
också vissa beslut i riksdagen.
Hjälpinsatser i de krisdrabbade företagen
bör i huvudsak ske på två sätt.
l . Sanering av skulderna så att lång
amorteringstid möjliggörs och lägsta möjliga
räntekostnad belastar företaget.
2. Onormala räntekostnader avlastas
temporärt genom ett räntestöd. Detta kan
utformas som ett räntefritt lån, räntefritt
avskrivningslån eller som ett räntebidrag.
228
Pengar till detta räntestöd tas ur den samlade pott som jordbrukarna fårhandlar sig fram
till den l juli i år. Det blir alltså här frågan om
viss solidaritetshandling yrkesbröder emellan,
om krisfåretagen skall kunna ~älpas och leva
vidare. Men regering och riksdag kan inte här
komma ifrån sitt ansvar fcir dessa fciretags utveckling. Dessa uppfyller i regel alla de rimliga
krav som kan ställas på ett lantbruksfciretag
som långsiktigt skall kunna producera livsme·
del tilllägsta kostnad. De uppfyller därmed ett
av de främsta målen inom den svenska jord·
brukspolitiken.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner