Print Friendly

Birger Isacson; Global utveckling i lantbruket

Av Redaktionen | 31 december 1987


1987


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

~
BIRGER ISACSON:
Global utve
lantbruket
l SvT 7-8 och 9/86 behandlades den svenska jordbrukskrisen av Birger lsacson och PerMartin Meyerson. lsacson återkommer här med en artikel kring
den internationella livsmedelsmarknaden.
När EG bildades i slutet av
60- talet importerade Västeuropa stora kvantiteter livsmedel. l
dag har EG ett betydande överskott av livsmedel som söker
marknader utanför EGs gränser.
ckling i
U
under hösten har förhandlingar
om ett nytt GAlT-avtal pågått.
Syftet med GATI är att skapa frihandel mellan länderna. Genom att riva
alla handelshinder skulle vi få en internationell handel, där varor produceras i de
länder som har störst förutsättningar att
göra detta tilllägsta pris.
Detta sker bl a ikonkurrens med
I målsättningen för en ny s k GAlTrunda finns också livsmedelssektorn med.
Skulle man kunna förverkliga en sådan
tanke, då måste jordbrukspolitiken förändras i de flesta länder – även i Sverige.
Många tror, att det skulle betyda dödsstöten åt svenskt lantbruk, men det är alldeles säkert en onödig pessimism.
USA som ger stora statliga exportsubventioner.
Det svenska jordbruket, som
endast får statligt stöd med ca
20 % av exportkostnaden, kan
givetvis inte konkurrera på en
världsmarknad med fullt priskrig. Sverige tvingas därför ta
bort 1
~ miljon hektar åker från
livsmedelsproduktion.
.
Lantmästare Birger lsacson är
f d riksdagsman och har under
många år varit chef för LRFs
Näringspolitiska avdelning samt
ledamot av Lantbruksstyrelsen.
…-‘~

Den internationella handeln med livsmedel har blivit en starkt uppmärksammad företeelse under senare år, där det
mest framträdande draget är en mycket
medveten priskonkurrens mellan exportländerna. Vad är då orsaken till detta?
Priskrig mellan USA och EG
När EG skapades i slutet av 1960-talet
gällde den traditionella bilden av ett industrialiseratVästeuropa, därdetförekom en
betydande import av livsmedel. Här hade
USA, Kanada och Nya Zeeland en säker
marknad för sina jordbruksprodukter.
Men en målmedveten jordbrukspolitik
inom EG har vänt utvecklingen. I dag har
EG ett betydande överskott av livsmedel,
som söker marknader utanför EGs gränser. Detta sker då i konkurrens med de traditionella exportländerna. Men utrymmet
på denna marknad är begränsat. Tidigare
importländer har efter hand uppnått en
hög grad av självförsörjning, så t ex Kina
och andra östasiatiska länder. Det har däremot inte lyckats för Sovjet, som tidigare
62
var en spannmålsexporterande stat, att
klara sin livsmedelsförsörjning trots ett
mycket ambitiöst nyodlingsprogram.
För USA innebär EGs inträde på en begränsad exportmarknad stora problem.
Det amerikanskalantbruket har utvecklats
mot ett allt större exportberoende. När
denna marknad bokstavligt talat krymper
får det långtgående effekter på den amerikanska jordbrukspolitiken. Det mest på-
tagliga resultatet i nuet är att USA med
stora statliga exportsubventioner försöker
konkurrera ut andra exportländer. Det betyder ett uppenbart priskrig som riktas bå-
de mot EG och traditionella exportländer
som t ex Australien och Nya Zeeland.
Vllka effekter detta får på sikt, det är
svårt att nu söka sia om. Men det är ju en
utveckling som går stick i stäv med iden
bakom GATI. Där gäller ju som huvudprincip att inget land får subventionera export eller lägga materiella hinder för import.
I detta priskrig spelar den jordbrukspolitik som de olikaländerna har utvecklaten
framträdande roll. USA tillåter t ex inte fri
import av livsmedel. Sådana får importeras endast efter en kvotering, där hänsyn
alltid tas till USAs egen marknadssituation. USA har t exen dubbeltstörrespannmålsproduktion än som krävs för självförsörjning, men är å andra sidaninte självförsörjande med en rad animaliska livsmedel.
Därför fick t ex Danmark tillstånd att exportera griskött, köttkonserver och ost
m m till USAför över5 000mkrförra året.
EG-länderna har en gemensam jordbrukspolitik, som tillåter import av foderråvaror till världsmarknadspriser, men endast tillåter annan livsmedelsimport från
tredje land efter kvotering. All export
utanför EGs gränser sker med stöd från
den gemensamma FEOGA~kassan, vilken
finansieras med en särskild momsavgift.
Inom EG råder i princip en gemensam
produktprisnivå.
Danmarks EG-uppsving
För det danska lantbruket betydde anslutningen till EG en enorm lyftning. Till skillnad från svensk jordbrukspolitik har
danskt lantbruk alltid haft politiskt stödför
export av livsmedel. Vld inträdet i EG fick
det danska lantbruket över en natt tillgång
till EGs hela ”hemmamarknad”. Men därutöver EGs stöd för export till tredje land.
Detta skapade med ett slag en väldig framtidstro och investeringsbenägenhet i
danskt lantbruk. Den produktion somökat
mest i Danmark är grisköttsproduktionen.
(Danskt lantbruk producerar i dag ca 3,5
ggr så många slaktsvin som svenskt.)
Genom det som sedan hänt har exporten ökat från 11,000 milj Dkr år 1972 till
över 45,000 milj Dkr under 1985. 23,000
milj kr härrör från export till andra EGländer och 22,000 milj tillländer utanför
EG. Det senare beloppet inkluderar ca
7,000 mkr i form av exportstöd från EGs
exportkassa -FEOGA.
Om vi nu jämför det svenska lantbrukets villkor med det danska, kan vi konstatera, att svenskt lanbruk i huvudsak självt
får svara för sina exportkostnader på en
marknad, där det sedan något år tillbaka
råder fullt priskrig. Med det beslut som
riksdagen fattade förra våren kan man
summera statens exportbidrag till ca 20
procent av den totala exportkostnaden.
(Under senare år har vi exporterat livsmedel för 5-6,000 mkr årligen, vilket
krävt över 3,000 mkr i exportkostnad.)
De låga världsmarknadspriserna slår
därför mycket hårt mot det svenska lantbruket. Med dagens perspektiv på världsmarknaden, måste svenskt lantbruk därför
med till buds stående medel söka minska
sin produktion, då man måste räkna med
att det tar åtskilliga år innan världsmarknaden böjar anpassa sig till realistiska produktionskostnadspriser.
Kan GATT förändra utvecklingen?
Ja, det återstår att se, Utgångslägetärverkligen inte det bästa. Men om man slopade
alla handelshinder och alla exportsubventioner finns det ingen anledning för
svenskt lantbruk att ge framtiden förlorad.
Den effektivitet svenskt lantbruk uppnått
innebär stora möjligheter, även om det kan
innebära ett delvis nytt produktvaL Det
skulle ge stora möjligheter för svensk livsmedelsindustri att konkurrera på basis av
sunda inhemska råvaror.
Svenska konsumenter kommer ju också
alltid att ha behov av en närprodukion av
livsmedel av alla de slag. Debatten under
senare tid visar var konsumenterna står i
den frågan. De drömda låga prisnivåerna
genom import kan heller aldrig garanteras,
även vid en fri marknad. Se bara på fruktoch grönsaksmarknaden, där det inte finns
några importrestriktioner, och där priset i
konsumentledet varit kraftigare än på andra livsmedel, kaffe undantaget.
Men vad svenskt lantbruk inte kan klara
det är en fri import vid en världsmarknad,
där exportländerna vräker ut sina överskott med stora statliga bidrag som nu
USA och EG tillåter sig att göra. I internationell jämförelse har Sverige i dag världens mest liberala jordbrukspolitik, där
inga andra restriktioner finns än den importavgift, som utgör ett skydd för att
svenska bönder inte skall slås ut av en
nyckfull världsmarknad.
63
Livsmedelssituationen efter år 2000
Lantbruk är i alla länder en näring som
måste arbeta med ett långsiktigt perspektiv. Världens odlingsområden är trots allt
begränsade. Sverige har 2 promille av världens totala åkermark. Vi är 2 promille av
världens befolkning. Befolkningsökningen är enorm i världen. Ar 2000 är världens
befolkning en femtedel större än nu.
Men överallt i världen sker samtidigt en
stor förstörelse av åkermark. World Conservation Strategy gjorde för ett par år
sedan en utvärdering av denna process.
Där säger man: Om utarmningen fortsätter som nu kommer nära en tredjedel av
världens odlingsbara mark att vara förstörd inom en tjugoårsperiod.
I Sverige diskuterar vi som bäst hur vi
ska kunna ta bort en halv miljon hektar
åker från livsmedelsproduktion, för att
slippa ifrån dryga exportkostnader. Ska vi
plantera den arealen med skog, som det tar
bortåt hundra år innan vi kan skörda? …
Ja, vad kommer att hända? Kanske vi
redan inom en femårsperod får svaret.
Om USA exporterar sina överskott till
en tredjedel av produktionskostnaderna,
kommer detta att innebäravåldsamma på-
frestningar för t ex EG-länderna, som redan har svårt att komma överens om hur
FEOGA-kassan skall finansieras. Kommer de inte att söka krympa sitt jordbruk
och dra sig tillbaka från världsmarknaden
för att skydda sin hemmamarknad? …
I den situationen – någon gång under
90-talet- kommer exportmarknaden av
livsmedel att nå en viss balans. Ty ilängden
kan inte ens USA finna det förenligt med
sina ekonomiska intressen att inte ta ut ett
pris på exporten, som täcker lanbrukets
produktionskostnader.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner