Print Friendly

Bertil Norbelie; Ny framtidsmiljö för utbildning

Av Redaktionen | 31 december 1989


1989


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

573
BERTIL NORBELIE:
Ny framtidsmiljö för utbildning
E
skil Blocks bok ”Ny framtidsmiljö
för utbildning” har tre olika syften. För det första presenteras
den metod för framtidsstudier som författaren under 70- och 80-talen utvecklade för olika samhällssektorer.
Eskil Block :Ny framtidsmiljö för utbildning. Askelin & Hägglund 1989
Metoden består i att dela upp tillvaron i
fyra huvudsektorer
– den miljö människorna fått gratis av
naturen,
– den maktstrukturde själva byggt upp
– deras drömmar om en bättre värld vilka ställs mot
– den växande tekniska förmågan till varuproduktion, transport och krig.
För det andra ges en bred överblick över
de möjligheter som erbjuder sig de närmaste decennierna inom var och en av de
fyra sektorerna.
Det tredje syftet är att höja läsarnas
medvetande då det gäller hans eller hennes egen privata framtid.
Boken är faktaspäckad och ibland väl
kompakt även om återkommande sammanfattningar binder ihop framställningen.
Block ger i boken sin version av möjliga
framtider i ett globalt perspektiv. Man kan
både få impulser och roas av beskrivningen av inte mindre än tolv alternativa framtider. Supermaktsdominans, Maktspridning, Undergång genom krigshandlingar
eller Spontant kulturellt sönderfall avverkas alla i ett rasande tempo.
Även om författaren har en stark tilltro
till de tekniska landvinningarnas möjligheter att bidra till en bättre värld är framtidsutsikterna många gånger dystra.
Detta illustreras t ex av att bland de
mer hoppfulla alternativen finns ”Tjugostatshypotesen” där lokalt samarbete
grundas på traditionell gemenskap. Varje
region struntar i andra, men främjar sin
egen handel och teknikutveckling. Man
har egen samfärdsel, valuta, utbildning,
vapenindustri och söker frihet från stormaktspåverkan: ”Ut med Örnar och Björnar” ropar Block och ser ett samhälle med
tullar utåt och samarbete inåt.
Även om alternativen är många och
fantasieggande är det uppenbart att verkligheten ändå tar sina egna vägar. Det som
nu sker i Östblocket ger nya dimensioner
åt beskrivningen av framtiden.
Den moderata framtidsgruppens tidshorisont, som sträcker sig fram tiJI år
2001, räcker inte för Eskil Block. För honom är året 2050 en symbol för den tid
som är bortom de nuvarande makthavarnas räckvidd.
I analysen av Sveriges roll i Europa tas
de trender som gynnar frihet och ansvar
fram och tidsperspektivet blir något kortare, 10-20 år. Blocks beskrivningar av
möjliga svenska framtider ger troligen
läsaren ett större utbyte än de många globala alternativ som presenteras.
stundtals travas provokationerna i texten, antingen dessa är Blocks egna eller
referat av andras slutsatser, som t ex följande: ”Många menar att socialdemokratin nu har tagit upp kyrkans fallna mantel
som normgivare och utåt sammanhållande kraft för hela nationen – under Olof
Palme också för dess internationella
engagemang.”
Kommer motsättningen mellan socialister och borgare att fokuseras hårdare i
Sverige? frågar Block. Varken skattetryck, löneutjämning eller enhetsskola har
574
mobiliserat opinioner. Block frågar vad
som kan komma att fungera som ”sprängpunkter”. Kommer en konfrontation med
t ex krav på ekonomisk demokrati eller är
vi på väg mot samförståndslösningar och
hoppande majoriteter?
Block tar inte ställning själv men han
ger ett brett spektrum som utgångspunkt
för läsarens egna funderingar.
I avsnittet Framtida kunskapssamhällen blir framtidsbildernas styrka och svagheter tydliga. Vi får genom polariseringen
hjälp att ta ställning. Samtidigt är det uppenbart att utvecklingen består i en syntes
av olika alternativ.
De alternativ som presenteras är följande:
l. Skolan som en spjutspets mot framtiden, kvoterad jämlikhet
Detta alternativ bygger på en renodlat
socialistisk samhällsutveckling. Olika utbildningsformer förs samman: Grundskolan sväljer både förskola, gymnasium och
delar av vuxenutbildningen. Rekrytering
påverkas av sociala behov. Skolor med
särskild inriktning sprids över regioner,
ideologi och visioner får överflygla resursproblemen. Inflytande utövas av politiker, löntagarorganisationer och ideologer vid universitet och i massmedia. Undervisningsmetoderna kollektiviseras.
Grundforskningen skall stödja den sociala utjämningen eller stärka ekonomin.
2. Åt dem som har skall vara givet
Alternativet är det föregåendes motsats.
Kapitalismen segrar i världen. Politikernas inflytande begränsas. Målet är maximal ekonomisk framgång, men också att
hålla jämna steg med omvärlden. Nydanande sker i kommersiella elitskolor.
Skolstarten tidigareläggs. Kindergarten
startas för specialbegåvningar. Lärares lö-
ner sätts marknadsmässigt. Vissa kommuner får rekryteringsproblem. Betyg ersätts av lokal intagning till högskolor och
universitet.
3. Hugg i och dra: nationellt avgränsad
tävlingsskola
Grundvärderingen är nu inte jämlikheten
inom landet utan hela rikets konkurrenskraft utåt, samtidigt som omvärlden förutsätts vara mer splittrad mellan socialism och kapitalism. Makten skulle vila
antingen på två partier som växlar vid
makten eller på en samlingsregering.
Skolan är ett medel för konkurrens och
kamp mellan stater. Utbildningen blir elitistisk, men klara mål ställs upp för att
hela utbildningssystemet skall bli accepterat. Utbildningens innehåll och kvalitet
kontrolleras noga med återkommande
riksgiltiga prov. Lärare och elever får
finna sig i de mål politiker satt upp.
4. Kunskap till heders igen: skolans eget
folk gör uppror
Dåliga arbetsförhållanden. Brister vad
gäller lokalunderhåll, läromedel, allmän
ordning och arbetsdisciplin leder till en
lärarrevolt Politisk sammanhållning får
vika för individens självförverkligande,
för kulturell mångfald och anspänning.
Pådrivande är elever, lärare, bildningsinriktade organisationer, författare, ambitiösa föräldrar m.fl. Nydaning sker i spontana organisationer – som t ex de manifestationer mot våld som ägt rum på senare tid. Bestämmanderätten flyttas från
politiker och myndigheter till lärarna.
Skolan är ett medel för självförverkligande. Individualpsykologi och populärvetenskap ger impulser till förnyelsen.
5. Allom allt utan extra kostnader
I denna EG-inspirerade version är valfriheten utbredd. Varierande skolformer får
fullt stöd från det allmänna. Valfriheten är
nästintill obegränsad. Problemen hopar
sig när enfrågepartier och särorganisationer, invandrarföreningar m fl kräver egna
skolor. Främsta fördel är att lokala resurser och lokal kunskap inriktas på lokala
behov, så att fler kan få arbete där de
redan bor. Skolan är en tjänst som kommunerna är skyldiga sina innevånare.
Fortbildning organiseras av lärare efter
behag men betalas centralt.
Eskil Block ger i boken anvtsnmgar
som kan resultera i egna scenarier och
THEDE PALM:
Två vitböcker
I
en i höst utgiven liten bok har professor W M Carlgren analyserat två av de
s k vitböcker, som på sin tid utgivits
officiellt av utrikesdepartementet. De behandlar några politiska frågor, som helt
eller delvis föll inom departementets arbetsområde. Hans bok heter ”Korten på
bordet? Svenska vitböcker om krigsårens
utrikespolitik”. I en inledning får man förklaring på vad en vitbok och andra ”färgade böcker” är. Sedan behandlas två speciella frågor. Sist finner man en exkurs,
som belyser förhållandet mellan kung
GustafV och kung Håkon av Norge. Olika
575
handlingsprogram. Den som väljer att gö-
ra detta ensam eller i en studiegrupp får
rikligt med uppslag och har säkerligen bå-
de arbete och spänning i stora mått framför sig.
Helhetsintrycket störs dessvärre av
slarvig korrekturläsning och överhoppade tankeled. I vissa partier av framställningen travas fakta på varandra utan att
författaren redogör för de samband som
leder fram till hans slutsatser.
Kritiken hindrar inte att Eskil Block
har skrivit en intressant och värdefull inlaga för den som vill få impulser och
skaffa sig egna utgångspunkter i samhällsdebatten.
missförstånd gjorde detta spänt, vilket var
både onödigt och under kriget kanske
också skadligt.
Wilhelm Carlgren: Korten på bordet?
Svenska vitböcker om krigsårens utrikespolitik. Militärhistoriska förlaget 1989
Efter krigsslutet 1945 blevganska snartåtskilliga hemligstämplade eller förr okända
papper tillgängliga. En del sådana visade
sig innehålla samtal mellan den tyske militärattachen i Stockholm och chefen för
kommandoexpeditionen, generalmajor

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Som om Gud fanns: Det sekulära samhällets religiösa rötter

fplus

Läs mer här

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism