Print Friendly

Bengt Odenstedt; Språkkunskaper

Av Redaktionen | 31 december 1973


1973


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

BENGT ODENSTEDT:
Språkkunskaper
Man har hört m)•cken klagan över de
bristande språkkunskaperna hos dem som
gått igenom den nya skolan.
Universitetslektor Bengt Odenstedt
redogör i sin artikel för undersökningar
som han gjort av 50 äldre och 50 yngre
studenters kunskaper i hans eget ämne,
engelska, och också i svenska. Påfallande
skillnader mellan grupperna finns, och
därtill kommer de yngres nästan
fullständiga okunnighet om grammatik.
Författaren lägger skulden på
myndigheternas doktrinära inställning
och på tvivelaktiga undervisningsmetoder,
som påtvingas lärarna. Han ger ett
drastiskt exempel på hur indoktrineringen
kan gå till. Enligt hans mening strider den
låga ambitionsnivån mot elevernas vilja:
den förutfattade meningen att grammatik
är tråkigt är t ex inte riktig. Odenstedt
finner att vi halkar efter i den
internationella utvecklingen. slutsatsen
är inte ny, men den tål att upprepas.
Det har under de senaste åren ofta klagats
på den sjunkande kunskapsnivån i våra
skolor. Icke minst har kritiken drabbat
kunskaperna i svenska och främmande
språk. Det har exempelvis sagts (av Sven
Stolpe) att ”studenterna är okunniga som
djur”. Är denna kritik berättigad? Eller
är den bara ett utslag av fördomar och
kverulans?
En brist i debatten har ofta varit att
den byggt på personligt tyckande, icke på
fakta. För att i någon mån råda bot härpå
beslöt jag insamla fakta om kunskapsni·
vån hos studenter från det nya gymnasiet
Som material använde jag tre diagnostiska
prov, varav två i engelska och ett i svenska, som samtliga nybörjare vårterminen
1973 genomgick vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Dessa
prov omfattade engelsk ordkunskap, eng·
elsk grammatik och svensk ordkunskap.
Proven var av flervalstyp, dvs för varje
fråga ges ett antal svarsalternativ, bland
vilka studenten skall välja ut det rätta. På
grund av det stora antalet frågor är möt
ligheterna att gissningsvägen nå bra resul·
tat erfarenhetsmässigt uteslutna.
Resultaten av en sådan undersökning
blir givetvis av större intresse om man har
något att jämföra dem med. Vid vår institution föreligger kanske inte så vanliga
möjligheter till dylika komparativa under·
sökningar. Man kan exempelvis järnfön
kunskaper hos yngre och äldre studenter,
hos sådana som gått i nya gymnasiet och
sådana som gått i gamla. Vi har nämligen
två kategorier studerande: de yngre stude·
rande, som fortsatt sina studier efter gymnasiet och i regel är 19-23 år gamla, och
ett relativt stort antal förvärvsarbetande,
10m studerar på kvällstid. De har i allmänhet en studentexamen som ligger 10-
40 år tillbaka i tiden. Denna termin var de
båda grupperna ungefär jämnstarka (nå-
got mer än 50 i båda). Det föreföll därför som om de diagnostiska proven i januari 1973 lämpade sig särskilt väl för en
jämförelse mellan de båda grupperna.
Genom slumpvis gallring reducerades
grupperna något, till två grupper om vardera 50. Den första, grupp Y, omfattade
yngre studenter i åldrarna 19-23 år; dessa har alltså avlagt studentexamen de sista
fem åren. Den andra, grupp Ä, omfattade
studerande i åldrarna 26–66 år; dessas
studentexamen Hgger följa<ktligen ca 8-
48 år tillbaka i ·tiden.
Svensk ordkunskap
Provet i svensk ordkunskap bestod av 100
ord av varierande svårighet, från fäkta till
diskreditera. Medeltalet för samtliga deltagare i provet blev 82 rätt. Jämför man
grupperna, finner man a,tt medeltalet i
grupp Y (de yngre studerande) blev 76
rätt, i grupp Ä 90 rätt. Skillnaden är sensationellt stor. Den torde framträda ännu
klarare genom följande ia~kttagelse: bland
de yngre nådde endast 2 av 50 över 50
rätt, bland de äldre hela 25. I grupp Y
hade hela 29 deltagare under 80 rätt, i
grupp Ä endast 3.
Att de 1Hdre studenterna skulle nå bättre resultat på detta prov var väntat. Det
gamla talesättet att ”man lär så länge man
lever” torde gälla även clet egna moders- 357
målet. Det kan dock inte råda något tvivel om att den övervägand€ majoriteten
av de ord man kan vid mogen ålder lär
man sig redan under de receptiva åren
före studentexamen. De äldre studenternas förkrossande överlägsenhet är därför
alarmerande.
För att ge en uppfattning om vad en
medelstudent i respektive grupp kan och
inte kan användes följande metod: jag
valde ut de 10 studenter i varje grupp,
som låg närmast medelvärdena (76 resp
90), och undersökte sedan hur många rom
besvarat några utvalda ord korrekt. Resultatet redovisas i nedanstående tabell.
Ord Grupp Y Grupp Ä
provision 5 9
räfst 6 10
ränker 4 10
agnar 5 9
fägring 6 9
rämna 6 9
åstunda l 8
otidighet 4 8
agronom 8 lO
disparat 6 9
konstellation 3 8
diskrepans 3 8
fasett 2 8
fäkta lO 9
konsternera 2 9
Dessa siffror visar att de yngre studenternas okunnighet tydligen gäller även så
frekventa vardagsord som provision, rämna, agnar, fasett. Tydligt är också att studentexamen inte längre är någon 100-
procentig garanti firattett ord som agronom ingår ens i det passiva ordförrådet.
358
När det föreligger sådana luckor i det
centrala ordförrådet kommer inte de lå-
ga siffrorna för de mindre frekventa, abstrakta orden disparat, konstellation, diskrepans som någon överraskning. Hur
mycket av en ordinär tidningsartikel förstår man om man är okunnig om sådana
ord? Kan man föra ett nyanserat resonemang när sådana ord inte ingår i ens begreppsförråd? Aterstående ord är att hänföra till det s k passiva ordförrådet. Ingen
begär att våra studenter själva i tal och
skrift skall använda verbet åstunda. Men
självfallet måste man veta vad det betyder
när man stöter på det i litteraturen. Hur
skall man kunna läsa exempelvis Strindberg och Vilhelm Moberg utan att känna
till ord som räfst, ränker, otidighet och
fägring? Den som minns bardomens högtidliga skolavslutningar och psalmen ”Den
blomstertid nu kommer, med lust och fägring stor. ..” kan inte undgå att något hö-
ja ögonbrynen när han ser att detta gamla vackra ord tilldelas betydelser som ”beteshage” och ”boplats från stenåldern”.
Man inregistrerar dock med tillfredsställelse att alla de yngre studenterna kunde verbet fäkta. Här föreligger ett bevis
så gott som något på televisionens stora
betydelse som folkuppfostrare! Att den
med säkerhet bidragit till att förhindra inlärning av de andra orden ‘kan vi här
bortse från.
Vad beror den dåliga ordkunskapen på?
Några erfarna svensklärare framhöll följande faktorer: l) timantalet för svenska
har skurits ned från 13 till 11 i nya gymnasiet; 2) därutöver har litteraturläsningen ytterligare beskurits på bekostnad av11
rad andra moment med ringa eller ingfl
relevans för ämnet: filmkunskap, argt
mentationsanalys, studieteknik etc. Re
tionerna mellan litteraturläsning (ink!
ve läsning av tidningar och annan
prosa) och dessa nya moment är unge
70-30. Att dessa senare knappast ver
befrämjande på ordkunskapen är up
bart. Vidare har den äldre litteratu
starkt beskurits till förmån för 1900-tu
litteratur; 3) gymnasisterna läser väse
ligt mindre på egen hand än förr. D
bekräftades av en nyligen publicerad ·
ternationell undersökning av gymnasist
nas kunskaper i modersmålet i 19 länd
Att Sverige trots sina gamla fina skol
ditioner hamnade nedanför mitten –
det gäller ordkunskap är betänkligt, i s
nerhet som ett antal u-länder deltog.
mest skrämmande var dock att när
gällde intresse för litteratur hamnade S
rige sist av samtliga 19 länder. Det är k
ske inte att undra på- den splittring
ämnet som nuvarande läroplaner föres
ver kan knappast verka befordrande
Iitteraturintresset.
Engelsk ordkunskap
Provet i engelsk ordkunskap omfatta!k
120 engelska ord med fem svenska översättningsalternativ till varje. Medelvärdd
för samtliga testade blev 57,6 rätt. För Ii
yngre studenterna blev medeltalet 49
rätt, för de äldre 63 rätt. Följande tabt.l
ger exempel på ord i provet och visar hl
många av de 10 ”medelstudenterna” i var.
je grupp som kunnat dessa ord.
c
c
a
il
c
h
11
o
c
c
11
I
r
g
e
r:
Ord Grupp Y Grupp Ä
dawn, gryning 4 7
chin, haka 4 8
ankle, vrist 6 9
improve, förbättra 8 10
cardboard, papp 4 3
sanction, tillstånd 4 8
humiliate, förödmjuka 5 10
inimitable, oefterhärmlig 6 9
offence, förolämpning l 7
pacific, fredlig 3 7
diversion, förströelse o 4
conduit, rörledning 4
imbibe, insupa 7
De äldre studenternas överlägsenhet även
i detta prov är utan tvivel en stor överraskning. Det är visserligen välbekant, att
genomsnittsstudentens förkunskaper
språk numera är skrala. Detta blev särskilt
evident vid de akademiska språkinstitutionerna år 1969, då de mottog den första
kullen från nya gymnasiet.
Men å andra sidan har ju de äldre
studenterna ett mycket stort handicap –
man måste rimligtvis glömma mycket mera på 20-30 år än på 2-3 år. Jag kan
inte dra någon annan slutsats av undersökningen än att en rad högfrekventa ord
aldrig blivit inlärda av många yngre studenter, medan de hos de äldre inpräntats
så fast att de ännu efter 20-30 år sitter
kvar i minnet. En bättre kommentar till
den förkättrade ”gamla” skolans pedagogiska förmåga kan inte tänkas. Att över
hälften av de yngre ej kan ordet chin är
genant. I den gamla skolan fick man redan första läsåret lära sig att chin inte betyder ”kind” utan ”haka”.
Det kan invändas att många av de för- 359
värvsarbetande sysslar med engelska i sitt
arbete. Jag känner denna kategori studerande väl sedan flera år och jag vill invända, dels att detta ingalunda är så vanligt som man tror, dels att de som gör det
i regel sysslar med engelsk handelskorrespondens eller undervisar i engelska på mellanstadiet. Den sorts engelska de på detta
sätt kommer i kontakt med är för speciell
eller för elementär för att den skall verka
befästande på det i engelsk litteratur eller
tidningar gängse ordförrådet.
Det låter sig också sägas att de äldre
studenter, som börjar läsa engelska vid
universitetet, är specialintresserade och
troligen regelbundet och envetet läst engelska romaner ända sedan de tog studenten. Tillåt mig tvivla! All erfarenhet säger
att det bara är i undantagsfall som arbets- och familjeförhållanden medger en
sådan lyx. Av de 50 testade äldre studenterna var 41 (dvs 82 procent) kvinnor.
Det stora flertalet är antingen förvärvsarbetande eller hemmafruar eller ofta bå-
dadera. Man kan lätt föreställa sig hur
många engelska romaner sådana kvinnor
hunnit avverka under årens lopp. Jag har
ibland frågat dessa kvinnor när de läser.
Svaret brukar bli: på kvällar och nätter; i
bästa fall några timmar på lördagar och
söndagar.
Inlärningens problem
Ovan konstaterades att de yngre studenternas sämre prestationer sannolikt inte
beror på glömska utan på utebliven inlärning. Låt mig genast fastslå att det med
säkerhet bara är i undantagsfall som man
360
kan klandra lärarna härför. Jag har den
största respekt för den svenska lärarkårens
ambitioner och kunskaper. Nämnas kan
att i början på 1960-talet var medelstudietiden för 2 betyg i engelska i Uppsala
4,5 terminer. Den som gått igenom en så-
dan eklut kan sina saker.
En orsak är tvivelsutan de konstaterade
bristerna i svensk ordkunskap. Sämre kunskaper i modersmålet leder ofelbart till
större inlärningssvårigheter då man studerar främmande språ:k. Att exempelvis
många inte kunnat lära sig ordet ankle,
vrist, beror sannolikt på att man inte känt
till svenskans ankel. På samma sätt måste
det vara svårare att lära sig ord som sanctian och inimitable om de svenska orden
”sanktion” och ”imitera” inte ingår i ens
vokabulär.
Jag har ibland funderat över hur det
kan kännas att ofta ställas i den inlärningssituationen, att man som översättning på ett ord i ett främmande språk får
ett svenskt ord som man inte känner till.
Antag exempelvis att ordet (och därmed
begreppet) förödmjuka inte ingår i ens
ordförråd. Hur skall man då kunna lära
sig ordet humiliate i tabellen ovan? Förbindelsen mellan de båda orden blir konstlad, meningslös och faller snart i glömska.
De yngre studenternas sämre prestationer
på detta ord och på ord som offence, diversion, imbibe beror sannolikt på sådana
luckor i det svenska ordförrådet.
I andra fall torde sämre kunskaper i
andra främmande språk och sämre allmänorientering över huvud taget förklara
att de yngre studenterna kommer till korta i tävlan med de äldre. Den som vet al
”fred” heter paix på franska missar iDII
pacific, inte heller den som hört talas
pax romana eller den som tagit reda Ii
vad namnet på jordens största hav, Tll
Pacific, betyder.
Rent aUmänt kan sägas, att enligt
lande kursplaner och direktiv för en
skan intensivläsning av text eftersatts
extensivläsning, teoretisk och prak ·
grammatik tiU förmån för konversation
hörövningar, skrivövningar till förmån
talövningar. Det är min bestämda u
fattning att extensivläsning och konv
tion sällan leder till några fasta, bes
de kunskaper. Sådana erhålles endast
nom intensivläsning av text och gr
tik och genom noggrann översättning f
och till engelska. Samtliga dessa mom
har nonchalerats i gällande direktiv.
faller ansvaret mycket tungt på beslu
de myndigheter, enkannerligen Sö.
har skett en grundlig, ja, jag skulle vii
hävda hänsynslös, indoktrinering på r
dagar och framför allt, vid lärarhögsko
na. Där har under en lång följd av år·
trumfats att direktmetoden, den tid ··
de utfrågningsmetoden, är den enda rä
Någon diskussion av dessa metoder har·
ke tillåtits. Ett exempel från mitt
provår för fem år sedan: jag fick ö
en synnerligen besvärlig och orolig 8
allmän kurs. Jag fann till min häpnad
om man satte en penna i handen på
verna och de fick ägna sig åt enkla g
matiska ifyllnadsövningar blev det l
i klassen. De sade själva att dessa öv ·
var meningsfulla och roliga. Vid nästa
s(
sök av metodiklektorn visade jag triumferande upp min upptäckt. Resultatet blev
en rejäl avhyvling efter lektionen, avslutad med följande ord: ”Jag förbjuder dig
att ha skrivövningar i sådana klasser”.
Läroböckerna får också ta på sig en del
av skulden. Länge envisades man (självfallet med Sö:s goda minne) att ha enspråkiga ordlistor, alltså listor utan svensk
översättning. När man sålunda på engelska försökte ange betydelsen av ord som
mutual ”ömsesidig”, oxygen ”syre”, fern
”ormbunke” blev resultatet definitioner
som var så vaga och långrandiga att elemna inte hade en aning om vad som avsågs. Dessa böcker är nu gudskelov nästan
helt borta. Nuvarande läroböcker är dock
av ojämn kvalitet. I några är engelskan
betänklig, säkerligen därför att man ej
i tillräcklig utsträckning velat anlita engelsk granskare. Ett bottenrekord i detta
avseende slås av Topics in Our Time, del
l, Skolförlaget, 1971, där hela övningsboken är skriven på ”Swenglish”, alltså det
hybridspråk som uppstår när man skriver
på engelska men samtidigt tänker på
svenska. Priset för denna rotvälska är facilt, 40 kronor!
Engelsk grammatik
Provet i engelsk grammatik bestod av
110 grammatiska uppgifter. Då av naturliga skäl svarsalternativen i regel måste begränsas till två, blir detta prov något mindre utslagsgivande. Medeltalet för alla testade blev 77,5, bland de yngre studenterna 73,5, bland de äldre 81,1. Att de yngre
studenterna kom till korta även i detta
361
prov var inte någon överraskning. Det är
ett välbekant faktum att grammatikundervisningen på senare år blivit starkt tillbakasatt till förmån för andra moment. Nedgången i förkunskaper bland studenter
från nya gymnasiet är särskilt märkbar i
grammatik. Horrörer som he go och they
wents, som tidigare hört till undantagen,
hör nu till ordningen för dagen. De teoretiska kunskaperna är skrämmande dåliga, och man får i regel börja grammatikundervisningen med att lära studenterna
ordklasser och satsdelar. Att många studenter säger He sing(s) beautiful är inte
att undra på eftersom de inte vet vad ett
adverbial är. På frågan om skillnaden i betydelse mellan H e works och H e is working, en fundamental distinktion, som bör
vara säkert inlärd redan på mellanstadiet,
får man i bästa fall ett diffust svar. Detta
beror inte på bristande begåvning eller
bristande intresse för grammatik. De flesta
studenter är intresserade av grammatik.
Det har också visat sig att man med intensiv träning och lämpligt material kan få
dem upp till någorlunda acceptabel akademisk nivå på två terminer.
Här följer några exempel på grammatiska fel som en genomsnittsstudent (alltså
en med 73 rätt på provet) begick: ”The
news are interesting” (ung = nyhetsmängden äro intressanta); ”Shannon is a river
in Ireland” (motsv. Dalälv är … ) ; ”Has
he done his horneworks yet?” (Har han
gjort sin Iäxläsningar än?); ”He is usually
staying at the Ritz” (Just nu håller han
på och bor regelbundet på Ritz) ; ”What
a luck!” (Vilken en tur!); ”The singerwas
l
362
very admired” (ung. Sångaren beundrades ytterst).
Vad skall vi göra
Vad kan göras för att höja den alltför låga
kunskapsstandard som maJonteten av
gymnasisterna har? Vad gäller svenskan
säger erfarna lärare: slopa filmkunskap,
argumentationsanalys (som snarare hör
hemma inom filosofin ), studieteknik och
allt annat som inte hör till ämnet och nu
bidrar till att splittra det. På det sättet
blir det mera tid att läsa god litteratur
och sakprosa. Satsa hårt på förbättrad ordkunskap. Kommer ingen ändring till stånd
är risken stor att vi släpper ut studenter
med starkt begränsat begreppsförråd och
dålig förmåga till självständigt, kritiskt
tänkande.
När det gäller engelskan: återinför, i
varje fall på gymnasiet, kravet på fasta
kunskaper! Varje vecka skall ett bestämt
minimiantal ord inläras. Detta antal skall
vara så avpassat, att en medelbegåvad elev
kan lära in dem med måttlig ansträngning. För att nå detta mål behövs mer
intensivläsning, grammatikstudium och
skrivövningar.
Föreliggande undersökning bekräftar
(trots det relativt begränsade materialet
vad alla erfarna universitetslärare i spri
kan betyga: studenternas förkunskaper hl
på senare år sjunkit katastrofalt. Det hl
av Sö och andra sagts att studenterDI
sämre kunskaper i grammatik och skrift.
lig framställning uppväges av bättre kUJo
skaper i muntlig framställning och uttå
En undersökning 1969 visade att detta Ji.
stående är grundfalskt. Några exempel
66 % skiljer inte konsekvent på ordJII
som jet och yet i uttalet, 70 % uttalar tå
som boys, girls med tonlöst s; 80 % uttaJa.
de frekventa ord som explosion, examill
och human fel; minst 50% skiljer ej p
two och toe, room och Rome. Uppräknffit
en behöver inte fortsättas.
Kommer ingen ändring till stånd löper
vi en allvarlig risk att halka efter i dm
internationella utvecklingen. Detta är int
bara en personlig uppfattning. Jag vet al
den delas av många. Det är också fullstät
digt fel att tro att gymnasisterna od
grundskoleeleverna trivs med låga e&
obefintliga krav och låt-gå-politik; tvän
om: de allra flesta elever har ett behov 31
prestera något, att få lära in och sedaa
redovisa vad man kan. Nuvarande slÖfal
med lärarkrafter och elevbegåvningar må.
te upphöra.
\_________________________________________

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner