Bengt Mollstedt; Politisk debatt – för vem
1995
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
Bengt Mollstedt:
POLITISK DEBATT FÖR VEM?
K
änn på följande ord: implikation, kornrnunitärer, civilitet, medborgerlig apati,
kontext, existentiell, atomistisk, atomär liberal, rational choise,
vänsternihilism, diskurs.
De är alla hämtade ur den mycket
intressanta analysen av Johan Sundeen
Andersson och Emil Uddhammar i
Svensk Tidskrift 3/ 95. I samrna nummer
diskuterar Lars F. Eklund ”Personen och
det gemensamma bästa” med en filosofiskt baserad terminologi, som innehåller
betydligt fler specialistuttryck än de
ovanstående.
Leder detta till en aktiv bred politisk
debatt, eller blir det ett elitsamtal
(monolog) för de utvalda?
Svärfar med to.fflor
Vaije skrå har sin jargong, sitt språk. I
min ungdom kallades ett operationsinstrument (galltång enligt Key) för en
”svärfar”. Totalt obegripligt om man inte
visste att klinikchefen var gift med pro- ……………………………………
BENGT MO LLSTEOT är europapo/itiker.
fessor Key’s dotter. Satte man gummislang på skänklama för att skydda vävnader hette det ”svärfar med tofflor”.
Vaije yrkeskår måste ha en begriplig
nomenklatur. Finns det f ö numera i
dataåldern någon typograf som vet vad
”en dubbel horunge” är?
Skiktat samhälle
Samtidigt som SvT utkom deltogjag i ett
samtal huruvida en stadsdelsnämnd i
Göteborg skulle utrusta nämndledamö-
tema med persondatorer innan skoloma i
stadsdelen fatt sitt datorbehov täckt.
Motivet var att ur demokratisk synpunkt
måste alla ledamöter ha sanuna förutsättningar. Eftersom alltmer infom1ation är
datoriserad skulle ingen undanhållas
denna möjlighet. En ädel tanke, men kan
alla utnyttja datortekniken? Är det inte så
att vi håller på att fa ett skiktat samhälle;
å ena sidan BBS-entusiastema, å andra
sidan t ex de äldre som inte tror sig
behärska datorerna.
Med all respekt för den tekniska revolutionen måste vi alla se till att den
demokratiska, politiska debatten kan
föras av alla.
262 SVENSK T!DSKR!Fr
Förvisso är intresset for ideologisk
debatt olika. Förutsättningarna genom
grundkunskap, träning, ordförståelse,
teknisk utrustning är också olika. Men vi
far inte försvåra en för alla öppen debatt
genom fikonspråk eller teknik.
Det sägs att vi har ett s k politikerforakt bland de unga, men att deras
intresse för informationsteknologi är ett
medel att öka intresse och respekt.
Kanske det. Självfallet skall vi då utnyttja
datortekniken för att stimulera en demokratisk debatt. Men återigen måste vi
skynda långsamt så att vi inte skapar en
IT-elit som har ett demokratiskt försteg.
Det finns en miljon pensionärer i
Sverige, många är datorvana men alls icke
alla. De och många andra far inte utestängas från den nödvändiga politiska
debatten.
Svensk Tidskrift och andra politiska
magasin fyller en viktig roll för en idedebatt i Sverige. Men redaktionen måste
vara observant på yrkesdebattörernas
vokabulär. En debatt som förs utan åhö-
rare-läsare är föga stimulerande för den
politiska tankeverksamhet som så väl
behövs i vårt samhälle.
Jonas Nilsson svararJohan Andersson Sundeen & Emil Uddhammar
VILSE I KONTEXTKAKAN
I
Svensk Tidskrift nummer tre
skriver Emil Uddhammar och
Johan Andersson Sundeen om
kommunitärerna, vad de kallar för
”gemenskaparna”. Det är det allra moderiktigaste ordsvall och tvivelsutan mycket
lärt.
Dock innehåller artikeln ett par påstå-
enden som behöver underbyggas bättre.
”Utrerade liberaler avvisar emellertid
varje form av perspektiv som går utöver
ett minsta möjliga regelverk. Fixeringen
vid rättigheter och individuell frihet leder
till ett negligerande av ansvar, deltagande
och tillhörighet, vilka är nödvändiga förutsättningar för frihetens bestånd.
Kommunitärernas avståndstagande
från värdeneutralismen sägs av liberaler
utgöra övergrepp mot den individuella
friheten och intrång i det privata.”
Detta är ju rätt anmärkningsvärda
påståenden om folk om de är sanna. Att
de på allvar driver en politisk agenda som
går ut på att man skall motsätta sig
”ansvar, deltagande och tillhörighet”?
Och upplever avståndstagande från ”värdeneutralism” som övergrepp mot den
individuella friheten?
Men dessa påståenden är inte sanna.
Jag känner personligen åtskilliga
”utrerade liberaler” både i Sverige och
utomlands och har läst några böcker i
SVENSK TiDSKRIFr 263
POLITISK DEBATT FÖR VEM?
K
änn på följande ord: implikation, kornrnunitärer, civilitet, medborgerlig apati,
kontext, existentiell, atomistisk, atomär liberal, rational choise,
vänsternihilism, diskurs.
De är alla hämtade ur den mycket
intressanta analysen av Johan Sundeen
Andersson och Emil Uddhammar i
Svensk Tidskrift 3/ 95. I samrna nummer
diskuterar Lars F. Eklund ”Personen och
det gemensamma bästa” med en filosofiskt baserad terminologi, som innehåller
betydligt fler specialistuttryck än de
ovanstående.
Leder detta till en aktiv bred politisk
debatt, eller blir det ett elitsamtal
(monolog) för de utvalda?
Svärfar med to.fflor
Vaije skrå har sin jargong, sitt språk. I
min ungdom kallades ett operationsinstrument (galltång enligt Key) för en
”svärfar”. Totalt obegripligt om man inte
visste att klinikchefen var gift med pro- ……………………………………
BENGT MO LLSTEOT är europapo/itiker.
fessor Key’s dotter. Satte man gummislang på skänklama för att skydda vävnader hette det ”svärfar med tofflor”.
Vaije yrkeskår måste ha en begriplig
nomenklatur. Finns det f ö numera i
dataåldern någon typograf som vet vad
”en dubbel horunge” är?
Skiktat samhälle
Samtidigt som SvT utkom deltogjag i ett
samtal huruvida en stadsdelsnämnd i
Göteborg skulle utrusta nämndledamö-
tema med persondatorer innan skoloma i
stadsdelen fatt sitt datorbehov täckt.
Motivet var att ur demokratisk synpunkt
måste alla ledamöter ha sanuna förutsättningar. Eftersom alltmer infom1ation är
datoriserad skulle ingen undanhållas
denna möjlighet. En ädel tanke, men kan
alla utnyttja datortekniken? Är det inte så
att vi håller på att fa ett skiktat samhälle;
å ena sidan BBS-entusiastema, å andra
sidan t ex de äldre som inte tror sig
behärska datorerna.
Med all respekt för den tekniska revolutionen måste vi alla se till att den
demokratiska, politiska debatten kan
föras av alla.
262 SVENSK T!DSKR!Fr
Förvisso är intresset for ideologisk
debatt olika. Förutsättningarna genom
grundkunskap, träning, ordförståelse,
teknisk utrustning är också olika. Men vi
far inte försvåra en för alla öppen debatt
genom fikonspråk eller teknik.
Det sägs att vi har ett s k politikerforakt bland de unga, men att deras
intresse för informationsteknologi är ett
medel att öka intresse och respekt.
Kanske det. Självfallet skall vi då utnyttja
datortekniken för att stimulera en demokratisk debatt. Men återigen måste vi
skynda långsamt så att vi inte skapar en
IT-elit som har ett demokratiskt försteg.
Det finns en miljon pensionärer i
Sverige, många är datorvana men alls icke
alla. De och många andra far inte utestängas från den nödvändiga politiska
debatten.
Svensk Tidskrift och andra politiska
magasin fyller en viktig roll för en idedebatt i Sverige. Men redaktionen måste
vara observant på yrkesdebattörernas
vokabulär. En debatt som förs utan åhö-
rare-läsare är föga stimulerande för den
politiska tankeverksamhet som så väl
behövs i vårt samhälle.
Jonas Nilsson svararJohan Andersson Sundeen & Emil Uddhammar
VILSE I KONTEXTKAKAN
I
Svensk Tidskrift nummer tre
skriver Emil Uddhammar och
Johan Andersson Sundeen om
kommunitärerna, vad de kallar för
”gemenskaparna”. Det är det allra moderiktigaste ordsvall och tvivelsutan mycket
lärt.
Dock innehåller artikeln ett par påstå-
enden som behöver underbyggas bättre.
”Utrerade liberaler avvisar emellertid
varje form av perspektiv som går utöver
ett minsta möjliga regelverk. Fixeringen
vid rättigheter och individuell frihet leder
till ett negligerande av ansvar, deltagande
och tillhörighet, vilka är nödvändiga förutsättningar för frihetens bestånd.
Kommunitärernas avståndstagande
från värdeneutralismen sägs av liberaler
utgöra övergrepp mot den individuella
friheten och intrång i det privata.”
Detta är ju rätt anmärkningsvärda
påståenden om folk om de är sanna. Att
de på allvar driver en politisk agenda som
går ut på att man skall motsätta sig
”ansvar, deltagande och tillhörighet”?
Och upplever avståndstagande från ”värdeneutralism” som övergrepp mot den
individuella friheten?
Men dessa påståenden är inte sanna.
Jag känner personligen åtskilliga
”utrerade liberaler” både i Sverige och
utomlands och har läst några böcker i
SVENSK TiDSKRIFr 263